Syftet med förevarande uppsats är att utröna hur elever och lärare uppfattar inflytande och makt i en skolkontext, huruvida dessa uppfattningar de facto återspeglas i undervisningen samt om det är möjligt att gemensamt vidareutveckla utbildningen. Analysen utförs med hjälp av fyra separata kvalitativa enkätundersökningar, vilka inkluderar 32 elever (fördelat på två klasser) och fjorton lärare på två skolor i södra Sverige. Resultatet visar först och främst på att både lärare och elever ser på inflytande som något positivt och essentiellt för elevers utveckling. Dessutom går det, enligt de tillfrågade lärarna och eleverna, dels att konstatera att såväl formellt som informellt inflytande är beståndsdelar i elevinflytandebegreppet, men även att både lärare och elever premierar det informella, undervisningsrelaterade inflytandet. Vidareutveckling förefaller därutöver primärt ske genom utvärderingar samt via en kontinuerlig dialog mellan lärare och elever. Resultaten tolkas utifrån Deweys progressiva pedagogik, Rogers teori om lärares förändringsbenägenhet samt tidigare forskning i ämnet.

Syftet med studien är att undersöka elever som sitter i matrådets uppfattning om sitt inflytande i matrådet. Elever och personal som arbetar med att förbättra mat och måltidsmiljön på en grundskola i södra Sverige har intervjuats. Totalt ingår 18 elever som sitter i matrådet, personal som var högst ansvarig för måltiderna på skolan samt en grupp vid namn Mat och måltidsmiljö, där lärare, måltidspersonal och rektor ingår. Studien är kvalitativ och intervjun med matrådet har genomförts i två fokusgrupper, årskurs 1-6 och 7-9. Resultatet visar att eleverna i matrådet kan påverka skolmåltiden till viss del. Eleverna i matrådet tycker att matrådet fungerar men uppsatsens slutsats visar att möjligheterna för eleverna att påverka är kraftigt begränsade.

För att kunna utveckla arbetet kring elevers delaktighet och möjligheter att påverka sin tid på fritidshemmet har denna studie gjorts med fokus på elevers uppfattning om fenomenet inflytande. Forskning tyder på att elever är missnöjda med sina möjligheter att påverka sin tid på fritidshemmet och att många fritidshem brister i sitt arbete med elevers inflytande. Studien utgår från en hermeneutisk metodologi med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer som primärt tillvägagångssätt för insamling av data. Eleverna som deltar i studien är mellan sex till åtta år gamla och inskrivna på något av de två fritidshem studien genomförts på. Resultaten skiljer sig åt mellan skolorna där den ena skolans elever uppfattar att de har möjligheter att påverka sin tid på fritidshemmet via formella inflytandeformer som exempelvis fritidsråd. Den andra skolans elever uppfattar inte sina möjligheter att påverka som tillräckliga och har inte heller några strukturerade former av inflytande för de inskrivna eleverna. Vi har valt att analysera den data som samlats in med hjälp av Robert Harts delaktighetsstege. Analysen visar att den ena skolan ligger på en högre grad av inflytande då eleverna ges möjlighet att utöva inflytande under regelbundna fritidsråd. Den andra skolan arbetar inte i samma utsträckning med elevernas inflytande och hamnar därför på en låg grad enligt delaktighetsstegen. Resultatet för båda skolorna visar att elever uppfattar att de har möjligheter att påverka sin tid på fritidshemmet i viss utsträckning men att det också finns förbättringsmöjligheter.

The study aims to investigate student participation as a tool for democratic development in secondary school from a student perspective. Furthermore, students' perceptions of the school's work with student participation in formal and informal contexts are also investigated, with basis in the teaching structure. The results are based on interviews conducted with students who all attend the same class in their last year of high school. Subsequently, an analysis is made based mainly on three different theories: democracy, curricula and sociocultural theory. The result shows that students feel that they are able to practice student participation but the amount of influence they get differs between individuals depending on devotion and commitment. Moreover, the result indicates that there is a problem regarding both formal and informal influence where communication is poor, leading to conflict in class. The result also shows that the teacher as a professional actor is a key component in the development of students' democratic competence in terms of support and guidance in teaching. / Studien syftar till att undersöka elevinflytande som ett verktyg för demokratisk utveckling i gymnasieskolan ur ett elevperspektiv. Vidare undersöks elevers uppfattningar kring skolans arbete med elevinflytande i formella och informella kontexter med grund i undervisningens struktur. Resultatet grundar sig på intervjuer genomförda med elever som samtliga går i samma klass och studerar i årskurs tre på gymnasiet. Detta med en efterföljande analys med grund i främst demokrati-, läroplans- och sociokulturell teori. Resultatet visar att eleverna upplever att de får vara med och påverka men inflytandet skiljer mellan individer beroende på delaktighet och engagemang. Vidare pekar resultatet på att det finns en problematik gällande både formellt och informellt inflytande där kommunikationen är bristande vilket leder till konflikt i klassen. Det framgår även i resultatet att läraren som professionell aktör är en viktig komponent i utvecklingen av elevers demokratiska kompetens vad gäller stöd och vägledning i undervisningen.