Denna studie syftade till att kartlägga och analysera lärares uppfattningar och reflektioner kring olika läs- och skrivundervisningsmetoder i grundskolans tidigare åldrar, årskurs fk-3. Studiens forskningsfrågor gick ut på att undersöka hur bekväma lärare uppger att de känner sig i att undervisa inom den tidiga läs- och skrivundervisningen och vilken/vilka undervisningsmetoder de tillämpar samt anledningen till varför just dessa. Studien undersöker även vilken/vilka lärstilar lärare föredrar att använda sig av i sin undervisning. Metoden som valdes för att få in data till undersökningen är enkät som skickades ut via mail. På detta sätt fick vi möjlighet att få in ett större svarsantal. Enkäten besvarades av 25 stycken aktiva lärare verksamma inom grundskolans tidigare åldrar. För att få en större insikt i de olika läs- och skrivundervisningsmetoderna samt lärstilarna har information inhämtats från adekvat litteratur och källor. I analysen är vissa enkätfrågor ihopsatta med varandra för att få studiens forskningsfrågor besvarade. Vi har valt att redovisa resultatet i löptext, tabell och diagram. Vi kan genom studien se att lärare uppger att de generellt känner sig bekväma med den tidiga läs- och skrivundervisningen. Det var ingen metod som den tillfrågade gruppen inte kände till alls, men dock kände inte alla till alla metoder. Det var inte heller viktigt för dem att enbart hålla sig till en metod, då de flesta varierar och plockar delar från olika metoder så det passar just deras elever. Vid frågan om lärstilar visade resultatet att de flesta lärare uppgav att de använde sig av sådan undervisning att det blir möjligt för eleverna att använda sig av den lärstil som passar just dem. Om inte alla användes var det den visuella och auditiva lärstilen som var dominerande. Slutsatsen av studien blev att lärare uppger att de varierar användningen av undervisningsmetoder för att elevers olika lärstilar ska bli representerade och på detta sätt kunna tillgodose alla elevers olika behov. Detta görs även för att olika inlärningsstoff lämpar sig bättre till olika undervisningsmetoder vid läs- och skrivundervisning. Detta då alla elever lär på olika sätt för att uppnå samma mål.

Syftet med studien är att undersöka vilken information skolor delar på sina hemsidor om fysisk aktivitet samt hur lärare på utvalda skolor ser på fysisk aktivitet och hur de arbetar med det i praktiken. Den fysiska aktiviteten som studien fokuserar på är det som sker utöver ämnet idrott och hälsa. För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ textanalys där 60 skolors hemsidor undersöktes från två geografiska platser i Sverige - Gotland och Eskilstuna. Hemsidorna delades in i tre olika nivåer utefter informationen som fanns på hemsidorna om fysisk aktivitet. I studien gjordes även fallstudier på fem skolor i form av intervjuer för att få djupare empiri om skolors relationer till den fysiska aktiviteten, samt för att undersöka om det som står på hemsidan överensstämmer med vad som framgår i intervjun i fallstudierna. Resultatet av undersökningen visar att det som beskrivs på hemsidorna inte alltid stämmer överens med hur det ser ut i verkligheten. Skolorna arbetade mer med fysisk aktivitet, både på lektioner och raster, än vad som stod på hemsidorna. De intervjuade lärares syn på fysisk aktivitet är mestadels positiv, men vissa skillnader framkommer om synen på den fysiska aktivitetens effekter. Några av lärarna anser att det sker en klar förbättring av koncentrationen hos eleverna, medan andra har svårt att mäta koncentrationen och menar snarare att eleverna blir lugnare, gladare och att konflikter minskar. Slutsatsen av studien visar att den fysiska aktiviteten är ett viktigt område att lyfta fram, dock finns en viss diskrepans mellan vad som står på hemsidorna och vad som sker på skolorna.

