Every year, several scandals occur in the food sector where approximately 600 millionpeople become ill with food related diseases. To counteract the problem and increasetransparency between producers and consumers, Blockchain technology can be usedto increase food security. A literature study of Blockchain provides a basis forpresenting advantages and disadvantages that an implementation may bring. Theliterature study shows that the implementation of Blockchain adds increasedtransparency but also adds an initial increased cost. The areas for improvement intransparency were that the traceability of the food becomes more controlled, whichleads to improved food safety. The increase in transparency leads to improvedtraceability and a better overview of production costs of food, which in turn facilitatestroubleshooting and identification of problems along the supply chain. Theconsequence of the increase in transparency is a reduction in costs in several areas.The disadvantage is that implementation costs are still very high and this is due to thefact that the level of experience in the area is still low, which leads to higher salaries.The work shows with the help of a SWOT analysis that Blockchain adds many positiveaspects that can have an effect on the food sector in a positive way, whiledisadvantages are more linked to costs, lack of knowledge and that the method is notsufficiently proven. / Årligen uppstår det flera skandaler inom livsmedelssektorn där ungefär 600miljoner människor blir sjuka med matrelaterade sjukdomar. För att motverkaproblemet och öka transparensen mellan producent och konsument kanBlockchainteknologin användas för att undersöka om matsäkerheten ändras.En litteraturstudie av Blockchain ger underlag för att framställa fördelar ochnackdelar som en implementering kan komma att tillföra. Litteraturstudienvisar att implementeringen av Blockchain tillför en ökad transparens men tillfören initialt ökad kostnad. Transparensens förbättringsområden var attspårbarheten på matvarorna blir mer kontrollerade som leder till attmatsäkerheten blir förbättrad. Transparensens ökning tillför en förbättradspårbarhet och bättre översyn över produktionskostnader av matvaror som isin tur underlättar felsökning och identifiering av problem längsförsörjningskedjan. Påföljden av transparens ökning är en kostnadsminskning iflera områden. Nackdelen är att implementeringskostnaden fortfarande ärväldigt hög och detta beror på att erfarenhetsnivån inom området är låg vilketleder till högre löner. Arbetet visar med hjälp av en SWOT-analys attBlockchain tillför många positiva aspekter som kan påverka livsmedelssektornpå ett positivt sätt medans nackdelar är mer kopplad till kostnader, brist påkunskap och att metoden inte är tillräckligt beprövad.

Throughout history, the food sector has been accountable for several crises, and as the market gets more global it is difficult to keep control of and trust the information. As a consequence to the food scandals, due to the information asymmetry, the customer awareness is increasing as well as initiatives such as certificates to address the problems. To be able to increase the transparency, the information infrastructure is constantly developing and most recently the technology of blockchain has gathered a lot of attention as a possible solution to the problems. A blockchain is an open, distributed and decentralized verification system for digital transactions where data about the transaction is stored safely in so called blocks which forms a chain in a network. In order to obtain food safety, it is necessary to have traceability systems that records and can provide product specific information. This study investigates the challenges and possibilities of a possible implementation of a traceability system supported by blockchain technology. This research is made by a case study, looking into a food supply chain for a package of milk, starting at the dairy manufacturer and ending at the retailer. By doing interviews and observations, a mapping of the case specific supply chain was made and a blockchain technology supported framework for traceability was suggested. From analyzing theoretical data and empirical findings the possibilities and challenges of a blockchain supported framework for traceability was discussed. The conclusion of the study is that the blockchain technology still is immature in the context of food supply chains and some of the biggest challenges are to develop a culture that promotes collaborations, information sharing and standardizations which are easy to adopt. However, blockchain technology has the possibility to offer secure and transparent traceability characteristics to a traceability system and a framework can lead to both cost and environmental savings in case of a product recall. Furthermore, to be willing to collaborate and to put time and effort into new implementations it is important to find the actual value of implementation for all stakeholders. / Livsmedelssektorn står ansvariga för flertalet skandaler, med en allt mer globaliserad marknad blir det än mer svårt att behålla kontrollen över information och lita på den. Som en konsekvens av skandalerna, till följd av informations-asymmetrin, har konsumenternas medvetenhet ökat såväl som initiativ så som certifieringar för att bemöta problemen. Informationsinfrastrukturer utvecklas ständigt för att kunna öka transparensen och blockkedjetekniken har den senaste tiden fått mycket uppmärksamhet för att kunna vara en möjlig lösning till problemen. En blockkedja är ett öppet, distribuerat och decentraliserat verifikationssystem för digitala transaktioner där data om transaktionen är säkert sparad i så kallade block som tillsammans bildar en kedja i ett nätverk. För att uppehålla livsmedelssäkerhet är det nödvändigt med spårbarhetssystem som registrerar och kan tillhandahålla produktspecifik information. Studien undersöker utmaningar och möjligheter för en möjlig implementering av ett blockkedjetekniksbaserat ramverk för spårbarhet. Studien är genomförd som en fallstudie genom att undersöka en livsmedelskedja för ett paket mjölk som avgränsats till att börja vid mejeriet och sluta i matbutiken. Genom att göra intervjuer och observationer gjordes en kartläggning av livsmedelskedjan och ett förslag på ett ramverk för spårbarhet supportat av blockkedjeteknik togs fram. Från analys av teoretiska data och empiriska upptäckter diskuterades möjligheterna och utmaningarna med ett blockkedjetekniksbaserat ramverk för spårbarhet. Slutsatsen av studien är att blockkedjetekniken fortfarande är en omogen teknik i kontexten av en livsmedelskedja och att några av de största utmaningarna ligger i att utveckla en kultur som uppmanar till samarbete, informationsdelning och standardiseringar som är enkla att implementera. Tekniken erbjuder däremot säkerhets- och transperensegenskaper till ett spårbarhetssystem och ett ramverk kan medföra både kostnads- och miljöbesparingar vid en produktåterkallelse. För att samarbeta och investera i tid och pengar för en implementation är det dessutom viktigt att hitta de faktiska värdena i implementeringen för alla intressenter.

