No description available.

Du personnage de l’homme sauvage, velu sylvestre médiéval parangon de la force et de la nature, nous cherchons la présence dans la littérature, inspirant son incarnation enluminée dans marges, lettres, grandes images en même temps que dans le décor narratif ou apotropaïque des bâtiments. Puis l’adoption dans toutes les catégories sociales du sceau, où les velus tiennent armoiries ; et sa transposition, en duo ou en couple, dans les arts mineurs mais surtout dans le décor architectural. Nos exemples, après une analyse typologique, sont choisis aux marges du royaume, Bretagne et Flandre, puis parmi les imprimeurs. Les Écossais transplantés en France et deux serviteurs de la couronne, Yvon du Fou et Charles II de Chaumont d’Amboise, semblent exemplaires de l’utilisation systématique du Sauvage. Notre dernière partie décrit les champs d’inscription des motifs héraldiques dans l’espace public, privé et religieux français, en regard des pratiques de nos voisins européens. Avec la limite des déprédations, à des époques parfois différentes, liées à la politique ou à l’ignorance. / At first, we look for how the character of the Wild Man, hairy, sylvan, medieval symbol of strength and nature, is represented in literature, inspiring through its enlightened embodiment in book margins, letters and large pictures, as well as in the narrative or apotropaic décor of buildings. Then, we analyse its use in all the social types of the seal in which Hairy Men hold armorials; and its transposition, whether in pair or in couple, in the minor arts but above all in the architectural décor. This typology enabled us to choose our examples on the edges of the kingdom, in Brittany and Flanders, then amongst printers. As Scots who emigrated to France and servants of the Crown, Yvon du Fou and Charles II de Chaumont d’Amboise, are perfect illustrations of the systematic use of the Wild Man. Finally, we compare the various formats of the heraldic works in the French public, private and religious places, with our European neighbours’ practices, despite the depredations that occurred in various periods, linked to either politics or ignorance.

<p>Syftet med studien är att undersöka huruvida ett företags ålder, storlek, framgång och bransch påverkar omfattningen av investeringar i Forskning & Utveckling (FoU). Enligt teorin är investeringarna beroende av tillgången på kapital. Dessutom påverkar ett företags position på marknaden och företagets mognad deras villighet att ta de risker som FoU innefattar. Urvalet av företag hänförs till Stockholmsbörsens Large Cap- och Mid Cap-listor. Datainsamlingen har genomförts utifrån företagens årsredovisningar och informationen har analyserats med Spearmans rank korrelationsanalys. Resultatet av undersökningen var diversifierat mellan de olika branscherna. Inom hälsovård, återfanns flest samband mellan variabler och FoU-investeringar. Äldre företag investerar mindre vilket kan bero på en stark kunskapsbas och lång livscykel för läkemedelsprodukter. Är ett företag framgångsrikt och har hög marginal på produkten leder det till minskade investeringar. Industribranschen har med marginal flest och äldst företag i studien. Med ökad storlek ökar även investeringar medan ökad vinstmarginal får motsatt effekt. Branschen Informationsteknik satsar hela 15,22 % av omsättningen på FoU vilket kan vara ett tecken på en dynamisk produktmarknad. När företagen växer minskar investeringarna procentuellt mot omsättningen vilket kan bero på de starka interna resurser som företaget innehar. Området Sällanköpsvaror & tjänster innehåller företag från olika marknader och visar inga signifikanta samband. Detta kan tyda på att bransch påverkar ett företags villighet att investera i FoU.</p>

Investeringar i forskning och utveckling (FoU) är en viktig del i ett företags utveckling och är för vissa branscher och företag en avgörande faktor för tillväxt och konkurrenskraft. Ämnet är av intresse för flera olika intressenter, bland annat aktiemarknaden. Olika faktorer påverkar marknadens uppfattning av FoU-investeringar och syftet med denna studie är därför att undersöka och tydliggöra marknadens uppfattning av faktorerna storlek och effektivitet. Studiens urval omfattar bolag som någon gång under tidsperioden 2002-2012 varit noterade på Stockholmsbörsen och undersökningen utförs genom att utvärdera fyra olika investeringsstrategier under denna tidsperiod. Vid utvärdering av investeringsstrategierna framkommer att bolag med mindre storlek samt lägre effektivitet av FoU-investeringar tenderar att uppvisa en bättre aktieutveckling. Tänkbara förklaringar till detta är marknadens korta placeringshorisont samt rådande redovisningsstandard. Resultatet ger statistiskt signifikant stöd åt studiens första hypotes angående storlek. Stöd presenteras även för studiens andra hypotes angående effektivitet. Vidare visar undersökningen på motsatta resultat jämfört med vad som presenteras i tidigare vetenskapliga studier.

