I takt med att ägandet av smartphones ökat samt att tekniken utvecklats så har det blivit allt mer förekommande med spårning av GPS-enheter. Användningen innefattar flera områden som exempelvis berör spårning av djur, fordon och människor. Tidigare forskning har främst fokuserat på de tekniska aspekterna med GPS och i flera av dessa källor nämns kortfattat att de mobila gränssnitten har fått kritik från studiernas deltagare och ansetts vara svåra att använda. Syftet med studien var att öka förståelsen för hur spårningsapplikationers gränssnitt kan utformas för att bli mer användarvänliga. Att genom ett användarcentrerat arbete kartlägga vilka element i nuvarande gränssnitt som kan förbättras för att underlätta användares kognitiva belastning vid användning. Studien hade en kvalitativ ansats och data samlades in genom intervjuer med erfarna användare av spårningsapplikationen Go. Det var Go-applikationens gränssnitt som undersöktes i studien. För att kunna besvara forskningsfrågan användes Foggs beteendemodell, UX och informationsarkitektur för att skapa intervjufrågor samt för att analysera och diskutera resultaten. Studiens resultat är inte generaliserbart eftersom urvalet var för litet och ej slumpmässigt framtaget. Därmed gav studiens resultat endast en första inblick av vilka element i gränssnittet som var i behov av att utvecklas för att förbättra spårningsapplikationens gränssnitt. Studien visade att informanterna var tillräckligt motiverade och att det framför allt var förmågan som behövde ökas och att det i vissa fall behövdes triggers. De element i gränssnittet som behövde utvecklas var historiken, larm, platsmarkörer, inställningar, informationssidan och livespårning. Tillvägagångssätten för att utveckla dessa element berör oftast ett grafiskt tydliggörande eller förklarande. / As the usage of smartphones has increased and the technology also has developed, it has become increasingly common with tracking of GPS devices. The usage includes multiple areas such as tracking of animals, vehicles, and people. Early research has mainly focused on the technical aspects with GPS and in a few of these sources it is briefly mentioned that mobile interfaces have been criticized by the study participants and are considered difficult to use. The purpose of this research was to increase the understanding on how tracking applications interface can be designed to be more user friendly. Through a User-Centered work to map how elements and functions in a current interface can improve to ease the users cognitive load during usage. The research had a qualitative approach and the data that was collected through interviews with experienced users of the tracking application Go. It was the interface of Go that was being studied during the research. To answer our research question, Fogg's behavior model was used together with UX and information architecture to create questions for the interviews and to analyze the results. Results of this research are not generalizable since the sample was small and not randomly selected. Hence, the results of the research provided a first insight of which elements in the interface that need development to improve the interface of tracking applications. The research showed that the informants are motivated enough and that it was primarily their ability that needed to be increased and, in some cases, triggers were needed. The elements on the interface that needed to be developed were, the history, the alarm, placemarks, settings, information page and live tracking. The approach to develop the elements often touches on a graphical clarity or explanatory note.

Introduktion: Besöksnäringen är en växande sektor i Sverige, där kulturarv utgör en central del för att förmå skapa attraktiva besöksmål. Trots detta finns det fortfarande många kulturarv som inte synliggörs och därmed förblir outnyttjade resurser för städer och landsbygd. En växande trend inom besöksnäringen är spelifiering, vilket potentiellt bidrar till en rolig och personlig upplevelse och samtidigt ett synliggörande av många besöksmål som kan vara svåra att finna. Det finns dock begränsad forskning för spelifiering inom turism och än mindre om spelifiering av kulturarv. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga vilka komponenter inom en spelifiering som initialt kan inneha betydelse för att skapa ett intresse hos användare att utforska kulturarv. Studien utgick ifrån forskningsfrågan: Hur kan spelifieringen för platsbaserade mobila applikationer som uppmärksammar kulturarv utformas för att attrahera nya användare och motivera dessa till användning? Litteraturstudie: Litteraturstudien behandlar spelifiering och Foggs beteendemodell. Spelifiering är användandet av spelelement inom kontexter som traditionellt inte hör samman med spelande och handlar om att motivera individer med målet att göra så många som möjligt till vinnare. Foggs beteendemodell påvisar att mänskligt beteende är ett resultat av tre element: Motivation - Drivkraft till handling; Förmåga - Kapacitet till handling; Trigger - Utlösande faktor till handling. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med utgångspunkt i fältet för användarcentrerad design. Först tillämpades en heuristisk utvärdering ämnad för spelifierade tjänster, som sedan kompletterades med kvalitativa intervjuer där potentiella användare involverades för att uppmärksamma deras behov. Resultat: Resultaten visar att nyfikenhet och viljan att utforska är två drivande motivationsfaktorer. Det påvisas även att den information som presenteras i samband med kulturarv är central för att skapa engagemang kring kulturarv. Utmaningar i form av frågesport är ett uppskattat inslag men det är viktigt att frågor har en koppling till berört kulturarv och att det finns en varierad svårighetsnivå för att tillgodose både novisa och erfarna användare. Det finns ett behov av sociala inslag där det går att interagera med vänner genom gruppaktiviteter eller utmaningar. Sociala inslag bidrar även till att användare triggar varandra till att upptäcka kulturarv. Slutsats: För att lyckas skapa spelifierade lösningar som uppmärksammar kulturarv måste det som presenteras inneha mening för användare. / Introduction: The tourism industry is a growing sector in Sweden, of which cultural heritage is central to create attractive destinations. Despite this, there are still many cultural heritage sites that are not visible and thus remain unutilized resources for cities and the countryside. A growing trend in the tourism industry is gamification, which potentially contributes to a fun personal experience while increasing the visibility of many destinations that can be difficult to find. However, there is limited research on gamification in tourism and even less on gamification applied to cultural heritage. Purpose: The purpose of the study is to identify which components within a gamification that can initially be important for generating an interest in users to explore cultural heritage. The study intends to answer the following research question: How can the gamification for location-based mobile applications that pay attention to cultural heritage be designed to attract new users and motivate them to use? Literature study: The literature study delves into gamification and Fogg's behavior model. Gamification is the use of game elements in contexts that are not traditionally associated with gaming and is about motivating individuals with the goal of making as many as possible winners. Fogg's behavior model demonstrates that human behavior is the result of three elements: Motivation - Driving force to action; Ability - Capacity for action; Trigger - Triggering factor to action. Method: The study has a qualitative approach based on user-centered design. First, a heuristic evaluation intended for gamified services was applied, which was then supplemented with qualitative interviews where potential users were involved to pay attention to their needs. Results: The results show that curiosity and the willingness to explore are two driving motivational factors. It is also shown that the information presented in connection with cultural heritage is central to creating motivation around cultural heritage. Challenges in the form of quizzes are an appreciated element, but it is important that questions have a connection to the cultural heritage and that there is a varied level of difficulty to satisfy both novice and experienced users. There is a need for social elements where it is possible to interact with friends through group activities or challenges. Social elements also contribute to users triggering each other to discover cultural heritage. Conclusion: To succeed in creating gamified solutions that pay attention to cultural heritage, what is presented within the solution must be meaningful to the user.