Sammanfattning Temat för denna uppsats har varit folkhälsa och fysisk aktivitet inom fysisk planering. Syftet har varit att belysa om och i så fall hur kommuner i översiktsplaner behandlar folkhälsa med fokus på fysisk aktivitet. Uppsatsen ämnar diskutera den byggda miljöns påverkan på människors fysiska aktivitet.   Uppsatsens problemställning lyder: ”Hur behandlas folkhälsa i kommunal fysisk planering?”.  Folkhälsa har i uppsatsen avgränsats till folkhälsoaspekten fysisk aktivitet. För att besvara frågeställningen har uppsatsen utformats som en fallstudie med metoden kvalitativ och kvantitiv innehållsanalys. Det empiriska materialet består av två stycken översiktsplaner. De studerade översiktsplanerna är från Kalmar kommun samt Halmstad kommun. Empirin har analyserats utifrån ett antal utvalda nyckelord. Resultatet från innehållsanalysen har varit grund till den avslutande diskussionen. Diskussionen ställer analysresultatet mot de teoretiska utgångspunkterna som presenteras i uppsatsen.   Sammantaget går det att se av analysresultatet att folkhälsa och fysisk aktivitet är del av översiktsplaneringen i de kommuner som undersökts. I det empiriska materialet framhålls att planering bör möjliggöra för människor att vara fysiskt aktiva. Resultatet visar även att flertalet aspekter av de både begreppen behandlas utan att begreppen folkhälsa och fysisk aktivitet används. Det framgår att stadsform, infrastruktur, målpunkt, trygghet, säkerhet, jämställdhet samt grönområden påverkar mängden fysisk aktivitet.

<p>Rapportens syfte är dels att göra en samlad beskrivning och en kritisk granskning av två hälsoprojekt som baseras på samverkan mellan olika aktörer, dels att undersöka den valda projektformens möjligheter för ett hälsofrämjande arbete. Projektet Hälsoarbete i samverkan bygger på samverkan mellan olika aktörer i en kommun, från förskola till näringsliv, och projektet Idrott och folkhälsa mellan idrottsrörelsen och flera landsting.Projekten har bedrivits under relativt lång tid och därför är det empiriska materialet i form av skriftligt material, som bl.a. prospekt, projektplaner, protokoll, utvärderingar och utbildningsmaterial, omfattande. Utöver detta har intervjuer gjorts. Dessutom har jag som utvärderare också haft en delvis operativ roll i projekten som givit en god kännedom.Analysen visar att hälsoprojekten bedrivit en betydande verksamhet som nått många, inte minst barn och ungdomar. Samtidigt är hälsoarbete svårdefinierat och komplext. För att bedriva ett gediget och långsiktigt arbete behövs både ett brett angreppssätt utifrån en systemteoretisk grund och tydlighet i ansvar, ledning och dokumentering. Utöver detta är närhet till ledningspersoner angeläget för legitimiteten och förankringen.</p>

<p>Denna uppsats har till syfte att studera den svenska folkhälsans utveckling. Hur mår vi idag i förhållande till förr med utgångspunkt i dödlighet, sjukskrivningar och förtidspensioner under perioden 1970-2005? Den del av folket som behandlas är den arbetsföra gruppen mellan 25-64 alternativt 20-64 år. En annan del av frågeställningen har varit att beskriva den trendmässiga utvecklingen för dessa aspekter och se hur de har förändrats från 1970-talet fram till idag.</p><p>För att utforska detta ämne har en kvantitativ metod vidtagits och statistik över den nämnda tidsperioden har illustrerats grafiskt samt analyserats via regressionsanalyser.</p><p>Om vi ser på den utveckling mortaliteten genomgått över tid så ser det ljust ut. Den totala mortaliteten avser då alla dödsfall som drabbat gruppen 25-64-åringar. Den totala mortaliteten har sjunkit betydligt under denna period. 