<p>Immateriella tillgångar, vilket innefattar redovisning av utgifter för FoU, är ett av de mer komplexa områdena inom redovisningsteorin. Det finns åtminstone två vedertagna tillvägagångssätt vid redovisning av FoU, en direkt kostnadsredovisning eller en tillgångsredovisning av utvecklingsutgifterna. Syftet med studien var att beskriva och förklara hur valet att redovisa utgifter för FoU påverkade lönsamheten i ett företag. En kvantitativ metod användes eftersom vi ville få en generell bild av fenomenet. Vi studerade totalt 16 företag som tillgångsredovisar utgifter för FoU. Dessa företags årsredovisningar räknades om till en kostnadsredovisning. För att analysera omräkningens effekt på lönsamheten använde vi oss av nyckeltalen räntabilitet på totalt kapital, kapitalets omsättningshastighet och vinstmarginalen. Resultatet av undersökningen visade att valet av redovisningsmetod hade en inverkan på lönsamheten. En kostnadsredovisning medförde att lönsamheten, i termer av räntabilitet på totalt kapital, förändrades negativt i fyra av fem mätperioder.</p><p>Nyckelord: FoU, tillgångsredovisning, kostnadsredovisning, immateriella tillgångar</p>

<p>Internationella företag världen över väljer att i allt större utsträckning förlägga sin forskning och utveckling, FoU, utomlands och Sverige är det land där utvecklingen går snabbast. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som förklarar internationaliseringen av FoU, samt vilka möjligheter och utmaningar utvecklingen medför för Sverige. För att besvara detta genomför vi en studie av Sveriges största internationella industrikoncerner. Resultaten tyder på att anpassning till lokal marknad och stöd till produktion är de dominerande motiven, vilket indikerar att verksamhet i utlandet snarare kompletterar än ersätter svensk FoU. Utvecklingen medför dels en möjlighet för Sverige att dra nytta av den kunskap företagen erhåller utomlands, och dels att svenska företag blir mer konkurrenskraftiga på utländska marknader. En utmaning inför framtiden blir att tillhandahålla tillräckliga resurser för att svenska såväl som utländska företag ska finna Sverige attraktivt som land för lokalisering av FoU.</p>

Internationella företag världen över väljer att i allt större utsträckning förlägga sin forskning och utveckling, FoU, utomlands och Sverige är det land där utvecklingen går snabbast. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som förklarar internationaliseringen av FoU, samt vilka möjligheter och utmaningar utvecklingen medför för Sverige. För att besvara detta genomför vi en studie av Sveriges största internationella industrikoncerner. Resultaten tyder på att anpassning till lokal marknad och stöd till produktion är de dominerande motiven, vilket indikerar att verksamhet i utlandet snarare kompletterar än ersätter svensk FoU. Utvecklingen medför dels en möjlighet för Sverige att dra nytta av den kunskap företagen erhåller utomlands, och dels att svenska företag blir mer konkurrenskraftiga på utländska marknader. En utmaning inför framtiden blir att tillhandahålla tillräckliga resurser för att svenska såväl som utländska företag ska finna Sverige attraktivt som land för lokalisering av FoU.

