Sammanfattning Bakgrund: Trots starkt underbyggda evidens för amningens betydelse ses en nedåtgående trend i amningsstatistiken i Sverige.  Syfte: Att studera vilka upplevelser och erfarenheter mödrar har av sitt/sina barns uppfödning med fokus på det första halvåret. Metod: Då syftet var att studera mödrarnas upplevelser och erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Data samlades in via en internetbaserad enkät bestående av två delar; 1) några korta frågor om informantens bakgrund; 2) en kvalitativ del med en öppen fråga där informanterna ombads att berätta om sina erfarenheter och upplevelser av sitt/sina barns ätande. Berättelserna analyserades med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehålls analys. Totalt inkluderades 136 mödrar i studien. Resultat: Utgångspunkten för majoriteten av mödrarna, både under graviditeten och efter förlossningen, var att amma sina barn. De såg amning som en självklarhet, ett förstahandsval och det bästa alternativet för barnet. Avgörande för om amningen fungerade eller inte verkade dock bero på olika omständigheter runtomkring mödrarna snarare än hennes initiala inställning. Ur analysen kunde tre huvudsakliga teman skönjas som påverkade möjligheten att få amningen att fungera eller möjligheten att avsluta amningen med en bra känsla över beslutet. Dessa teman var: trygghet och självkänsla; information och stöd samt bemötande. Slutsats: Mödrarna i denna studie önskade ett bättre stöd och bemötande samt rätt typ av information. Denna studie kan även visa på att trygghet och god självkänsla hos modern har stor betydelse för hennes möjligheter att få en fungerande amning eller styrkan att avsluta amningen, om så behövs. Det är därför viktigt att både vårdpersonal och moderns närmaste omgivning är medvetna om hur de på bästa sätt kan bemöta och stödja henne, såväl i rollen som moder, som i amningen/flaskmatningen. / Abstract Background: Despite strong evidence for the importance of breastfeeding there is a declining trend of breastfeeding in Sweden. Aim: To study mothers’ experiences of their child/children’s feeding principles with a main focus on the first six months.   Method: Since the aim of the study was to investigate mothers’ experiences a qualitative approach was chosen. Data was collected through a web-based questionnaire consisting of two parts; 1) a few short questions regarding the informants’ background; 2) a qualitative part consisting of an open-ended question where the informants were asked to confide their experiences in personally written stories regarding their child/children’s eating habits. The stories were analyzed according to Graneheim and Lundmans qualitative content analysis. A total of 136 mothers were included in the study. Result: The attitude amongst a majority of the mothers, both during pregnancy and after delivery, was to breastfeed their children. They saw breastfeeding as an obvious and first-hand choice, and as the best alternative for their child. Determining whether the breastfeeding worked out or not seemed to depend upon different circumstances around the mother rather than her initial attitude. From the analysis three main themes were identified that affected the possibility to make the breastfeeding work out or to be able to quit breastfeeding and yet to feel good about the decision. These themes were: security and self-confidence; information and support; and treatment. Conclusion: The mothers of this study wished for better support, to be treated right and to receive correct information. This study could also show that security and self-confidence was of great importance for the mother’s possibilities to make the breastfeeding work but also to give her the strength to quit breastfeeding if needed. Thus it is of importance that both the hospital staff and the mother’s closest surroundings are aware of the best way to meet and support her, both in her role as a mother as well as in her breastfeeding/bottle-feeding.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att mödrar upplever sig dåligt bemötta av barnhälsovården då de väljer att ge bröstmjölksersättning till sitt barn istället för att amma.  Studier gällande ämnet amning från Sverige finns, men det verkar vara få som berör barnsjuksköterskans roll. Syfte: Syftet med studien var att belysa mödrars upplevelser av barnhälsovårdssjuksköterskans bemötande i samband med seponerad amning innan barnet nått sex månaders ålder. Metod: Studien har en kvalitativ design där data utgörs av semistrukturerade intervjuer med 14 mödrar som av olika anledningar slutat amma inom sex månader post partum och som analyserats med metoden för kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; Känsla av stöd, Känsla av maktobalans, Känsla av följsamhet och Känsla av att uppmärksamma olika behov med tio tillhörande underkategorier. Slutsats: Resultatet visar att mödrar önskar att BHV-sjuksköterskan är lyhörd för deras önskemål