Syftet med denna studie är att granska hur den bild som förmedlas av individer med en annan etnisk bakgrund än svensk är konstruerad i bilderböcker. Detta sker genom en kvalitativ text- och innehållsanalys av fem bilderböcker utgivna mellan år 1995 - 2012. Böckerna som analyseras är Noah och bästa grejen, En hög med snö, Den andra mamman, Alfons och soldatpappan samt Afrika bakom staketet. För att uppnå syftet har tre frågeställningar formulerats: hur sker personskildringen av individer med en annan etnicitet än svensk? Hur används miljön i skildringen av individer med en annan etnicitet än svensk? Hur samverkar text och bild i skildringen av personer med en annan etnicitet än svensk? Resultatet som framkommit visar att författare väljer att närma sig etnicitet på olika sätt. En del framhäver explicit individers etniska ursprung, och andra väljer att inte kommentera en persons etniska bakgrund. I alla böcker, förutom i en, skildras individerna med ett annat etniskt ursprung med mörk hy och mörkt hår. I alla böcker skildras västerländska klädesplagg. Endast en sekvens i en bok skildrar icke västerländska kläder. Färgerna på klädesplaggen har uppmärksammats som en skillnad mellan individer med en svensk etnicitet och individer med en annan etnicitet än svensk. Personbeskrivningen sker i fyra av fem böcker endast genom bild. I två av böckerna har det uppmärksammats hur miljön bidrar till personbeskrivningen av individer med en annan etnisk bakgrund än svensk. Vid granskning av miljön har flera olika föremål framträtt som talar om för läsaren att en person har en annan etnisk bakgrund än svensk.

Syftet med studien var att undersöka på vilka sätt lärare i årskurs fk-3 kan upptäcka samt arbeta stödjande för elever med lässvårigheter i ämnet svenska. Syftet var även att ta reda på vilka strategier och tillvägagångssätt dessa lärare kan tillämpa i sitt förebyggande arbete mot lässvårigheter. Metoderna som tillämpades för att utforska dessa syften, var dels tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer, och dels tre kvantitativa enkätundersökningar. Dock omstrukturerades enkätundersökningarna i syfte att efterlikna en intervju där enbart öppna frågor tillämpades, vilket innebar att enkätundersökningen, mer lutar åt en kvalitativ ansats. Resultatet av både intervjuerna och enkätundersökningarna visade att läraren behöver använda sig av varierade nivåanpassade uppgifter, både i det förebyggande samt stödjande arbetet. Detta då de bakomliggande orsakerna till lässvårigheter är multipla. Det var också viktigt att dessa varierade nivåanpassade uppgifter var av intresse för eleverna, annars skulle läraren kunna riskera att få elever med en lägre motivation. Ytterligare resultat som framkom var att lärare kan förebygga lässvårigheter, samt stödja dem som redan har lässvårigheter, genom att modellera uppgifter och arbetssätt för eleverna. Slutligen visade studien att läraren via olika kartläggningar och observationer av eleverna kan upptäcka lässvårigheter, och att lärare snarast bör vidta stödjande insatser. / The purpose of the study was to investigate in what ways teachers in preschool – 3 can discover and work supportively with pupils that have reading difficulties in the subject Swedish. The purpose was also to find out which strategies and approaches these teachers could use in their preventing work towards reading difficulties. The methods that were used to explore these purposes, were at the one hand three qualitative semi-structured interviews and on the other hand three quantitative surveys. However, the survey was reconstructed with the purpose to mimic an interview where only open questions were used, which means that the work in this survey, is more leaning towards a qualitative approach. The results of both the interviews and surveys showed that the teachers having to use different levels of difficulty in the assignments, both in the preventive and supportive work. This is explained by the fact that the underlying reasons of reading difficulties are so many. It was also important that the varying levels of difficulty was at interest for the pupils, otherwise the teachers could risk getting pupils with lower motivation to learn. Other results that emerged was that the teacher could prevent reading difficulties, and support those that already have reading difficulties, by modeling assignments and approaches for the pupils. Finally, the result showed that the teachers through different mappings and observations of the pupils can discover reading difficulties, and that the teacher as soon as possible should engage supportive efforts.