Introduktion: Ökad rörlighet mellan länder genom exempelvis resor och migration utgör en risk för spridning av smittsamma sjukdomar. Ur ett globalt perspektiv är folkhälsan i Sverige mycket bra. Förebyggande av smittsamma sjukdomar med vaccination är näst efter rent vatten det mest effektiva sättet att upprätthålla folkhälsan i Europa. Syfte: Utifrån resultaten av vetenskapliga publikationer undersöka hur vaccinationsstatus mot mässling och tuberkulos ser ut hos nyanlända samt hur nyanländas vaccinationsstatus påverkar folkhälsan i Europa när det gäller risk för utbrott av smittsamma sjukdomar. Metod: En systematisk litteraturstudie som systematiskt sökte, kritiskt granskade och sammanställde litteratur i ämnet. Databassökning gjordes i Cinahl och PubMed. Nyckelord som användes var folkhälsa, vaccination, distriktssköterska, invandring, infektionssjukdom, mässling, tuberkulos. Metodologisk kvalitetsgranskning av de inkluderade artiklarna gjordes. Resultat: Litteraturstudien består av 20 kvantitativa artiklar. Studien visar att vaccinering täckningen mot tuberkulos varierar. I Sverige hade 65% av de invandrade barnen ärr som ett tecken på att de erhållit tuberkulosvaccination. Studien visar vidare att flera utbrott av både tuberkulos och mässling inträffade i Europa under de senaste tio åren. Screening av nyanlända varierar mellan länder i Europa. Vad gäller studiekvalitet visade sig fyra av artiklarna vara av hög kvalitet och 16 av artiklarna av medelhög kvalitet. Konklusion:  Flera utbrott har skett under de år som inkluderats i studien, både utbrott av tuberkulos och utbrott av mässling. Majoriteten av de som smittats med respektive sjukdom har varit ovaccinerade eller ej fullständigt vaccinerade.

Den här uppsatsen ämnade undersöka hur möjligheterna för vuxna i åldern 30+, att delta i föreningsbaserad breddidrott ser ut i Gästrikland. Motsatsen är elitidrott eller tävlingsidrott där fokua ligger på förberedande träning inför tävling och bra resultat. Mycket fokus hos föreningsidrotterna ligger idag på barn och ungdom med bidrag, tävlingar etc, och just detta finns väldigt bra kartlagt hur det ser ut i länet. Desto mindre information och kartlagd forskning finns det kring vuxna och föreningsidrott.

Bakgrund I Sverige har över hälften av befolkningen övervikt eller fetma, enligt Folkhälsoinstitutet senaste rapport. Ytterligare en folkhälsorapport visar att 11 procent av Sveriges sjukdomsbörda idag beror på ohälsosamma matvanor. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur väl personer i Sverige, utifrån kön, ålder, egenrapporterat kroppsmasseindex (BMI) och utbildning, känner till Svenska Livsmedelsverkets (SLV) praktiska kostråd för att främja en god folkhälsa. Metod En kvantitativ metod användes för studien. Data samlades in via ett internetbaserat enkätformulär där personer över 16 år besvarade 18 frågor som innefattade bakgrunds- samt ämnesfrågor. Data analyserades i IBM SPSS version 24.0 med Mann-Whitney U-test samt Kruskal Wallis test. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Totalt svarade 137 personer på enkäten, störst andel var kvinnor. Majoriteten av deltagarna uppgav en hög avslutad utbildningsnivå. Data var snedfördelad men visade på att den övergripande kännedomen om SLV:s kostråd var god. Att vara kvinna, ha en högre ålder, ett BMI motsvarande övervikt eller en vidareutbildning efter grundskolan var faktorer som bidrog till en högre skattad kännedom om kostråden. Deltagarnas främsta källa för inhämtande av information om dessa råd och rekommendationer var via internet, där kritiskt granskade och icke kritiskt granskade källor utgjorde ungefär lika stora delar. Slutsats En generellt god kännedom om SLV:s råd och rekommendationer fanns bland den undersökta populationen. Utifrån studien genererades hypoteser om att många förmodligen har svårt att veta vilken kostinformation som är legitim samt hur de ska omsätta råden till praktiska inslag i vardagen. / Background In Sweden, over half of the population are overweight or obese, according to the latest report from the Swedish National Institute of Public Health. Another publication concerning general health indicates that approximately 11 percent of disease burden in Sweden can be directly related to unhealthy eating habits.  Objective The aim of this study was to investigate the general knowledge, within the Swedish population, about the dietary advice issued by the National Food Agency (NFA). The difference between groups based on gender, age, self-reported Body Mass Index (BMI) and level of education were explored.  Method A quantitative method was used, managed by a web-based questionnaire containing 18 questions. The participants were 16 years or older. The collected data was analyzed by using IBM SPSS version 24.0. Nonparametric tests were applied and the level of significance was set to p<0,05.  Results In total, 137 individuals participated in the survey, the vast majority were women. Out of all participants, a great number had finished a higher level of education. Data was non-parametric distributed but indicated that general knowledge about dietary advice were good. Factors such as being a woman, being older, having a BMI indicating overweight or having a higher level of education were positively correlated with a higher knowledge about dietary advice. The primary source of information for dietary advice was, according to the participants, the Internet, critically as well as non-critically reviewed publications. Conclusion The general knowledge about the dietary advice issued by the NFA was good across the population in this study. Hypotheses were generated, that people in general might have a hard time to determine what advices that are legit and also knowing how to use the advice in everyday life.

