No description available.

Cette thèse examine les pièces du théâtre dit « freudien » ou « psychanalytique » en Espagne, telles que Sinrazón d’Ignacio Sánchez Mejías, Trance de Cipriano de Rivas Cherif, Dr. Death de 3 a 5 de Azorín, entre autres. Il s’agit de rendre compte de la présence du fou-malade dans un large panorama théâtral de l’époque, conditionnée par l’émergence du freudisme en Espagne qui vient renforcer un attrait pour la psychologie des profondeurs initié au tournant du siècle par le symbolisme, comme mode de représentation. Ce travail tente de sonder les influences qui façonnent cette figure et d’analyser comment le débat culturel qui agite la société espagnole des années 1920 se reflète au théâtre et, comment ce dernier peut lui-même faire avancer le débat. Au sein de ce questionnement éthique et existentiel, qu’impliquent, dès lors, les choix de représentation du fou sur les planche espagnoles ? / This thesis analyses Freudian or psychoanalytic drama plays in Spain such as Sinrazon by Ignacio Sanchez Mejias, Trance by Cirpiano de Rivas Cherif, Dr Death de 3 a 5 by Azorin among others.. It accounts for the presence of the lunatic in a large theatrical panorama of that time, such presence being conditioned by the rise of Freudianism in Spain which strengthens the attractiveness of deep psychology used for the first time at the turn of the century by symbolism as representation mode. This work attempts to provide perspective on the different influences which shape this figure,to analyse how the cultural debate within Spanish society in the 1920's is reflected in drama and how drama itself can take this debate forward. At the core of this ethic and existential questioning, what do the choices of representation of the lunatic on Spanish stages thus imply ?

Inför införandet av K3 diskuterades det inom redovisningsprofessionen vilket regelverk mindre fastighetsbolag och forsknings- och utvecklingsföretag (FoU) skulle välja. De olika regelverken innebär både för- och nackdelar för företagen med betoning på komponentavskrivning för fastighetsbolagen och aktivering av utvecklingsutgifter för egenupparbetade immateriella tillgångar i FoU-företag. Redovisningsprofessionen trodde att majoriteten av fastighetsbolagen skulle välja K2 och att majoriteten av FoU-företag skulle välja K3. Då det i nuläget saknas en översikt över företags val av regelverk bidrar denna studie till att fylla igen den kunskapslucka tidigare fanns. Studien fokuserar på redovisningsval hos mindre företag inom fastighetsbranschen och företag med FoU-verksamhet. Anledningen till det är att olika val av regelverk innebär olika för- och nackdelar för företagen och redovisning är ett område inom vilket det ofta krävs professionella bedömningar. Studiens syfte är att ta reda på hur företagen gör sina redovisningsval samt vilka redovisningsmetoder och eventuella motiv beslutet baseras på. För studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ metod har använts. Information har hämtats från 396 årsredovisningar samt från enkäter med tio representanter för ett fåtal företag. Hypoteser har ställts upp och testats med hjälp av ett signifikanstest i form av Chi-två. Studien visar att företags redovisningsval reflekterar redovisningsspecialisternas diskussioner och rekommendationer. Trots att endast ett av två resultat är statistiskt signifikant och trots en brist i empiri är det möjligt att utläsa mönster i företagens redovisningsval.

Datum: 2020-06-03 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST Mälardalens högskola Författare: Jakob Hörling                     Filip Othberg                      940801                               960316 Handledare: Aija Voitkane Nyckelord:Positiv redovisningsteori, politisk påverkan, bonussystem, skuldsättningsgrad, FoU, aktivering av utvecklingsutgifter läkemedelsbranschen. Titel: Mythbusting: Positiv redovisningsteorins förmåga att förklara aktivering av utvecklingsutgifter Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka hur aktivering av                                            utvecklingskostnader kan förklaras med hjälp av PAT. Metod: Studien antar en kvantitativ metod med hypotesprövning genom regressionsanalyser och Pearsons korrelationstest. Slutsats: Studiens resultat utifrån de statistiska modellerna finner endast svagt stöd för studiens tre hypoteser. Varken förklaringsgrader, signifikansnivåer eller andra statistiska mätetal var tillräckliga för att anse att någon av studiens hypoteser stämmer. En slutsats dras då sammantaget för samtliga hypoteser att aktivering av utvecklingsutgifter inte kan förklaras på noterade företag inom läkemedelsbranschen under perioden 2012–2018 genom PAT.