439,5 per 100,000 av den studerade population avled år 1970 och år 2005 var denna siffra nere i 255,8. Den totala dödligheten har då sjunkit med 41 % under perioden 1970-2005.</p><p>Färre människor dör också på grund av hjärt- och kärlrelaterade sjukdomar och tumörsjukdomar som under hela den studerade perioden varit de överlägsna dödsorsakerna. Särskilt de hjärt- och kärlrelaterade dödsfallen har minskat lavinartat. 164 av 100,000 personer i arbetsför ålder dog 1970 av hjärt- och kärlrelaterade orsaker. Denna grupp var bara 63,6 stycken år 2005. De tumörrelaterade dödsorsakerna utgjorde år 1970 133,8 fall och år 2005 endast 100 fall per 100,000 invånare.</p><p>Samtidigt finns en mörkare bild av folkhälsan i den bemärkelsen att fler och fler sjukskriver sig ofta och länge. Man kan se en ökning av antalet sjukskrivningar då det år 1974 registrerades 3 190 sjukfrånvarofall och framme vid år 2003 har siffran hunnit öka till 5 098 stycken per 100,000 personer.</p><p>Vi kan också ana en ohälsotrend i det avseendet att antalet förtidspensioner ständigt har ökat. År 1970 var bara 3,3 % av den arbetsföra befolkningen förtidspensionerade. År 2005 var denna siffra uppe i 9 %.</p><p>Den stora ökningen av sjukfrånvaron och förtidspensioneringarna under perioden 1970 till idag är ett av Sveriges största problem. Att många flyr arbetslivet är ett växande problem som får märkbara konsekvenser i arbetskraften och arbetsmarknaden.</p><p>Trots den uppenbara minskningen vi ser i mortalitetsstatistiken så kan det ökade antalet förtidspensioneringar och sjukskrivningar te sig märkligt. Dessa resultat gör det svårt att tolka bilden av den svenska folkhälsan. Mår vi bara sämre eller bättre och bättre fast vi flyr arbetslivet i större utsträckning? Sådant diskuteras i uppsatsens avslutande Resultatsammanfattning och diskussion vari egna och andras teorier behandlas.</p>

Bakgrund: Goda arbetsförhållanden främjar hälsa genom exempelvis ekonomisk trygghet, personlig utveckling, sociala relationer, samt skydd mot eventuella riskfaktorer i arbetet. I arbetslivet behövs resurser, som kan delas in i fysiska och psykosociala resurser. Resurser behövs för att kunna möta och hantera olika krav men också för att de kan ge välbefinnande, motivation och personlig utveckling. Syfte: Syftet med studien var att beskriva here 4 U-handledares upplevelser av arbetsrelaterad hälsa utifrån resurser. Metod: here 4 U är en organisation som erbjuder skolor ett arbetssätt för att arbeta med värdegrundsfrågor. På skolor som väljer att arbeta med here 4 U leds arbetet av en eller flera personer ur skolpersonalen som då blir here 4 U-handledare på skolan. En kvalitativ ansats tillämpades där nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med here 4 U-handledare. Intervjufrågorna skapades med inspiration från krav-resursmodellen. Det insamlade materialet analyserades genom kvalitativ induktiv innehållsanalys, som genererade två huvudkategorier; tillgång till bra relationer och nätverk viktigt för arbetet och hälsan, samt arbetets innehåll och upplägg är viktigt för hälsan. Resultat: Resultatet visar att relationer och nätverk är viktiga på och utanför skolan, och överlag finns tillgång till bra resurser för handledarna. Resurser gällande innehåll och upplägg finns på generell nivå, specifikt för here 4 U-arbetet och individens arbetssätt. Det finns också resurser som behöver utvecklas, främst angående arbetets upplägg men även inom andra kategorier. Slutsatser: Det finns ett flertal resurser som är viktiga för arbetets genomförande samt individens hälsa, och att dessa är viktiga att ta hänsyn till vid planering och fördelning av arbete.