Det finns stora ojämlikheter mellan nyanlända och personer födda i Sverige kopplat till bland annat psykisk ohälsa. Hälsans betydelse för nyanländas integrationsprocess uppmärksammas inte tillräckligt, det finns ett stort behov av hälsofrämjande insatser. Dock finns det kunskapsluckor inom ämnet. Studiens syfte var att beskriva vad nyanlända elever upplever som hälsofrämjande. Eftersom hälsopromotion riktat till nyanlända är ett relativt okänt område valdes kvalitativ metod för att besvara syftesfrågan. Datainsamlingen har skett med hjälp av öppna brev där deltagarna fick fortsätta på meningen “Nu ska jag rita och berätta om en dag då jag mådde bra, det var…”. Deltagandet var konfidentiellt och totalt var det 25 deltagare som besvarade breven med hjälp av text och bild. Analysmetoden som använts för studien är latent innehållsanalys som mynnade ut i ett huvudtema; Känner egenmakt som skapar drivkraft att tillsammans med sina nära få dela upplevelser och glädje och tre teman; Få bestämma själv, Finna kraft i tankar och minnen och Känna känslan av ett “vi”. Resultatet visar att deltagarna ser en hälsofrämjande vardag som består av frihet, gemenskap och reflektion. Resultatet visar även på den vardag som deltagarna lever i nu med saknad av hälsofrämjande faktorer som istället präglas av oro, ångest och depression. Slutsatsen är att det finns ett behov av insatser inom hälsopromotion för att främja de nyanlända elevernas hälsa och välbefinnande och på sikt minska den psykiska ohälsan.

I uppsatsen undersöks förtätningsdiskursen på ett kvalitativt sätt utifrån ett folkhälsoperspektiv i Uppsalakommuns stadsplanering. Studien är konstruerad efter forskningsdesignen fallstudie för att i ett jämförande syftenärmare studera två stadsutvecklingsprojekt innehållandes förtätning. De två utvalda fallen är Gottsundaområdetoch Östra Sala backe. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har en kritisk diskursanalys använtssom metod. Det analytiska ramverket har utgjorts av Faircloughs tredimensionella modell. Det empiriskamaterialet har bestått av intervjuer med tjänstepersoner på Uppsala kommun och ett antal plandokument som berörde valda områdenas utvecklingsprojekt. Resultatet visar på en stark förtätningsdiskurs som ger begränsat utrymmetill frågor som rör folkhälsoperspektivet i planering. Förtätningen är främst kopplad till frågor som rör ett ökatbostadsbestånd, men formuleras till viss del olika utifrån områdets förutsättningar och demografi. Den socialahållbarheten beskrivs som ett brett begrepp medan folkhälsa begränsas till en aspekt av den sociala hållbarheten.Förtätningsdiskursen kan komma att tydligare kopplas an till folkhälsa i framtiden, beroende på hur den större samhälleliga diskursen förändras kring förtätning och folkhälsa.