O estudo da cor no cinema tem alcançado relevantes dimensões de pesquisa ao longo da primeira década dos anos 2000. Diversas publicações mapearam os mais amplos temas em que a cor é posta na análise fílmica. Desta maneira, é possível revisitar algumas obras do passado e partir para novas interpretações e olhares. Sob o domínio da cor é que proponho a análise dos filmes Pierrot le fou (Jean-Luc Godard) e Le bonheur (Agnès Varda). Na investigação do sistema cromático desses cineastas, é possível avaliar questões interdisciplinares como a representação da França dos anos 60 e as relações de gênero. / The study of color in the cinema has reached relevant research dimensions throughout the first decade of the 00\'s. Several publications have mapped the broadest theme in which color is put in film analysis. Therefore, it is possible to revisit some past works and move on to new looks and interpretations. Under the domain of the color, I propose the film analysis of Pierrot le fou (Jean-Luc Godard) and Le bonheur (Agnès Varda). In the investigation of the chromatic system of these moviemakers, it is possible to evaluate interdisciplinary questions like the representation of France in the 60\'s and gender relations.

O estudo da cor no cinema tem alcançado relevantes dimensões de pesquisa ao longo da primeira década dos anos 2000. Diversas publicações mapearam os mais amplos temas em que a cor é posta na análise fílmica. Desta maneira, é possível revisitar algumas obras do passado e partir para novas interpretações e olhares. Sob o domínio da cor é que proponho a análise dos filmes Pierrot le fou (Jean-Luc Godard) e Le bonheur (Agnès Varda). Na investigação do sistema cromático desses cineastas, é possível avaliar questões interdisciplinares como a representação da França dos anos 60 e as relações de gênero. / The study of color in the cinema has reached relevant research dimensions throughout the first decade of the 00\'s. Several publications have mapped the broadest theme in which color is put in film analysis. Therefore, it is possible to revisit some past works and move on to new looks and interpretations. Under the domain of the color, I propose the film analysis of Pierrot le fou (Jean-Luc Godard) and Le bonheur (Agnès Varda). In the investigation of the chromatic system of these moviemakers, it is possible to evaluate interdisciplinary questions like the representation of France in the 60\'s and gender relations.

