Fuel Optimization Unit (FOU) is part of an new system for the low pressure fuel circuit (LPFC) designed for Scania’s combustion engines. The system replaces engine mounted, mechanically driven, fuel feed pump and pre filter. One FOU variant (Type 1) pushes fuel through the pre filter using an additional electrical fuel pump and utilizes a small volume of fuel as a buffer, mainly to increase water separation performance. The second variant (Type 3) is similar to a conventional LPFC but uses an electric feed pump. The thesis investigate prerequisites and possible limitations when introducing FOU in Scania’s bus program. The investigation also compare Type 1 with Type 3 to determine if any technology is preferable. Among others, the investigation finds: • Type 1 is because of its size more difficult to house but is because of design less sensitive for placement in the chassis compared to Type 3. • CAN communication with electric fuel pumps risks disturbances due to potentially long cables. • Pressure drop in fuel lines is not identifies as an limitation for Type 1 but length is recommended to minimize on the low pressure side of the feed pump for Type 3. • There is an risk that fuel return temperature decrease between engine and fuel tank causing clogging of pre filter due to wax formation at low temperatures. • Number of start/stops and operating hours is a potential limitation for electrical fuel pumps. • Drainage of engine mounted main filter to the catch tank in FOU Type 1 may work non satisfactory if the fuel lines are routed badly. • The air conducted sound level caused by electrical fuel pumps is not identified as a problem. However, structural conducted sound may cause disturbance for passengers if the attachment is carelessly designed. Comparison between the variants indicates that Type 1 is preferable. Type 1 catch points mainly due to the use of catch tank but loses points mainly related to size, mass and complexity which results in a presumably high cost. Type 3 is similar to present LPFC but holds a number of advantages shared with Type 1. Both Type 1 and Type 3 are identified as clear improvements compared with current LPFC. / Fuel Optimization Unit (FOU) är en del av ett nytt lågtrycksbränslesystem avsett för Scanias förbränningsmotorer. Systemet ersätter motormonterad, mekaniskt driven, matarpump och förfilter. FOU utvecklas i två varianter som har gemensamt en chassimonterad elektrisk matarpump och förfilter. Den ena varianten (Typ 1) trycker bränsle genom förfiltret med hjälp av en ytterligare elektrisk bränslepump och utnyttjar en mindre volym bränsle som buffert bl.a. för att förbättra vattenseparering. Den andra varianten (Typ 3) liknar till stor del ett konventionellt lågtrycksbränslesystem men med elektriskt driven matarpump. Examensarbetet utreder förutsättningar och möjliga hinder att introducera FOU på Scanias bussar. I utredningen jämförs även Typ 1 med Typ 3 för att avgöra om någon teknik är att föredra. Utredningen finner bl.a. att:• Typ 1 är pga. sin storlek svårare att bereda plats för men pga. sin konstruktion mindre känslig för placering jämfört Typ 3. • CAN-kommunikation med elektriska pumpar riskerar störningar pga. potentiellt långa ledningslängder. • Tryckfall i bränsleledningar utgör ingen hinder hos Typ 1 men ledningslängderna bör minimeras på matarpumpens sugsida hos Typ 3. • Det föreligger en risk att returbränsletemperaturen svalnar såpass mycket mellan motor och FOU att förfiltret sätts igen av paraffinering vid kall väderlek. • Antal start/stopp och drifttimmar utgör möjligen en begränsning för elektriska pumpar. • Dränering av finfiltret på motorn till catch-tanken i FOU Typ 1 riskerar att fungera otillfredsställande om bränsleledningarna dras ogynnsamt. • Den luftburna ljudnivån från de elektriska bränslepumparna bedöms inte vara oroväckande hög men är beroende på infästning då strukturburet ljud kan vara störande för passagerare. Jämförelse mellan varianterna indikerar att Typ 1 är att föredra. Typ 1 får många pluspoäng i huvudsak förknippade med förekomsten av bufferttank men också med en hel del minuspoäng i huvudsak relaterade till storlek, vikt och komplexitet vilket också resulterar i ett förmodat högt pris. Typ 3 liknar till stor del befintligt lågtrycksbränslesystem men innehar en del tydliga fördelar som den till stor del delar med Typ 1. Både FOU Typ 1 och Typ 3 identifieras som tydliga förbättringar gentemot befintligt lågtrycksbränslesystem.