Långtidsarbetslöshet och psykosocial ohälsa medför ekonomiska och sociala problemför både samhället och individen. Studiens syfte är att undersöka hur långtidsarbetslösasom befinner sig i arbetsmarknadsåtgärder ser på sin situation som arbetslös och hur deskattar sin egen psykosociala (o)hälsa.Den kvalitativa studien bygger på tio semistrukturerade intervjuer som bearbetatsmed hermeneutisk meningstolkning och språkanalys. Studien bygger på ett strategiskturval av informanter då syftet med studien är att den skall representera helapopulationen av långtidsarbetslösa. Teoretiska begrepp och koncept som används istudien är Jahodas deprevationsteori, Prekariatet och Anomi.Studiens resultat pekar på att det finns en koppling mellan långtidsarbetslöshet ochpsykosocial ohälsa i form av stress, nedstämdhet, isolering, utanförskap ochskamkänslor. Den psykosociala ohälsan verkar främst bero på den avsaknad av strukturoch sociala sammanhang som arbetslösheten för med sig. Långtidsarbetslöshet lederäven till ekonomiska konsekvenser för individen vilket verkar öka den psykosocialaohälsan ytterligare. Trots den svåra situationen som långtidsarbetslösa befinner sig i harde en positiv syn på framtiden och upplever inte sin situation som helt hopplös. / Long-term unemployment and psychosocial ill-health contributes to economic andsocial problems to both society and the individual. The aim of this study is toqualitatively examine how long-term unemployed describe their social situation andtheir psychosocial ill-health.The qualitative study is based on ten semi-structured interviews that have beenprocessed with hermeneutic meaning interpretation and language analysis. This study isbased on a strategic selection of informants in order for the study to represent the entirepopulation of the long-term unemployed. Theoretical concepts and concepts used in thestudy are: Jahoda's depravation theory; Precariat and Anomie.The results of this study indicate that there is a link between long-termunemployment and psychosocial ill-health in terms of stress, depression, isolation,exclusion and shame. Key indicators for the psychosocial ill-health among unemployedindividuals is the lack of daily routine/structure as well the lack of social environments.In addition, long-term unemployment may also lead to economic difficulties for theindividual, which generates an increased risk for psychosocial ill-health. In spite thedifficult situation long-term unemployed individuals face, they have a positive view oftheir future and do not experience their situation as completely hopeless.

I dagens samhälle ökar den stillasittande vardagen allt mer och mer och människan blir allt mer lat och bekväm i sin vardag. Vi spenderar mycket av våra fria tid sittandes framför både datorer, telefoner och tv:n, vi kör bil istället för att gå eller cykla och vi väljer hiss eller rulltrappa framför att gå själva. Detta beteende sjunker allt lägre i åldrarna vilket leder till att barn och ungdomar rör på sig alldeles för lite i dagens samhälle. Studier visar att en grupp på cirka sex procent av alla barn och ungdomar i samhället inte är fysiskt aktiva i varken skolan eller på fritiden. Syftet med studien är därför att undersöka hur pass fysiskt aktiva ungdomar är i Ängelholms kommun och vad som ligger till grund för deras fysiska aktivitet och inaktivitet. För att besvara syftet användes en kvantitativ metod i form av enkätinsamling på en skola placerad i de centrala delarna av kommunen. Resultatet visade på att totalt 269 av 301 deltagare från Kungsgårdsskolan är fysiskt aktiva och lever upp till de rekommendationer som finns. Motiven bakom fysisk aktivitet är för att upprätthålla god hälsa, fysik och för att det är roligt. Motiven bakom fysisk inaktivitet är för att det är tråkigt, för att man inte hinner eller för att man inte vet vad man skulle träna i så fall. Resultatet analyserades med hjälp av självbestämmandeteorin (SDT) och dess olika delar som ligger till grund för en individs motivation. Slutsatsen för studien är att minst 269 av ungdomarna på Kungsgårdsskolan lever upp till rekommendationerna som finns. Trots detta är där fortfarande en andel som inte är fysiskt aktiva och det är denna grupp som kommunen måste fokusera på vid framtida arbeten. Den andel som inte är fysisk aktiva tillhör med stor sannolikhet den grupp på sex procent som inte är fysiskt aktiva under fritiden, i skolan eller på raster. / In today’s society it is more and more common to spend the majority of our days sitting. Studies show that six percent of all the youths are not being physically active in either school or on their free time. The purpose of this study was therefore to find out how physically active young people are in the municipality of Ängelholm and what underlies physical activity and inactivity. The research questions of the study were: to what extent are young people physically active? Why are young people not physically active? Why are young people physically active? To get answers to the purpose a quantitative method was used in the form of questionnaire collection. To analyze the results, I used the self-determination theory and its concepts that underlie an individual’s motivation. The results and conclusion of the study shows that 269 of 301 participants are living up to the recommendations.