<p>BACKGROUND: Project based structures has become more and more common in the organizations of today. As the project based structures are given a more central role in the organizations the interdependencies between the projects are getting more attention. These structures need a new type of control to meet the unique challenges that arise. The research</p><p>that has been done has been concentrated around the project form and the projects internal control, the area of multi-project management is therefore relatively unexplored. The few existing studies on the subject focus on projects in the construction industry why research in</p><p>more complex fields of business have been requested.</p><p>PURPOSE: The purpose of this thesis is to explore and analyze how knowledge intense multi-project organizations manage their project activities, and to determine how different organizational characteristics affect the need for management control systems.</p><p>METHODOLOGY: The empirical data has been collected through interviews with personnel in BT Products R&D, Gambro R&D and AstraZeneca Development. These organizations are all mature and project intense.</p><p>CONCLUSION: With an organization´s line of business follows a certain level of uncertainty and interdependencies between projects. Another important factor is the organization´s level of internal and external differentiation. These three factors together describe the characteristics of an organization, which forms the organization´s starting position. To handle the uncertainty of unpredicted events the organizations’ reflexes has to be quick enough; this is made possible through a project oriented organizational structure where the project managers have more authority than the function manager. Interdependencies between projects is handled through coordination, the level of coordination needed is dependent on the degree of interdependencies. Last but not least the organization has to handle the complexity that comes with the degree of internal and external differentiation. This is managed through the integration and extent of the management control systems. In the analysis chapter a model is presented that describes the relationship between the organization characteristics and management control systems.</p> / <p>BAKGRUND: I dagens organisationer är det allt vanligare att verksamheten bedrivs i projektform. När företag allt mer började ta till sig projektbaserade strukturer kom relationen mellan projekt i fokus. Denna arbetsform kräver en ny typ av styrning, detta för att hantera de beroenden som finns mellan projekten samt för att möta de samordningsproblem som kan uppstå. De senaste åren har projektstyrning blivit ett allt vanligare forskningsområde, multiprojektstyrning finns det dock inte mycket information om. Den forskning som väl genomförts har inriktats mot byggsektorn varför forskning på komplexare områden eftertysts.</p><p>SYFTE: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur kunskapsintensiva multiprojektorganisationer hanterar sin projektverksamhet, samt att utröna hur olika organisationers egenskaper påverkar behovet av styrsystem.</p><p>GENOMFÖRANDE: Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer på BT Products R&D, Gambro R&D och AstraZeneca Development R&D. Samtliga organisationer är mogna och har en arbetsgång som baseras på projekt.</p><p>RESULTAT: Ett företags verksamhetsområde medför en viss grad av osäkerhet i den praktiska verksamheten, ytterligare en annan verksamhetsspecifik faktor är beroendegrad mellan projekt. Vidare är ett viktigt karaktärsdrag hos organisationer graden av differentiering. Dessa tre faktorer beskriver organisationens karaktäristika, med andra ord vilket utgångsläge organisationen har i sitt arbete. För att kunna hantera osäkerhet krävs att organisationen har tillräckligt bra reflexer för att möta oförutsedda händelser, detta löses genom att ge projekten mer auktoritet jämfört med funktionen. För att hantera beroenden krävs att verksamheten koordineras, vilken grad av koordinering som krävs beror på vilken grad av beroenden som finns representerat. Slutligen måste den komplexitet som differentiering ger hanteras, detta sker genom integrationen och omfattningen av styrsystemen. I uppsatsen presenteras avslutningsvis en modell som beskriver relationen mellan organisationen och dess styrning.</p>

Rättsläget vad gäller beskattningen av FoU-samarbeten i enkla bolag synes i vissa avseenden vara oklart. Trots detta har inkomstskatterättsliga implikationer av FoU-samarbeten mellan företag inte behandlats i någon större utsträckning i doktrinen. Tyngdpunkten i denna uppsats ligger på den resultatfördelning och de förmögenhetsöverföringar som kan uppstå i samband med FoU-samarbeten och de tänkbara inkomstskatterättsliga effekter som de för med sig. Vid en belysning av dessa transaktioner har vi funnit att det finns ett behov av klargöranden för hur dessa skall behandlas inkomstskatterättsligt. Utifrån vår studie framgår det att samarbetsavtalet får en avgörande betydelse för beskattningen i enkla bolag. Den rådande uppfattningen synes alltså vara att ett bolagsavtal kan ha skatterättslig verkan avseende inkomstfördelningen utan att en äganderättsförändring behöver ske. Det torde dock krävas, som lyfts fram i doktrinen, att fördelningen kan anses vara företagsekonomiskt motiverad och inte endast betingad av skatteskäl. Exakt var denna gräns går är dock inte helt klart. Vad gäller förmögenhetsöverföringar inom ramen för ett samarbete torde det i vissa fall kunna bli aktuellt med uttagsbeskattning. I vår jämförelse med andra former av samverkan har vi funnit att det föreligger skillnader avseende periodiseringen av inkomster och utgifter, vilket innebär att det kan finnas inkomstskatträttsliga incitament till att bedriva FoU-verksamhet i ett enkelt bolag framför andra former av samverkan. / The legal position concerning income taxation of R&amp;D-cooperations in “simple companies” (enkla bolag) seems to be somewhat uncertain. Despite this, income tax effects of R&amp;D-cooperations have been sparsely discussed in the doctrine. The emphasis of this thesis is on the possible income tax effects of the division of income and the possible income tax effects of those transfers of property that may arise in connection with R&amp;Dcooperations. When studying these transactions we have found that there is a need for clarifications on how they shall be treated in the income tax law. On the basis of our thesis it is clear that the cooperation contract is of decisive importance for the taxation of “simple companies”. The current opinion seems to be that a cooperation contract can be of importance for the division of income at the income taxation without the need of a previous transfer of property. Nevertheless it should be required, as put forward in the doctrine, that the division is considered to be economically motivated and not only based on tax evasion purposes. Transfers of property within a cooperation could in some cases conduct withdrawal taxation. In our comparison with other forms of cooperation we have found that there are some differences concerning the point of time of taxation for income and the time for deducting expenses. This means that there could be income tax incentives to run R&amp;D-cooperations in a “simple company” rather than in other forms of cooperation.