En komparativ uppsats inom företagsbeskattning som handlar om skatteincitament för FoU-kostnader i Sverige, Norge, Storbritannien och Australien. Det svenska systemet för avdrag gällande arbetsgivaravgifter presenteras tillsammans med reglerna i 16:9 IL gällande avdrag för utgifter relaterade till ett företags FoU-verksamhet. Det svenska systemet jämförs, utvärderas och diskuteras sedan i förhållande till motsvarande regler i de övriga tre länderna. Slutligen diskuteras även skatteincitament som fenomen, dess förhållande till EU-rätt och behovet av skatteincitament för FoU över huvud taget.

<p>Problemformulering: Inom ramen för redovisningsrekommendationerna IAS 38 och RR15 finns ett visst mått av tolkningsutrymme för att avgöra om företagens utgifter för FoU ska ses som en tillgång eller snarare som en förbrukad resurs. Om företagens tolkning och därmed tillämpning av rekommendationerna skiljer sig åt kan jämförbarheten mellan företagens finansiella rapporter försvåras.</p><p>Frågeställningar: Tolkningsutrymmet i rekommendationerna leder till följande frågeställningar: Vilka faktorer påverkar hur företag inom läkemedelsbranschen väljer att redovisa utvecklingsutgifter? Var går gränsdragningen mellan aktiverade och kostnadsförda utvecklingsutgifter? Finns några samband dels mellan de företag som aktiverar utvecklingsutgifter, dels mellan de företag som inte aktiverar? Vilka är då dessa samband?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag inom läkemedelsbranschen väljer att redovisa utgifter för forskning och utveckling samt hur detta påverkar jämförbarheten mellan företagens årsredovisningar.</p><p>Metod: För att besvara syftet har främst primärdata samlats in genom intervjuer med redovisningsansvariga på företag inom läkemedelsbranschen. Utöver detta har sekundärdata granskats då företagens årsredovisningar analyserats utifrån utvalda variabler. Sekundärdata har även utgjorts av relevant litteratur och rapporter.</p><p>Slutsatser: Osäkerheten i utfallet av forskningsprojekten är den främsta faktorn som påverkar hur företag som producerar läkemedel väljer att redovisa utvecklingsutgifter. Gränsdragningen för när egenutvecklade arbeten redovisas som tillgångar sker som tidigast då produkten är nära en registreringsansökan till aktuell myndighet. Undersökningen visar att företag som kommit längre i sitt utvecklingsarbete oftare aktiverar utvecklingsutgifter än företag som befinner sig i tidigare kliniska faser. Av studien framgår även att redovisningssätt väl återspeglar i vilket skede de egenutvecklade arbetena står och att jämförbarheten är god då företagen följer rådande praxis vilket är att tolka rekommendationerna snävt.</p>