med amningen oaktat målet är att seponera eller att få den välfungerande. Vidare att de bemöter modern på ett stödjande vis utifrån hennes och barnets individuella behov samt med evidensbaserad kompetens. Då så inte alltid var fallet tyder detta på ett behov av utbildning för BHV-sjuksköterskor gällande amning, forskningsfältet i ämnet och hur mödrar bäst vägleds oaktat sin önskan gällande amningen / Background: Previous studies have shown that mothers experience bad treatment from their pediatric nurse when they have chosen to give breastmilk formula to their child instead of breastfeeding. Studies about breastfeeding from Sweden exist, but it seems to be few that relates to the role of the pediatric nurse. Aim: The aim of the study is to illustrate mothers' experiences with pediatric nurse treatment in conjunction with ceased breastfeeding within six months postpartum.  Method: The study has a Qualitative design where the data consists of semi structured interviews with fourteen mothers who for various reasons stopped breastfeeding within six months postpartum. These were analysed with the method for qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in four main categories; Sense of Support, Sense of unbalance of power, Sense of compliance and Sense of paying attention to varying needs with ten associated subcategories. Conclusion: The results show that mothers want the pediatric nurse to be sensitive to their wishes with breastfeeding, either if the goal is to discontinue or to have it work well. Furthermore, the mothers wish to be treated in a supportive way based on her and the child's individual needs and with evidence-based competence. As this was not always the case, this indicates a need for further training for pediatric nurses regarding breastfeeding, the field of research and how mothers wishes are advised regarding breastfeeding.

Introduktion: Sekretorisk media otit (SOM) är den vanligaste öronsjukdomen och uppkommer oftast i efterförloppet till akut media otit (AOM). Om barnet får SOM leder det till hörselnedsättning som kan påverka språklig utveckling och ge beteendeproblem. Etiologin bakom SOM anses vara multifaktoriell. Barnets tryck i mellanörat kan påverkas vid flaskmatning. Allergier, bakteriella/virus infektioner och inflammationer har också betydelse för utvecklandet av SOM. Syfte: att studera frekvensen av att använda nappflaska och liggande position vid flaskmatning relaterat till sekretorisk media otit och akut media otit i samband med rörbehandling. Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datainsamling skedde via enkäter som besvarades av närstående till barn 2- 5 år som genomgått rörinsättning på öronoperation. Resultat: 103 barn med närstående deltog i studien. 87% av barnen som genomgick rörinsättning använde eller hade använt nappflaska och av dessa barn låg 55% i planläge. Hereditet gällande SOM kunde skönjas. Konklusion: Studien visade hög frekvens av flaskmatning där lite mer än hälften, 55% låg i planläge men studiens begränsning kunde inte åskådligöra samband med planläge och SOM. Det är av vikt att belysa faktorer som har betydelse för utveckling av SOM för att minska behov av rörbehandling. Dessa faktorer kan sjuksköterskan informera närstående om via hälsoundervisning för att öka barn och närståendes empowerment. / Introduction: Otitis Media with Effusion (OME) is the most common ear disease and arises mostly in the end of akut media otit (AOM). If a child contracts OME, it will result in a hearing loss which can affect the verbal development and may lead to behavior difficulties. The etiology behind OME is considered to be multifactorial. A child’s middle ear pressure may be affected by bottle nursing. Furthermore, the development of OME may be caused by allergies, bacterial/virus infections and inflammations. Purpose: To study the frequency of using a feeding bottle while the child is lying down related to OME and AOM when tube insertion. Method: A descriptive cross-sectional study with a quantitative approach. A survey data collection was used wherein the people who were surveyed were close family to two to five year old children, who have had ear tubes inserted. Result: 103 children with their close family participated in the study. 90% of these children who went through an ear tube insertion used or had used a feeding bottle and 50% of them lied down as they were fed. The heredity regarding SOM could be picked out. Conclusion: The study showed a high frequency of bottle nursing where just over the half (55%) lied down, but the restriction of the study could however not visualize the relation between lying down and SOM. Moreover, it is important to bring up the factors that are significant for the development of SOM to decrease the need of ear tube treatment/insertion. The nurse can inform close family about these factors through health education in order to increase children and close family´s empowerment.