<p>I den västsvenska kommunen erbjuds de kommunanställda friskvårdsförmåner i form av ett Friskvårdskort eller en Friskvårdspeng. Friskvårdskortet har tidigare varit gratis men är sedan år 2008 belagt med en avgift på 200 kronor per år. Då mätningar har visat att antalet användare minskat sedan avgiften infördes fanns från Folkhälsocentrum i kommunen ett behov att utreda på vilket sätt friskvårdsförmånerna skulle kunna utvecklas. En enkät utarbetades och sändes till en tredjedel av de anställda efter ett systematiskt urval. Resultatet av undersökningen visade att de respondenter som inte utnyttjade friskvårdsförmånerna ändå var fysiskt aktiva på sin fritid, en tredjedel av dessa respondenter ägnade sig åt aktiviteter som även erbjöds inom friskvårdsförmånerna. De mest frekventa självupplevda hindren för att träna inom Friskvårdskortet var en redan aktiv fritid, att det var långt till träningslokalerna, att de hellre gjorde andra saker samt tidsbrist. Vanliga önskemål var att få träna på arbetstid samt att massage skulle ingå i förmånerna. Som komplement till denna kvantitativa studie skulle en kvalitativ studie möjliggöra en fördjupad kunskap om de hinder som upplevs vad gäller utnyttjandet av friskvårdsförmånerna.</p>

<p>Syftet med föreliggande litteraturstudie var att kartlägga vilka faktorer som har betydelse för att ungdomar väljer att inte dricka alkohol. Metoden som användes för studien var en litteraturstudie som byggde på tio vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar söktes i sju databaser. De viktigaste slutsatserna var att de mest framträdande faktorerna för att ungdomar ska avstå från alkohol är de har en bra kontakt med föräldrarna och nätverk med vänner som också tar avstånd från alkohol. Dessutom visar sig lägre socioekonomiska förhållanden och psykologiska faktorer som locus of control och self-efficacy ha betydelse för en lägre alkoholkonsumtion. För att finna faktorer som har en promotiv verkan för ungdomars avståndstagande från alkoholen är det viktigt att denna forskning fortsätter. Det skulle vara intressant att gå vidare med en kvalitativ forskning som studerar ungdomars upplevelser av ett avståndstagande från alkohol, och som kan öka förståelsen för deras ställningstagande.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien har varit att undersöka vilket förhållande ungdomar i Stockholmsområdet som valt att lämna föreningsidrotten har till den samma och till fysisk aktivitet överhuvudtaget. För att försöka ta reda på detta så har jag utgått från följande frågeställningar: Varför slutade de föreningsidrotta? Är de fortfarande fysiskt aktiva? Hur ser de på en eventuell återkomst?</p><p>Metod</p><p>Jag har gjort en kvantitativ undersökning där 610 ungdomar i åldern 14-19 ingår. Dessa är spridda över tre gymnasieskolor och tre grundskolor i Stockholmsområdet, där elever som hoppat av föreningsidrotten har fått svara på en enkät angående deras förhållande till föreningsidrotten och fysisk aktivitet överhuvudtaget.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet från min enkätundersökning visade att intresseförskjutningar tillsammans med bristen på tid är de vanligast förekommande orsakerna till att man väljer att hoppa av föreningsidrotten medan den ekonomiska aspekten är väldigt liten. Andelen som slutat på grund av missnöje med sina idrottsledare tycks vara större i Stockholmsområdet än den är nationellt.</p><p>Det visade sig att fyra av fem ungdomar som slutat med föreningsidrotten fortfarande bedriver fysisk aktivitet på sin fritid minst en gång i veckan och att hälften gör det två eller fler gånger i veckan. Att man lämnat föreningsidrotten behöver med andra ord inte betyda att man har slutat röra på sig.</p><p>Drygt hälften av ungdomarna ställer sig positiva till att eventuellt återkomma till föreningsidrotten. Störst chans att de kommer tillbaka skulle vara om det skulle erbjudas en aktivitet som passade deras egen ambitionsnivå eller att en kompis lockade med dem. En av fem skulle kunna tänka sig att komma tillbaka till föreningsidrotten om det inte var så dyrt.</p><p>Slutsats</p><p>Att ungdomar slutar med föreningsidrotten för att de får andra intressen är något som är väldigt svårt att motverka. Att tiden inte riktigt räcker till kan bero på en alltför tidig elitsatsning, detta stämmer även väl överens med att det är många som skulle kunna tänka sig att återvända till föreningsidrotten bara det skulle erbjudas en aktivitet som stämde överens med deras egen ambitionsnivå. Att mer än hälften av ungdomarna skulle kunna tänka sig att komma tillbaka till föreningsidrotten om den såg annorlunda ut, betyder att det finns en hel del att arbeta med från föreningarnas sida.</p> / <p>Summary</p><p>Aim and questions</p><p>The purpose of these studies has been to investigate what relationship young people in the Stockholm area who have left organizational sports have for these and for physical activity on the whole. When I try to find the solution of that, I have started out from the following questions: Why have they stopped sporting? Are they still physically active? How do they feel about possibly coming back?</p><p>Method</p><p>I have made a quantitative study, where 610 young people aged 14-19 take part. They are taking from three senior high schools and three comprehensive schools in the Stockholm area, where pupils who have left organizational sports have answered an inquiry concerning their relationship to organizational sports and to physical activity on the whole.