No description available.

Denna studie har tagit utgångspunkt i ämnet våld mot kvinnor och vikten av stöd i uppbrottet från sin våldsamma parrelation. Syftet var att undersöka kvinnors uppbrottsprocess från en våldsam förövare och vilken betydelse formellt och informellt stöd har haft hos kvinnor i uppbrottsprocessen. I studien har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts på fyra kvinnor som brutit sig loss från sin förövare och den våldsamma parrelationen. Resultatet av intervjuerna har analyserat utifrån en tematisk analysmetod och sammantaget identifierades fyra olika teman: Det informella stödets viktiga betydelse, Att förkasta det informella stödet, Det informella stödets vägledning i uppbrottet samt Sammanflätningen mellan informellt och formellt stöd. Resultatet analyserades därefter med hjälp av teoriansatsen uppbrottsprocessen. De intervjupersoner som sökt formellt stöd har visats vara viktigt i uppbrottet men inte av lika stor betydelse som informellt stöd. Informellt stöd som familj och vänner har enligt vår studie påvisats vara av störst vikt till de kvinnor som genomgått ett uppbrott från sin våldsutsatta parrelation. Det är inte mängden stöd som har betydelse i uppbrottet, utan att stödet består och förmedlar en trygghet.

På grund av en relativt liten mängd forskning om våld i ungas parrelationer, var syftet med denna litteraturstudie att undersöka vad tidigare forskning identifierat gällande ungdomar och unga vuxnas våldsutsatthet, oavsett deras sexuella identitet. Studiens frågeställningar berör vad tidigare forskning belyst om ungas erfarenhet och hantering av fenomenet samt vad formellt och informellt stöd bör ta hänsyn till i bemötande av målgruppen. Den valda metoden för att samla in det empiriska materialet var en scoping review, för att ge en överblick över fenomenet och för att identifiera kunskapsluckor. Studieresultatet visade att ungdomar och unga vuxna bland annat erfar fysiskt, psykiskt, sexuellt, latent, materiellt och systematiskt våld i sina relationer. Målgruppens hantering av partnervåldet visade att de oftare vänder sig till informellt snarare än formellt stöd, bland annat på grund av rädsla för stereotypt bemötande. Tidigare forskning redogjorde för olika typer av insikter om hur professionella och andra vuxna kan förebygga och identifiera fenomenet i syfte att stödja målgruppen. Identifikationen har bland annat innefattat att fenomenet bör tas på större allvar från professionella och andra vuxna. I avslutande diskussion beskrevs vikten av en medvetenhet kring att stereotypa föreställningar bland professionella och andra vuxna kan bidra till att våldet förbises och osynliggörs. / Due to a relatively small amount of research on violence in young people's couple relations, this literature review was aimed to investigate what previous research has identified about adolescents and young adults' exposure to violence, regardless of their sexual identity. The question formulations of this study concerns what previous research has illustrated regarding young people's experience and management of the phenomenon, and what formal and informal support should take into account in the personal treatment of the target group. The chosen method for collecting the empirical material was a scoping review. This to provide an overview of the phenomenon, and to identify knowledge gaps. The study results showed that adolescents and young adults experience physical, mental, sexual, latent, material and systematic violence in their relationships. The target group's management of the partner violence showed that they more than often turn to informal rather than formal support, partly due to fear of stereotypical treatment. Previous research reported on different types of insights on how professionals and other adults can prevent and identify the phenomenon in order to support the target group. The identification has included, among other things, that the phenomenon should be taken more seriously by professionals and other adults. The concluding discussion described the importance of an awareness that stereotypical societal beliefs among professionals and other adults can contribute to the violence being made invisible and overlooked.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar i Sverige, forskning visar att över hälften av ungdomar i Sverige påvisat någon form av psykisk ohälsa före 14 årsåldern.  Studier visar att unga idag är mer benägna att prata om vad som främjar psykiskt välbefinnande. Socialt stöd påvisas som en tydlig faktor för psykiskt välbefinnande. Socialt stöd för psykiskt välbefinnande beskrivs utifrån flera perspektiv. Syfte: Syftet är att undersöka socialt stöd för psykiskt välbefinnande hos ungdomar (16–19 år). Metod: En kvantitativ undersökning, med tvärsnittsdesign. Ett bekvämlighetsurval gjordes där enkätundersökningar skickades ut till gymnasieskolor i Västmanland. Totalt 165 enkätsvar till dataunderlaget. Dataunderlaget har analyserats via generering av frekvenstabeller, korstabeller och Chi2-test har utförts mellan självskattat psykiskt välbefinnande, kön och olika variabler för socialt stöd. Resultat: Resultatet visar både att ungdomar önskar mer socialt stöd från formella aktörer och att de allra flesta (61%) av ungdomar önskar att få socialt stöd i form av fysiska samtal. Ungdomarna och i synnerhet flickor önskar att bli erbjuden socialt stöd. Generellt sätt visar både forskningsstudier och examensarbetet hur flickor nyttjar det sociala stödet i högre grad än pojkar, samt att flickor hellre ser ökad tillgänglighet av socialt stöd från formella aktörer.  Slutsatser: Ungdomar rapporterar hög tillgänglighet av socialt stöd, men önskar mer. Ungdomar önskar att bli erbjudna socialt stöd och föredrar fysiskt samtal som form av socialt stöd. Ungdomar som mår sämre, samt flickor generellt var oftare missnöjda kring sociala stödet, samt hade mer behov. / Background: Mental illness is increasing in Sweden, research tells that over 50% of youth in Sweden have shown signs of mental illness before their 14th birthday. Studys show that the youth today are more outspoken about mental well-being and the factors that promotes it. Social support have shown to be an indisputable factor for mental well-being. Social support for mental well-being is despicted from multiple perspectives. Aim: The purpose is to examine social support for mental well-being in youth (16-19 years). Method: A cross-sectional study, with quantitative approach. The survey was sent to high schools in Västmanland. Convenience sample, in total 165 surveys in the dataset. The dataset has been analyzed with frequency tables, crosstables and Chi-squared test have been executed between self-assessed mental well-being, gender and different variables for social support. Results: The results show both that youth want more social support from formal actors and most of youth (61%) wish for social support in the form of peer-on-peer conversations. The youth and foremost girls wish to be provided social support. Both research studies and this examination paper show how girls use social support more than boys and that girls prefer more availability of social support from formal actors. Conclusions: Youth report high availability of social support but wish for more. Youth want to be offered social support and prefer psychical conversations as form of social support. Those youth who reported worse mental well-being and girls in general were more often unhappy with social support and had bigger needs.