Bakgrund och problem: Ett tolkningsutrymme har identifierats i IAS 38 gällande kriterierna som behandlar aktivering av FoU. Detta kan innebära ett problem då det finns risk för variation mellan företag i tolkning och tillämpning av kriterierna. Det kan i sin tur påverka jämförbarheten mellan företagen i redovisningen av FoU. Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett informationsasymmetriproblem studera jämförbarheten mellan företag i redovisning av FoU. Vi ämnar kartlägga tillämpningen av kriterierna i IAS 38 med avseende på variation mellan företag. En eventuell variation ämnar vi förklara utifrån hur företag förhåller sig till försiktighets- och matchningsprincipen. Metod: Metodvalet är en kvalitativ undersökning med djupgående intervjuer med fem företag i IT-branschen. Under intervjuerna har vi behandlat beslutsprocessen för aktivering av FoU samt deras inställning till avvägningsproblematiken mellan försiktighets- och matchningsprincipen. För att utreda studiens syfte har vi använt oss av en analysmodell som illustrerar konflikten mellan försiktighets- och matchningsprincipen med hjälp av en skala. Företagens placering på skalan gällande redovisningen av FoU har utgjort grunden för analysen. Empiri och slutsats: Utifrån det empiriska underlaget har vi funnit att företagens unika förutsättningar såsom FoU-projektens utformning, kännedom om produktefterfrågan samt projektredovisningssystem påverkar hur företagen tillämpar kriterierna i IAS 38. Företagens unika förutsättningar har lett till att företagen har ett principbeslut gällande aktivering av FoU. På så sätt påverkar principbeslutet tillämpningen av kriterierna. Att företagens tillämpning av försiktighets- och matchningsprincipen kan förklara principbeslutet har vi sett tendenser på. De är dock svaga och därför kan vi inte med säkerhet dra slutsatsen att redovisningsprinciper har en påverkan på tillämpningen av kriterierna. Resultatet från denna studie tyder på att redovisningen av FoU mellan företag inte är jämförbar på grund av variation i principbesluten. / Background and problem: We have identified a room for discretion and interpretation in IAS 38 regarding the criteria for capitalization of R&amp;D expenses. This can be a problem if there is a risk for variation in interpretation and use of the criteria, which can in turn affect the comparability between companies in the accounting for R&amp;D.   Aim: The aim with this study is to analyze the comparability between companies in the accounting for R&amp;D from an information asymmetry perspective. We intend to illustrate the use of the criteria in IAS 38 regarding variation between companies. Our purpose is to use the prudence and matching principle to explain a possible variation.   Method: The choice of method is a qualitative research through deep interviews with five companies in the IT-industry. During the interviews we have treated the decision-making process for capitalization of R&amp;D and the companies’ attitude to the trade off between prudence and matching principle. In the study we have used an analysis model that illustrate the conflict between the prudence and matching principle as a scale. The companies’ placement on the scale regarding their accounting for R&amp;D makes the foundation for our analysis.   Result and conclusion: From our empirical results we have found that the companies’ unique conditions, like the structure of R&amp;D-projects, knowledge of the product demand and project accounting system affect the usage of the criteria in IAS 38. The different conditions in all the companies have resulted in different policy decisions regarding capitalization. Therefore the policy decision affects the usage of the criteria. We have only seen weak trends that the prudence and matching principle can explain the policy decision in the companies. Therefore we cannot for certainty conclude that accounting principles affect the usage of the criteria in IAS 38. The results indicate that the accounting for R&amp;D is not comparable because of the variation in policy decision.

