Barnlitteraturens betydelse inom förskola och pedagogiskt arbete är stor och väsentlig. Syftet med denna studie var att undersöka sju polska barnböcker för att se på vilka sätt begreppet flickighet framställdes i de böckerna. Detta gjordes med stöd i forskningsfrågor: Hur presenteras karaktärer i böckerna både skriftligt och visuellt och på vilka sätt kan dessa karaktärframställningar kopplas till flickighet? samt Hur kan karaktärframställningarna påverka barns utveckling och lärande?. Teoretisk utgångspunkt för arbetet var multimodal teori för textanalys där skrift och bild analyserades i en hybrid. Verktyg för analys av det empiriska materialet var Nikolajevas egenskapsschema och semiotisk bildanalys. Undersökningen genomfördes utifrån kritisk diskursanalys som metod, vilken sammankopplades med poststrukturellt feministiskt perspektiv. Det perspektivet visade sig aktuellt för studien i och med dess meningsskapande aspekt kring hur och på vilket sätt flickor/kvinnor skildras i dagens samhälle. Med utgångpunkt i studiens resultat kan man fastställa att barnbokskaraktärerna av båda könen presenterades i de flesta böckerna på ett traditionellt sätt. Flickighet representerades starkt i de undersökta karaktärerna, vilket var extra synligt hos karakterärna av det kvinnliga könet, både i skrift och bild. Studien visade dock att flickighetsaspekten även var synlig hos pojkiga karaktärer, vilket skedde både i bild och skrift. De representationerna utgick mestadels ifrån pojkarnas emotionella tillstånd, vilka var eniga med flickighetsdiskursen. Utifrån arbetets resultat kan man även fastställa att de undersökta karaktärframställningarna kan påverka barns normskapande både kring sitt eget och det motsatta könet. I och med studiens polska aspekt anses det att den kan bidra med ökad kunskap och förståelse hos svensktalande pedagoger till polsktalande barn i Sverige kring barnens normskapande och normsuppfattning. Därför är det önskvärt att de pedagoger lägger extra fokus på jämställdhetsarbetet i sina pedagogiska verksamheter. / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

Denna uppsats inrymmer en kvalitativ forskningsmetod som utreder, genom en socialsemiotisk stillbildsanalys av montaget i filmen Marie Antoinette (2006), hur montaget förhåller sig till varufeminism i ett postfeministiskt sammanhang, med perspektiv inom genusperformativitet. Uppsatsens syfte är att undersöka vad produkterna i montaget speglar, samt vilken slags kvinnlig identitet de skapar, där uppsatsen argumenterar för hur montaget performativt upprätthåller en flickig identitet. Studien gör också hänvisningar till källor som resonerar för att filmens genre, samt föremålen i montaget (med färger och texturer), aktivt vänder sig till en kvinnlig målgrupp. I analysen beskrivs det utvalda materialet först på en denotativ nivå, där bildernas innehåll sedan sorteras inom tre valda kategorier. Därefter tolkas innehållet utifrån presenterade teorier. Resultatet visar att det förekommer varufierad feminism i montaget, men resultatet är däremot motsägelsefullt eftersom det finns en diskrepans mellan det genusperformativa perspektivet och det postfeministiska perspektivet.

No description available.