</p><p>Result</p><p>The result of my study showed that interest changes together with scarcity of time are the most common causes why young people choose to leave organizational sports.The economic aspect is however very small. The part that has quit because of dissatisfaction with their sports leaders seems to be greater in the Stockholm area compared to the rest of the country. The study shows furthermore that four out of five young people who have quit organizational sports carry on physical activities at least once a week. In other words, leaving organizational sports does not necessarily mean that you have quit being physically active. More than half of the pupils feel positive about possibly coming back to organizational sports.The greatest chance that they will come back is if they would be offered an activity that would fit their own level of ambition, or if a friend would inspire them. One out of five would consider coming back if it was not so expensive.</p><p>Conclusions</p><p>The fact that young people finish organizational sports because of other interests is something that is very difficult to stop. Lack of time may be a consequence of a concentration on elite too early.That fact is also correlated to the side of the case that many of the young pupils could consider coming back to organizational sports if there was an activity that would equal their own level of ambition. The fact that more than half of the group in the study consider coming back to organizational sports if it would look a bit different from today, means that there is a lot of work to do for the sports clubs.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka vilket förhållande ungdomar i Stockholmsområdet som valt att lämna föreningsidrotten har till den samma och till fysisk aktivitet överhuvudtaget. För att försöka ta reda på detta så har jag utgått från följande frågeställningar: Varför slutade de föreningsidrotta? Är de fortfarande fysiskt aktiva? Hur ser de på en eventuell återkomst? Metod Jag har gjort en kvantitativ undersökning där 610 ungdomar i åldern 14-19 ingår. Dessa är spridda över tre gymnasieskolor och tre grundskolor i Stockholmsområdet, där elever som hoppat av föreningsidrotten har fått svara på en enkät angående deras förhållande till föreningsidrotten och fysisk aktivitet överhuvudtaget. Resultat Resultatet från min enkätundersökning visade att intresseförskjutningar tillsammans med bristen på tid är de vanligast förekommande orsakerna till att man väljer att hoppa av föreningsidrotten medan den ekonomiska aspekten är väldigt liten. Andelen som slutat på grund av missnöje med sina idrottsledare tycks vara större i Stockholmsområdet än den är nationellt. Det visade sig att fyra av fem ungdomar som slutat med föreningsidrotten fortfarande bedriver fysisk aktivitet på sin fritid minst en gång i veckan och att hälften gör det två eller fler gånger i veckan. Att man lämnat föreningsidrotten behöver med andra ord inte betyda att man har slutat röra på sig. Drygt hälften av ungdomarna ställer sig positiva till att eventuellt återkomma till föreningsidrotten. Störst chans att de kommer tillbaka skulle vara om det skulle erbjudas en aktivitet som passade deras egen ambitionsnivå eller att en kompis lockade med dem. En av fem skulle kunna tänka sig att komma tillbaka till föreningsidrotten om det inte var så dyrt. Slutsats Att ungdomar slutar med föreningsidrotten för att de får andra intressen är något som är väldigt svårt att motverka. Att tiden inte riktigt räcker till kan bero på en alltför tidig elitsatsning, detta stämmer även väl överens med att det är många som skulle kunna tänka sig att återvända till föreningsidrotten bara det skulle erbjudas en aktivitet som stämde överens med deras egen ambitionsnivå. Att mer än hälften av ungdomarna skulle kunna tänka sig att komma tillbaka till föreningsidrotten om den såg annorlunda ut, betyder att det finns en hel del att arbeta med från föreningarnas sida. / Summary Aim and questions The purpose of these studies has been to investigate what relationship young people in the Stockholm area who have left organizational sports have for these and for physical activity on the whole. When I try to find the solution of that, I have started out from the following questions: Why have they stopped sporting? Are they still physically active? How do they feel about possibly coming back? Method I have made a quantitative study, where 610 young people aged 14-19 take part. They are taking from three senior high schools and three comprehensive schools in the Stockholm area, where pupils who have left organizational sports have answered an inquiry concerning their relationship to organizational sports and to physical activity on the whole. Result The result of my study showed that interest changes together with scarcity of time are the most common causes why young people choose to leave organizational sports.The economic aspect is however very small. The part that has quit because of dissatisfaction with their sports leaders seems to be greater in the Stockholm area compared to the rest of the country. The study shows furthermore that four out of five young people who have quit organizational sports carry on physical activities at least once a week. In other words, leaving organizational sports does not necessarily mean that you have quit being physically active. More than half of the pupils feel positive about possibly coming back to organizational sports.The greatest chance that they will come back is if they would be offered an activity that would fit their own level of ambition, or if a friend would inspire them. One out of five would consider coming back if it was not so expensive. Conclusions The fact that young people finish organizational sports because of other interests is something that is very difficult to stop. Lack of time may be a consequence of a concentration on elite too early.That fact is also correlated to the side of the case that many of the young pupils could consider coming back to organizational sports if there was an activity that would equal their own level of ambition. The fact that more than half of the group in the study consider coming back to organizational sports if it would look a bit different from today, means that there is a lot of work to do for the sports clubs.