BACKGROUND: Project based structures has become more and more common in the organizations of today. As the project based structures are given a more central role in the organizations the interdependencies between the projects are getting more attention. These structures need a new type of control to meet the unique challenges that arise. The research that has been done has been concentrated around the project form and the projects internal control, the area of multi-project management is therefore relatively unexplored. The few existing studies on the subject focus on projects in the construction industry why research in more complex fields of business have been requested. PURPOSE: The purpose of this thesis is to explore and analyze how knowledge intense multi-project organizations manage their project activities, and to determine how different organizational characteristics affect the need for management control systems. METHODOLOGY: The empirical data has been collected through interviews with personnel in BT Products R&amp;D, Gambro R&amp;D and AstraZeneca Development. These organizations are all mature and project intense. CONCLUSION: With an organization´s line of business follows a certain level of uncertainty and interdependencies between projects. Another important factor is the organization´s level of internal and external differentiation. These three factors together describe the characteristics of an organization, which forms the organization´s starting position. To handle the uncertainty of unpredicted events the organizations’ reflexes has to be quick enough; this is made possible through a project oriented organizational structure where the project managers have more authority than the function manager. Interdependencies between projects is handled through coordination, the level of coordination needed is dependent on the degree of interdependencies. Last but not least the organization has to handle the complexity that comes with the degree of internal and external differentiation. This is managed through the integration and extent of the management control systems. In the analysis chapter a model is presented that describes the relationship between the organization characteristics and management control systems. / BAKGRUND: I dagens organisationer är det allt vanligare att verksamheten bedrivs i projektform. När företag allt mer började ta till sig projektbaserade strukturer kom relationen mellan projekt i fokus. Denna arbetsform kräver en ny typ av styrning, detta för att hantera de beroenden som finns mellan projekten samt för att möta de samordningsproblem som kan uppstå. De senaste åren har projektstyrning blivit ett allt vanligare forskningsområde, multiprojektstyrning finns det dock inte mycket information om. Den forskning som väl genomförts har inriktats mot byggsektorn varför forskning på komplexare områden eftertysts. SYFTE: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur kunskapsintensiva multiprojektorganisationer hanterar sin projektverksamhet, samt att utröna hur olika organisationers egenskaper påverkar behovet av styrsystem. GENOMFÖRANDE: Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer på BT Products R&amp;D, Gambro R&amp;D och AstraZeneca Development R&amp;D. Samtliga organisationer är mogna och har en arbetsgång som baseras på projekt. RESULTAT: Ett företags verksamhetsområde medför en viss grad av osäkerhet i den praktiska verksamheten, ytterligare en annan verksamhetsspecifik faktor är beroendegrad mellan projekt. Vidare är ett viktigt karaktärsdrag hos organisationer graden av differentiering. Dessa tre faktorer beskriver organisationens karaktäristika, med andra ord vilket utgångsläge organisationen har i sitt arbete. För att kunna hantera osäkerhet krävs att organisationen har tillräckligt bra reflexer för att möta oförutsedda händelser, detta löses genom att ge projekten mer auktoritet jämfört med funktionen. För att hantera beroenden krävs att verksamheten koordineras, vilken grad av koordinering som krävs beror på vilken grad av beroenden som finns representerat. Slutligen måste den komplexitet som differentiering ger hanteras, detta sker genom integrationen och omfattningen av styrsystemen. I uppsatsen presenteras avslutningsvis en modell som beskriver relationen mellan organisationen och dess styrning.