<p>I Sverige infördes år 2005 nya regler för redovisningen i börsnoterade företag. Från och med den 1 januari blev dessa företag enligt lag tvingade att följa det regelverk som International Accounting Standards Board författar. Dessa standarder blev då gällande i hela EU.I vår uppsats inriktar vi oss på en av dessa standarder och dess amerikanska motsvarighet, nämligen IAS 38 som behandlar redovisning av immateriella tillgångar. Vi fokuserar på den typ av immateriell tillgång som uppstår genom forskning och utveckling. Den amerikanska motsvarigheten till denna standard heter FAS 2.International Accounting Standards Board är ett av två ledande organ som på ett internationellt plan definierar hur redovisningen ska se ut. Det andra organet är Financial Accounting Standards Board, som är verksamt i USA. Rekommendationerna från dessa två normgivningsorgan skiljer sig åt, då de bland annat förespråkar två olika behandlingar av forsknings- och utvecklingskostnader. I vår uppsats gör vi en teoretisk omräkning av balans- och resultaträkningar för ett antal verkstadsföretag noterade på Stockholmsbörsen för att ta reda på hur några utvalda finansiella nyckeltal påverkas beroende på hur forskning och utveckling redovisas. Omräkningarna görs endast med avseende på forsknings- och utvecklingskostnaderna.</p><p>Vår problemformulering lyder:I vilken utsträckning påverkas några finansiella nyckeltal av rekommendationerna i IAS 38 och FAS 2 kring redovisning av FoU?</p><p>Den teoretiska delen av uppsatsen beskriver bland annat hur de två olika standarderna säger att företag ska redovisa forsknings- och utvecklingskostnader. Vi beskriver även de aktuella nyckeltalen. Dessutom sammanfattar vi även tidigare forskning om hur de olika sätten att redovisa forsknings- och utvecklingskostnader påverkar värdet av informationen som de externa intressenterna får av redovisningen.Resultatet av vår studie visar hur nyckeltalen påverkas vid en förändring av redovisningen, från en balansering av forskning och utveckling enligt IFRS till den direkta kostnadsföringen som de amerikanska reglerna förespråkar.</p>

<p>Frågan om hur företag skall behandla sina utgifter för Forskning och utveckling (FoU)skattemässigt är av stor betydelse eftersom det kan leda till stora skattekonsekvenser för företagen. Huvudfrågorna vid den skattemässiga behandlingen av ett företags utgifter och inkomster är de om omfång och periodisering. Även klassificeringen av en utgift är många gånger av största betydelse i en utredning. Eftersom FoU är ett vitt begrepp som kan omfatta verksamheter av olika typer och med olika resultat kan många avgränsningsfrågor tänkas uppkomma.</p><p>Syftet med uppsatsen är att utreda hur företags utgifter för forskning och utveckling skall periodiseras skattemässigt. Som en del av periodiseringsfrågan måste även klassificeringar av utgifter göras. Syftet är därför även att analysera vad som utgör FoU och vilka avgränsningsproblem som kan uppkomma.</p>

No description available.

<p>Titel: Varför leder inte lyckad Forsknings- och Utvecklings (FoU) - kommunikation till förändrat beteende? En etnografisk studie inom Primärvården Halland.</p><p>Författare: Helena Morténius</p><p>Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-80p, VT 2007.</p><p>Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad.</p><p>Handledare: Lars Palm, professor, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad.</p><p>Examinator: Jesper Falkheimer, universitetslektor, Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg.</p><p>Problem: FoU-enhetens uppgift är att förankra forskningstänkandet bland primärvårdsanställda i Halland. En framgångsrik kommunikation har varit en viktig del i denna policy. Trots stort intresse på fältet har en grupp av anställda inte velat gå vidare i sin utveckling.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie har varit att ur ett kommunikationsvetenskapligt perspektiv på gruppnivå beskriva de faktorer som hindrar denna grupp av anställda att gå vidare i sin utveckling och bli FoU-aktiva.</p><p>Metod: Kvalitativ metod med en etnografisk ansats.</p><p>Resultat: Gruppens sociokulturella tillhörighet i kombination med organisationskulturens principer är grunderna till att en del av primärvårdens anställda inte går vidare i sin utveckling och blir FoU-aktiva. Bidragande faktorer till denna situation har varit de konkreta hinder som tradition, kultur, hierarki, ledning, resurser och brist på förebilder.</p>

