Bakgrund: Användningen av inhyrd personal har ökat till följd av ett ökat krav på flexibilitet och ingår numera allt oftare i personalstyrkan. Däremot inkluderas sällan den inhyrda personalen i den styrning som utformats för den ordinarie personalen. Styrning används för att påverka personalens beteenden så att de blir målkongruenta. Därför är det intressant att undersöka om inhyrd personal saknar ett målkongruent beteende och således har en negativ inverkan på företagets målkongruens. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och varför beteenden överlag skiljer sig åt mellan inhyrd och ordinarie personal hos ett valt företag. Forskningen skapar en djupare förståelse för hur inkludering/exkludering i olika styrmekanismer kan påverka de inhyrdas bidrag till målkongruens. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi med en induktiv ansats. Den forskningsdesign som tillämpats är en enfallsstudie. Empirin till studien har samlats in genom kvalitativa intervjuer med både inhyrd och ordinarie personal samt deras närmsta chef. Materialet har sedan analyserats och tolkats för att besvara forskningsfrågorna. Slutsats: Studien fann att de inhyrda medarbetarna har ett mindre målkongruent beteende än de ordinarie. Skillnaden beror framförallt på de inhyrdas exkludering från företagets formella styrmetoder. Att de inhyrda för det mesta inkluderas i de informella styrmetoderna förklarar varför de inhyrda till viss del ändå uppvisar ett målkongruent beteende. / Background: The use of temporary staff has increased as a result of an increased demand for flexibility and is now increasingly included in the personnel force. Despite that, the temporary staff are rarely included in the control designed for the ordinary staff. Control is used to influence staff behavior so that they become goal-congruent. Therefore, it is interesting to investigate if the temporary staff lack a goal congruent behavior and thus have a negative impact on the company's goal congruence. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether and why behaviors differ between temporary and ordinary staff, at a chosen company. The research creates a deeper understanding about how the inclusion/ exclusion in different control mechanisms influence the temporary staff to contribute to the target congruence Method: The study applies a qualitative research strategy with an inductive approach. The research design that has been applied is a case study at a chosen company. The empirical study has been collected through qualitative interviews with both temporary and ordinary staff and their closest manager. The material has then been analyzed and interpreted to answer the research questions. Conclusion: The study found that the temporary staff have a less goal-congruent behavior than the ordinary staff. The difference is mainly due to the temporary’s exclusion from the company's formal control methods. For the most part, the temporary staff is included in informal control methods, which explains why the they to some extent still have a goal-congruent behavior.

Syfte Syftet med studien är att bidra till en fördjupad förståelse för om och hur stora företag har förändrat sina formella styrmedel under covid-19 och på vilket sätt företagen har tagit lärdom om styrmedlen till tiden efter krisen. Metod Studien baseras på en kvalitativ metod där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med sju respondenter från tre olika företag. Valet av respondenter grundade sig i ett subjektivt och kriteriestyrt urval. Det praktiska arbetet presenteras genom transparenta och noggranna metodbeskrivningar. Slutsats Studien visar att inga större förändringar har skett i de formella styrmedlen till följd av covid-19. Resultatet påvisar att det har skett tillägg snarare än förändringar i de redan existerande processerna och rutinerna för att kunna bemöta den osäkra marknaden som covid-19 orsakat. Etablerade arbetssätt och stark position på marknaden lyfts som huvudsakliga förklaringar till resultatet. / Purpose The purpose of this study is to contribute to a deeper understanding of whether and how large companies have changed their formal control systems during covid-19 and in what way the companies have learned from the formal control systems till the time after the crisis. Method The study is based on a qualitative method where the datacollection took place through semi-structured interviews with seven respondents from three different companies. The respondents were based on a subjective and a criteria-driven selection. The practical work is presented through transparent and accurate method descriptions. Conclusion The study shows that no major changes has been done with the formal control systems because of covid-19. The result shows that there have been additions rather than changes to the already existing processes and routines in order to respond to the uncertain market caused by covid-19. Established working methods and strong position in the market are highlighted as the main explanations to the result.

Bakgrund: Interorganisatoriska relationer har blivit allt viktigare de senaste åren, företag köper exempelvis in IT-tjänster för att kunna förbättra sin kärnverksamhet. Det är dock vanligt att interorganisatoriska relationer misslyckas, en lösning till problem med dessa relationer är att använda ekonomisk styrning. En typ av relation som är speciellt utsatt för problematiken är relationen mellan små och medelstora företag, vilket är en grupp det saknas forskning och empiriska undersökningar om, trots dess stora inverkan på den svenska ekonomin. Ännu mer problematiskt blir det när dessa företag köper eller säljer tjänster, då hantering av tjänster kräver en större administrativ kunskap som mindre företag generellt inte besitter. Därmed är det av intresse att studera hur relationen mellan små och medelstora företag som hanterar tjänster ska styras på bästa sätt. Syfte: Syftet med studien är att skapa en modell över hur styrningen av interorganisatoriska relationer utformas och används av små och medelstora företag. Genomförande: Studien är en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppsätt. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer på fem olika små och medelstora företag som köper och säljer tjänster, med syfte att framhäva perspektivet från båda partner i relationen.  Resultat: Studiens resultat visar att det krävs en kombination av formella och informella styrmedel för att ha en fungerande interorganisatorisk relation. Avvägningen av olika styrverktyg beror på olika bakomliggande faktorer som präglar relationen mellan små och medelstora företag men resultatet tydliggör även att tillit och kommunikation har en stor inverkan på behovet av olika slags styrning. Samtidigt har kontraktet en väsentlig del av de studerade interorganisatoriska relationerna. Det är i kontraktet som bland annat finansiella och ickefinansiella målsättningar kan specificeras och kontraktet används som ett underlag för utförandet av tjänsten, uppföljning och avstämning, vilket inte alltid utförs i praktiken. Tilliten som finns mellan parterna i en relation påverkar hur kontraktet sedan används. Studien visar att formella styrmedel och tillit i vissa delar av relationen kan användas som substitut till varandra. / Background: The importance of interorganizational relationships has increased in recent years. Companies outsource peripheral components of their operations, such as IT, in order to focus on the main purpose of the company. It is common, however, for these relationships to fail and one solution to the problems arising from interorganizational relationships is the use of management control systems. Relationships between small and medium sized enterprises, in particular, present significant issues. Although they have a great impact on the Swedish economy, there are few scientific studies on them. These companies have an even harder time coping with interorganizational relationships when they are dealing with services, as they require more administrative knowledge than they don’t possess. It is therefore of elevated interest to study the relationship between small and medium sized enterprises that handles services and what type of management control system is best suited for the relationship.  Purpose: The purpose of this study is to create a model of the management control systems of interorganizational relationships between small and medium sized enterprises.  Design: The study is a qualitative case study with an abductive approach. Empirical data has been collected through semi-structured interviews at five different small and medium sized enterprises that sell and buy services in order to elucidate both parties’ perspectives.  Conclusion: The results from the study demonstrate that it is necessary to have a combination of formal and informal management control systems in order to maintain a functioning interorganizational relationship. The balance between different control systems depends on underlying factors arising from the relationship between small and medium sized enterprises. The study also shows that trust and communication has a great impact on the need for different types of control, however, the contract has simultaneously proven to be an essential part of the interorganizational relationships that have been studied. The contract can specify the financial and non-financial aims of the parties and can also be used as a model for how the service should be provided. The contract can also be used for future reviews of the working relationship, although this is not always the case, as the level of trust between the two parties will influence how the contract is actually used. The study shows that formal control systems and trust can be used as substitutes to one another throughout the relationship.