No description available.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida det var inkomsten eller om det var preferenser oberoende av inkomsten som var främsta orsaken till hur hushåll spenderade pengar på bostad och hygien. Det kommer göras genom ett urval på 100 hushåll från Socialstyrelsens Levnadskostnadsundersökningar från 1913-1914. Det resultat som framkom var att den främsta orsaken var inkomsten och inte preferenser obundna till inkomsten.

<p>WHO s definition av hälsa lyder:</p><p>”Ett tillstånd av fullständigt fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp.”</p><p>Ohälsan har gett negativa konsekvenser för individen, arbetsplatsen och samhället. Hälsan är individuell och behöver skötas både fysiskt, psykiskt och med återhämtning. Nordanstigs kommun har erbjudit en friskvårdsinsats bestående av 1000 kronor till varje anställd, som bidrag till friskvård utanför arbetstid. Dessutom avsätter varje förvaltning utifrån egen budgetram, resurser till friskvård för sin personal. Inom äldreomsorgen har sjukfrånvaron bland personalen varit hög, och verksamhetschefen har inom befintlig budget, givit förutsättningar till friskvårdsinsatser för att komma tillrätta med problemen. Syftet med undersökningen var att kartlägga omfattningen av, och användningen av, de friskvårdsinsatser som personalen i äldreomsorgen blivit erbjudna av arbetsgivaren. Enkät med frågor besvarades av personal, som sedan bearbetades kvantitativt. Resultatet har visat att personalen anammat friskvårdsinsatserna och att både motionsvanor och hälsan har förändrats. Insatserna som gjorts har god överensstämmelse med både Angelöws beskrivning om hur friskare arbetsplatser bör utformas samt Antonovskys tankar om att meningsfulla aktiviteter ger begriplighet och leder till känsla av sammanhang i tillvaron.</p>

No description available.

No description available.

WHO s definition av hälsa lyder: ”Ett tillstånd av fullständigt fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp.” Ohälsan har gett negativa konsekvenser för individen, arbetsplatsen och samhället. Hälsan är individuell och behöver skötas både fysiskt, psykiskt och med återhämtning. Nordanstigs kommun har erbjudit en friskvårdsinsats bestående av 1000 kronor till varje anställd, som bidrag till friskvård utanför arbetstid. Dessutom avsätter varje förvaltning utifrån egen budgetram, resurser till friskvård för sin personal. Inom äldreomsorgen har sjukfrånvaron bland personalen varit hög, och verksamhetschefen har inom befintlig budget, givit förutsättningar till friskvårdsinsatser för att komma tillrätta med problemen. Syftet med undersökningen var att kartlägga omfattningen av, och användningen av, de friskvårdsinsatser som personalen i äldreomsorgen blivit erbjudna av arbetsgivaren. Enkät med frågor besvarades av personal, som sedan bearbetades kvantitativt. Resultatet har visat att personalen anammat friskvårdsinsatserna och att både motionsvanor och hälsan har förändrats. Insatserna som gjorts har god överensstämmelse med både Angelöws beskrivning om hur friskare arbetsplatser bör utformas samt Antonovskys tankar om att meningsfulla aktiviteter ger begriplighet och leder till känsla av sammanhang i tillvaron.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Sverige fick 2003 en övergripande folkhälsopolicy som innebar att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa i hela befolkningen, samt elva målområden. Jämtland har utformat en folkhälsopolicy som syftar till en gemensam syn på hälsa och insatsområden för folkhälsoarbetet. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva hur implementeringen av den nya policyn har upplevts i kommuner och landsting i Jämtlands län, samt hur folkhälsoarbetet påverkats av policyn. Metod: Kvalitativ metod med frågeformulär med öppna frågor som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av en politiker och en tjänsteman från samtliga kommuner i länet, samt landstinget. Dataanalysen skedde med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: En styrka med policyn var att den är övergripande och inte detaljstyrd. En svaghet var att den tillhörande handlingsplanen upplevdes som oklar och lätt styrande. Kommunerna hade kommit olika långt gällande handlingsplanen. Implementeringen upplevdes olika, men i det stora hela halvfärdig. Policyn har påverkat folkhälsoarbetet genom att vara ett stort stöd. Slutsats: Policyn och handlingsplanen utövades i olika utsträckning och på olika sätt i verksamheterna. Policyn har bidragit till att vara ett stöd för verksamheterna, samt att samverkan och olika nätverk uppstått i länet. Policyn uppskattades för dess bredhet. Behov av fortsatt arbete med implementeringen av policyn i länet fanns.