Syftet med undersökningen var att genom springdagböcker och fokusgrupper undersöka hur 21–24 åriga orienterare och motionärer upplever löpning i urbana miljöer. Därav blev frågeställningarna: Vilka faktorer upplever orienterare och motionärer påverkar motionslöpning i urbana miljöer? Vilka skillnader i upplevelse av löpning i urbana miljöer går att urskilja mellan orienterare och motionärer? Metoderna som användes i undersökningen var litteraturstudie, springdagbok, fokusgrupp och tematisk analys. Litteraturstudien grundar sig i tidigare forsking inom ämnet för att få en djupare förståelse kring varför detta är viktigt att undersöka. Springdagböckernas syfte var att få korta men konsista svar om deltagarnas åsikter kring specifika frågor. Medan fokusgrupperna ska tillföra en mer nyanserad och analyserande vy kring ämnet. Detta för att skapa en bred data att analysera och lättare identifiera faktiska faktorer som påverkar löpare i urbana miljöer. Metoden som användes i analyserande av den insamlade data var tematisk analys.  Undersökningen kom fram till att faktorer som orienterare och motionärer upplever påverkar motionslöpning i urbana miljöer är, underlag, flyt, störningsmoment, människor och variation. Skillnader i upplevelse av motionslöpning i urbana miljöer som går att urskilja mellan orienterare och motionärer är upplevelsen av människor i sin omgivning och variation.

Bakgrund: Vaccinationer räddar miljontals liv varje år och har varit en av de mest betydelsefulla åtgärderna för att förebygga sjukdomsrelaterade dödsfall hos barn. I Sverige är förtroendet för vaccin fortfarande stort men globalt växer tveksamheter till vaccin. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att möta föräldrar inom BVC som är tveksamma till att vaccinera sitt barn. Metod: Studien hade en kvalitativ beskrivande design med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta specialistsjuksköterskor inom BVC och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys i enlighet med Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet visade två huvudkategorier; Relationens betydelse för att nå föräldrar med information samt Bidragande faktorer till tveksamhet. Erfarenheten var att ett personcentrerat förhållningssätt bygger upp ett förtroende genom en lyhördhet för familjens tankar och känslor. Vidare belyses att det var betydelsefullt att delge tveksamma föräldrar evidensbaserad information för att stötta dem i sitt beslut kring vaccination. Diskussion: Studien visade att tveksamheter och motstånd till vaccination förekommer i Sverige, vilket var utmanande men det sågs även som en möjlighet för specialistsjuksköterskor. Slutsats: Som sjuksköterska inom BVC var det betydelsefullt att skapa en god relation med föräldrarna för att kunna stötta dem på bästa sätt i deras beslut om vaccination. Vidare forskning kring föräldrars perspektiv av barnvaccination samt strategier för att bemöta tveksamheter kring vaccination hade varit betydelsefullt för att främja barnvaccinationstäckningen. / <p>2023-05-30</p>

Bakgrund: Våra levnadsvanor påverkar risken att insjukna i icke smittsamma sjukdomar och ohälsosamma matvanor är en av de faktorer som orsakar flest sjukdomar i Sverige. Hälsofrämjande livsmedelskonsumtion är en avgörande del i arbetet med att minska matrelaterad ohälsa. Livsmedelverket och Folkhälsomyndigheten arbetar med regeringsuppdrag som fokuserar på detta. Inom regeringsuppdragen finns intresse för att kartlägga hur utbudet av mat och dryck ser ut i offentligt finansierade miljöer, t.ex. simhallar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur hälsofrämjande utbudet av mat och dryck är i kommunala simhallar, hur väl utbudet överensstämmer med eventuella styrdokument samt identifiera potentiella insatser som kan göra utbudet mer hälsofrämjande. Metod: En fältstudie kartlade utbud av mat och dryck i caféerna i åtta kommunala simhallar inom Stockholms län med hjälp av protokollet Nutrition Environment Measures Study in Restaurants. Kommunala styrdokument relaterade till kost och upphandling inhämtades. För att avgöra om sortimentet var hälsofrämjande användes kriterium för Nyckelhålet och kompletterande utvärderingar. Resultat: Ingen produkt på caféerna var Nyckelhålsmärkt och endast två maträtter kunde klassas som hälsosamma enligt protokollet. Alla caféer hade ett omfattande utbud av sötade drycker, godis och choklad. Frukt, sallad och juice fanns på drygt hälften av caféerna. Styrande dokument för utbudet i de undersökta simhallarna saknades. Slutsats: Utbudet på de besökta simhallarna var delvis ohälsosamt men mer hälsosamma alternativ fanns i betydligt mindre omfattning. Potentiella insatser för att göra utbudet mer hälsofrämjande är att skapa riktlinjer med mål att utbudet bättre ska spegla svenska kostråd och underlätta för konsumenten att göra mer hälsosamma val.