Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 7 uppsatser.

Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att bli inducerad i samband medförlossning från graviditetsvecka 41. Metod: En kvalitativ webbaserad undersökning genom ett frågeformulär med öppna frågor. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som analysmetod. Resultat: Totalt inkluderades 28 deltagare i undersökningen. I resultatet framkom fyra huvudkategorier och elva subkategorier. Kvinnorna reagerade olika beträffande beslutet om induktion av förlossning. Flera tog emot beslutet positivt, en del accepterade beslutet och andra hade önskat spontan förlossningsstart. Kvinnorna beskrev att det inte togs hänsyn till personliga önskemål eller möjlighet att ifrågasätta. Det framkom en besvikelse över att kroppen inte startade igång förlossningen spontant och naturligt. Kvinnorna hade olika erfarenheter av information, delaktighet, stöd och närvaro i samband med induktion av förlossning. Det kunde konstateras att kvinnorna erfor förloppet antingen som långdraget eller snabbt. Slutsats: Barnmorskor som bistår kvinnor vid induktion av förlossning behöver särskilt Information från barnmorskor har stor betydelse för att stilla oro, stress och förvirring samtidigt som det skapar lugn och samhörighet. uppmärksamma att induktionen kan skapa varierade reaktioner och känslor.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Bakgrund: Bäckenbottenskador är vanligt förekommande vid vaginala förlossningar och kan orsaka många besvärande symtom. Den fysiska påfrestningen påverkar även kvinnors välmående och kan leda till psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva psykologiska konsekvenser av bäckenbottenskador i samband med förlossning för kvinnor. Metod: Syftet besvarades genom att göra en allmän litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades, därefter skapades en övergripande huvudkategori och tre underkategorier. Resultat: Huvudkategorin var Förlossningsskador medför psykiskt lidande, och dess underkategorier Känsla av skuld och skam, Förlust av kvinnlighet och sexualitet och Besvikelse över vårdens bristande information och stöd. I resultatet framkom att psykologiska konsekvenser såsom oro, skam, ångest, hopplöshet, depression och posttraumatiskt stressyndrom, är en följd av bäckenbottenskador och dess somatiska besvär. Vidare framkom att kvinnor inte fick den vård de var i behov av och upplevde att vården försummade dem och orsakade ytterligare psykisk påfrestning. Konklusion: Litteraturstudien bidrar till en ökad förståelse om hur bäckenbottenskador påverkar kvinnors psykiska välmående. Det behövs utveckling av riktlinjer vad gäller uppföljning och behandling av förlossningsskador. Vidare forskning krävs om hur bäckenbottenskador och sekundärt psykiskt trauma kan förebyggas, repareras, behandlas och rehabiliteras. / Background: Pelvic floor injuries are common due to vaginal delivery and can cause many troublesome symptoms. The physical symptoms affect women’s well-being and can lead to psychological morbidity. Aim: The aim was to describe the psychological consequences of pelvic floor injuries in relation to childbirth for women. Method: The aim was answered by conducting a general literature study based on nine qualitative articles. The articles were quality-tested and analysed, then one overreaching head category were created and three under categories. Results: The head category was Birth injuries causes psychological suffering, and it’s under categories Feeling guilt and shame, Loss of femininity and sexuality and Disappointment with the lack of information and support in healthcare. Women experienced psychological consequences such as shame, anxiety, hopelessness, depression and post-traumatic stress syndrome, secondary to pelvic floor injuries. It was also found that women didn’t receive the care they needed and felt that healthcare professionals neglected them and caused further psychological distress. Conclusion: The general literature study contributes to an increased understanding of how pelvic floor injuries affect women’s mental well-being. There is a need for development of guidelines as to monitoring and treatment of birth injuries. Further research is needed on how pelvic floor injuries and secondary to it psychological trauma can be prevented, repaired, treated and rehabilitated.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.