<p>Problemformulering: Vilka samarbetsformer är avgörande för ett svenskt FoU – företags långsiktiga överlevnad på den svenska läkemedelsmarknaden?</p><p>Syfte: Författarna avser att genom en fallstudie analysera och utvärdera de samarbetsformer som är av betydelse för ett långsiktigt utvecklingssamarbete inom svensk läkemedelsindustri.</p><p>Metod: Uppsatsen bygger på en fallstudie av företaget Karo Bio AB. Uppsatsen är genomförd utifrån en kvalitativ ansats.</p><p>Teoretisk referensram: Teoriområdena har legat till grund för variablerna: Interaktion, Kommunikation och imageskapande samt Involvering.</p><p>Slutsats: Studiens resultat visar att ett svenskt medelstort företag på läkemedelsmarknaden bör samarbeta regionalt med universitet och kliniker för att möta marknadens specifika behov.</p>

Syftet med denna magisteruppsats är att studera huruvida en hög tillgänglighet till FoU vid företag respektive universitet genererar exporttillväxt. Denna tankegång grundar sig i produktcykelteorin varför även denna uppsats är en analys i dess validi-tet. Företag i en region som har stor tillgång till kunskap och forskning bör även vara i en frontposition inom export. Denna tillgänglighet har grupperats i forskning vi universitet och högskolor eller forskning inom företag. Därtill kan även denna till-gänglighet indelas vid dess geografiska lokalisering. På grund av data som använts vid analysen och dess komplexitet är resultaten troliga-re en indikation än exakta. Tillgängligheten är tveklöst av vikt för exporttillväxten men de olika underavdelningarna skiljer sig från varandra. Företagsforskning tycks påverka exporttillväxten positivt oavsett lokalisering. Därtill följer resultaten teorin eftersom den externa tillgängligheten till företagsforskningen har en betydligt större inverkan än den externa. Tillgängligheten till universitetsforskning ger de mest anmärkningsvärda resultaten. Utan en statistisk säkerhet kan endast en tendens utrönas. Universitetsforskningen ter sig svårare för företag att absorbera oavsett om den utförs inom regionen eller ex-ternt. Relationen mellan företag och universitet kan antas vara av dubbel natur där de å ena sidan påverkar varandra positivt samtidigt som de konkurrerar om samma ut-rymme i en region. / The purpose of this master thesis is to study whether a high accessibility to R&amp;D performed by firms and universities respectively generate export growth. This sug-gestion is founded in the theory of the product cycle why this thesis also scrutinizes its validity. Firms in a region which have a high access to knowledge and research should have a front position within export. This access can be sub-divided into the unit of performance or with respect to the geographical location. Due to the data used in the analysis and its complexity, the final result is an indica-tion rather than precise. The accessibility is doubtlessly of major importance for the export growth but the subdivisions give different results. Research performed by firms seems to affect the export growth positively irrespective of the localisation. Also, the external accessibility to firm research has a larger impact on the export growth than if it is performed internally. The access to research performed by universities gives the most notable results. Without statistical significance a tendency can only be distinguished. The research performed by universities seems more difficult to absorb by firms irrespective of geographical location. The relation between firms and universities may be two folded where it is positive as well as competitive.

Frågan om hur företag skall behandla sina utgifter för Forskning och utveckling (FoU)skattemässigt är av stor betydelse eftersom det kan leda till stora skattekonsekvenser för företagen. Huvudfrågorna vid den skattemässiga behandlingen av ett företags utgifter och inkomster är de om omfång och periodisering. Även klassificeringen av en utgift är många gånger av största betydelse i en utredning. Eftersom FoU är ett vitt begrepp som kan omfatta verksamheter av olika typer och med olika resultat kan många avgränsningsfrågor tänkas uppkomma. Syftet med uppsatsen är att utreda hur företags utgifter för forskning och utveckling skall periodiseras skattemässigt. Som en del av periodiseringsfrågan måste även klassificeringar av utgifter göras. Syftet är därför även att analysera vad som utgör FoU och vilka avgränsningsproblem som kan uppkomma.