Denna uppsats har till syfte att studera den svenska folkhälsans utveckling. Hur mår vi idag i förhållande till förr med utgångspunkt i dödlighet, sjukskrivningar och förtidspensioner under perioden 1970-2005? Den del av folket som behandlas är den arbetsföra gruppen mellan 25-64 alternativt 20-64 år. En annan del av frågeställningen har varit att beskriva den trendmässiga utvecklingen för dessa aspekter och se hur de har förändrats från 1970-talet fram till idag. För att utforska detta ämne har en kvantitativ metod vidtagits och statistik över den nämnda tidsperioden har illustrerats grafiskt samt analyserats via regressionsanalyser. Om vi ser på den utveckling mortaliteten genomgått över tid så ser det ljust ut. Den totala mortaliteten avser då alla dödsfall som drabbat gruppen 25-64-åringar. Den totala mortaliteten har sjunkit betydligt under denna period. 439,5 per 100,000 av den studerade population avled år 1970 och år 2005 var denna siffra nere i 255,8. Den totala dödligheten har då sjunkit med 41 % under perioden 1970-2005. Färre människor dör också på grund av hjärt- och kärlrelaterade sjukdomar och tumörsjukdomar som under hela den studerade perioden varit de överlägsna dödsorsakerna. Särskilt de hjärt- och kärlrelaterade dödsfallen har minskat lavinartat. 164 av 100,000 personer i arbetsför ålder dog 1970 av hjärt- och kärlrelaterade orsaker. Denna grupp var bara 63,6 stycken år 2005. De tumörrelaterade dödsorsakerna utgjorde år 1970 133,8 fall och år 2005 endast 100 fall per 100,000 invånare. Samtidigt finns en mörkare bild av folkhälsan i den bemärkelsen att fler och fler sjukskriver sig ofta och länge. Man kan se en ökning av antalet sjukskrivningar då det år 1974 registrerades 3 190 sjukfrånvarofall och framme vid år 2003 har siffran hunnit öka till 5 098 stycken per 100,000 personer. Vi kan också ana en ohälsotrend i det avseendet att antalet förtidspensioner ständigt har ökat. År 1970 var bara 3,3 % av den arbetsföra befolkningen förtidspensionerade. År 2005 var denna siffra uppe i 9 %. Den stora ökningen av sjukfrånvaron och förtidspensioneringarna under perioden 1970 till idag är ett av Sveriges största problem. Att många flyr arbetslivet är ett växande problem som får märkbara konsekvenser i arbetskraften och arbetsmarknaden. Trots den uppenbara minskningen vi ser i mortalitetsstatistiken så kan det ökade antalet förtidspensioneringar och sjukskrivningar te sig märkligt. Dessa resultat gör det svårt att tolka bilden av den svenska folkhälsan. Mår vi bara sämre eller bättre och bättre fast vi flyr arbetslivet i större utsträckning? Sådant diskuteras i uppsatsens avslutande Resultatsammanfattning och diskussion vari egna och andras teorier behandlas.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att kartlägga vilka faktorer som har betydelse för att ungdomar väljer att inte dricka alkohol. Metoden som användes för studien var en litteraturstudie som byggde på tio vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar söktes i sju databaser. De viktigaste slutsatserna var att de mest framträdande faktorerna för att ungdomar ska avstå från alkohol är de har en bra kontakt med föräldrarna och nätverk med vänner som också tar avstånd från alkohol. Dessutom visar sig lägre socioekonomiska förhållanden och psykologiska faktorer som locus of control och self-efficacy ha betydelse för en lägre alkoholkonsumtion. För att finna faktorer som har en promotiv verkan för ungdomars avståndstagande från alkoholen är det viktigt att denna forskning fortsätter. Det skulle vara intressant att gå vidare med en kvalitativ forskning som studerar ungdomars upplevelser av ett avståndstagande från alkohol, och som kan öka förståelsen för deras ställningstagande.