Konsumentbeteende påverkas av olika faktorer, oro för kriser är något som kan förändra konsumentbeteendet och ha en stor påverkan på livsmedelskedjan. Under covid-19 syntes dess förändringar tydligt då rädsla och oro fick människor att bunkra. Liknande beteenden märktes även under början av kriget mellan Ryssland och Ukraina. Det har märkts av i form av tomma butikshyllor och att vissa butiker haft problem med beställningar. I nuläget har inte kriget stor påverkan på Sveriges försörjningskedja men det är svårt att bedöma hur det kommer se ut längre fram. På grund av den ökade efterfrågan leder det till variationer i beställningar som ökar längre bak i kedjan, detta fenomen kallas för bullwhip-effekten och startar hos konsumenter. Syftet med denna studie är att undersöka effekter i försörjningskedjan på grund av ändrat konsumentbeteende i en kris. För att uppfylla syftet och svara på frågeställningarna valdes ett kvantitativt förhållningssätt. Vi valde att göra en enkätundersökning för att få en stor representation av befolkningen. Enkäten syftar till att ge en uppfattning om konsumenters val och hur kriget och covid-19 påverkat deras konsumentbeteende och se exempelvis om de köper mer av vissa livsmedel eller bygger lager för att få en uppfattning om hur det påverkar försörjningskedjan.Slutsatsen blev att konsumentbeteendet från covid-19 inte har en stor påverkan på försörjningskedjan idag. Pandemin visade hur viktigt det är att livsmedelskedjan är flexibel och bör resultera i mer kontroll av lagerhållning och delning av information för att mildra bullwhip-effekten. En del respondenter uttryckte känslor av stress när de såg tomma hyllor i livsmedelsbutikerna sedan kriget i Ukraina började. Respondenterna visade också sig mer påverkade från sociala medier än vänner och familj. Trots antagande att de ej känt sig påverkade av kriget har ca 40% köpt extra av framför alltkonserver. Studien påvisade att många respondenter är oroliga för att framtida kriser kommer påverka försörjningskedjan. Om en ny kris skulle uppstå kommer vi förmodligen se liknande konsumentbeteende som i de två föregående kriserna. Detta resulterar i fortsatta störningar i kedjan och bullwhip-effekten. / Consumer behavior is affected by various factors, concern about crises is something that can change consumer behavior and have a major impact on the food chain. During covid19, the changes were seen clearly when fear and anxiety made people start hoarding food. Similar behaviors were also noticed during the beginning of the war between Russia and Ukraine. It has been noticed in the form of empty store shelves and that some stores have had problems with orders. At present, the war does not have a major impact on Sweden's supply chain, but it is difficult to assess what it will look like in the future. Due to the increased demand, it leads to variations in orders that increase further back in the chain, this phenomenon is called the bullwhip-effect and it starts with the consumers. The purpose of this study is to investigate effects in the supply chain due to changes in consumer behavior in a crisis. In order to fulfill the purpose and answer the questions, a quantitative approach was chosen. We chose to do a survey to get a large representation of the population. The survey aims to provide an idea of consumers choices and how the war and covid-19 affected their consumer behavior and see whether they buy more of certain foods or perhaps stockpile, to get an idea of how it affects the supply chain.The conclusion was that consumer behavior from covid-19 does not have a major impact on the supply chain today. The pandemic showed how important it is for the food chain to be flexible and should result in more control over inventory and information sharing to mitigate the bullwhip effect. Some respondents expressed feelings of stress when they saw empty shelves in grocery stores since the war in Ukraine began. The respondents also proved to be more influenced by social media than friends and family. Despite assuming they did not feel affected by the war, about 40% bought extra food, especially canned goods. The study showed that many respondents are worried that future crises will affect the supply chain. Should a new crisis arise, we will probably see similar consumer behavior as in the two previous crises. This results in continued chain disruptions and the bullwhip effect.