Syftet med studien är att undersöka huruvida ett företags ålder, storlek, framgång och bransch påverkar omfattningen av investeringar i Forskning &amp; Utveckling (FoU). Enligt teorin är investeringarna beroende av tillgången på kapital. Dessutom påverkar ett företags position på marknaden och företagets mognad deras villighet att ta de risker som FoU innefattar. Urvalet av företag hänförs till Stockholmsbörsens Large Cap- och Mid Cap-listor. Datainsamlingen har genomförts utifrån företagens årsredovisningar och informationen har analyserats med Spearmans rank korrelationsanalys. Resultatet av undersökningen var diversifierat mellan de olika branscherna. Inom hälsovård, återfanns flest samband mellan variabler och FoU-investeringar. Äldre företag investerar mindre vilket kan bero på en stark kunskapsbas och lång livscykel för läkemedelsprodukter. Är ett företag framgångsrikt och har hög marginal på produkten leder det till minskade investeringar. Industribranschen har med marginal flest och äldst företag i studien. Med ökad storlek ökar även investeringar medan ökad vinstmarginal får motsatt effekt. Branschen Informationsteknik satsar hela 15,22 % av omsättningen på FoU vilket kan vara ett tecken på en dynamisk produktmarknad. När företagen växer minskar investeringarna procentuellt mot omsättningen vilket kan bero på de starka interna resurser som företaget innehar. Området Sällanköpsvaror &amp; tjänster innehåller företag från olika marknader och visar inga signifikanta samband. Detta kan tyda på att bransch påverkar ett företags villighet att investera i FoU.

Immateriella tillgångar, vilket innefattar redovisning av utgifter för FoU, är ett av de mer komplexa områdena inom redovisningsteorin. Det finns åtminstone två vedertagna tillvägagångssätt vid redovisning av FoU, en direkt kostnadsredovisning eller en tillgångsredovisning av utvecklingsutgifterna. Syftet med studien var att beskriva och förklara hur valet att redovisa utgifter för FoU påverkade lönsamheten i ett företag. En kvantitativ metod användes eftersom vi ville få en generell bild av fenomenet. Vi studerade totalt 16 företag som tillgångsredovisar utgifter för FoU. Dessa företags årsredovisningar räknades om till en kostnadsredovisning. För att analysera omräkningens effekt på lönsamheten använde vi oss av nyckeltalen räntabilitet på totalt kapital, kapitalets omsättningshastighet och vinstmarginalen. Resultatet av undersökningen visade att valet av redovisningsmetod hade en inverkan på lönsamheten. En kostnadsredovisning medförde att lönsamheten, i termer av räntabilitet på totalt kapital, förändrades negativt i fyra av fem mätperioder. Nyckelord: FoU, tillgångsredovisning, kostnadsredovisning, immateriella tillgångar

Avdragsrätten för forsknings- och utvecklingsutgifter, nedan betecknat FoU, är en lex specialis bestämmelse i inkomstskattelagen (1999:1229), vilket framgår av 16 kap. 9 § IL. Det subjekt som hävdar avdrag enligt specialbestämmelsen behöver endast visa att utgiften som erlagts har varit av rimligt intresse sett till verksamheten som bedrivs. Således har FoU-avdraget en vid tillämpning. Periodiseringen sker, för det fall inte annan lag föreskriver annat, enligt det materiella sambandet till redovisningen. Periodiseringen kommer därmed, i viss mån, att påverkas av vilken kompletterande normgivning subjektet tillämpar för redovisningen. Periodiseringen kan dessutom ske enligt skatterättsliga regler, vilket uppsatsen även redogör för.  Eftersom skatterätten har kopplingar till redovisningen är den första delen av uppsatsen fokuserad kring att försöka förklara hur kopplingen är uppbyggd. Begrepp såsom klassificering, god redovisningssed, periodisering, kompletterande normgivning förklaras och problematiseras. Nästkommande avsnitt redogör för tillämpligheten av respektive kompletterande normgivning samt redogör för respektive kompletterande normgivning klassificerar tillgångar. Därefter förklaras mer ingående hur periodiseringen går till utifrån de olika kompletterande normerna samt tillämpliga skatterättsliga regler. I analysen diskuteras vilken påverkan tillämpningen av olika kompletterande normer får för periodiseringsfrågan, hur subjektiviteten hos företag kan leda till skattedriven redovisning, klassificerings- och omfångfrågans betydelse för periodiseringen och konsekvenserna av utformningen av 18 kap. IL. Därtill analyseras skillnaden mellan internt bedriven FoU och externt förvärvad FoU. För de slutsatser som vi drar i vårt arbete hänvisar vi läsaren till avsnitt 7. Analysen och slutsatsen bidrar med insikt om hur olika klassificeringar i redovisningen och beskattningen kan leda till olika utfall.