No description available.

Denna studie har tagit utgångspunkt i ämnet våld mot kvinnor och vikten av stöd i uppbrottet från sin våldsamma parrelation. Syftet var att undersöka kvinnors uppbrottsprocess från en våldsam förövare och vilken betydelse formellt och informellt stöd har haft hos kvinnor i uppbrottsprocessen. I studien har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts på fyra kvinnor som brutit sig loss från sin förövare och den våldsamma parrelationen. Resultatet av intervjuerna har analyserat utifrån en tematisk analysmetod och sammantaget identifierades fyra olika teman: Det informella stödets viktiga betydelse, Att förkasta det informella stödet, Det informella stödets vägledning i uppbrottet samt Sammanflätningen mellan informellt och formellt stöd. Resultatet analyserades därefter med hjälp av teoriansatsen uppbrottsprocessen. De intervjupersoner som sökt formellt stöd har visats vara viktigt i uppbrottet men inte av lika stor betydelse som informellt stöd. Informellt stöd som familj och vänner har enligt vår studie påvisats vara av störst vikt till de kvinnor som genomgått ett uppbrott från sin våldsutsatta parrelation. Det är inte mängden stöd som har betydelse i uppbrottet, utan att stödet består och förmedlar en trygghet.

Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare vid den psykiatriska akutenheten Rosen upplever socialt stöd på arbetsplatsen. Ett snöbollsurval resulterade i åtta deltagare till studien. För att uppnå syftet med studien genomfördes semistrukturerade intervjuer vilka sedan analyserades med en deduktiv kvalitativ innehållsanalys. I intervjuerna och under analysprocessen utgick vi ifrån fyra redan teoretiskt identifierade kategorier av socialt stöd: emotionellt-, värderande-, instrumentellt- och informativt stöd. Resultatet visade att Rosens medarbetare har positiva upplevelser av det sociala stödet på arbetsplatsen. Emotionellt och instrumentellt stöd framstod som de mest centrala typerna av socialt stöd, vilka framförallt erhålls från kollegor. Utifrån resultatet går även att utläsa att samarbetet mellan avdelningarna inom psykiatrikliniken kan förbättras.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur tidigare forskning beskriver erfarenheter av att vara förälder till ett barn med autism, samt hur professionellt stöd och informellt stöd påverkar föräldrarnas vardag. Den metod som har tillämpats i denna studie är en litteraturstudie som kallas för Scoping study. Resultatet visar att föräldrar till barn med autism i Sverige och i flera andra länder har både negativa och positiva erfarenheter av att ha barn med autism. De föräldrar som hade negativa erfarenheter upplevde att barnet påverkade familjens vardag negativt då de blev tvungna att förhålla sig till barnets behov som även hade inflytande på föräldrarnas sociala relationer. Föräldrarna upplevde att de hamnade i ett utanförskap och kände att de blev stigmatiserade av omgivningen samt att deras sociala interaktion minskades. Andra föräldrar med positiva erfarenheter hävdar att deras barn gett dem möjligheter till personlig utveckling, stolthet över deras föräldraroll, upplevelser av framgång och känsla av empowerment. Föräldrar till barn med autism har även olika erfarenheter gällande professionellt stöd. Majoriteten av familjer upplever att professionellt stöd leder till stress och att deras barn blivit feldiagnostiserade samt att de professionella haft okunskap gällande barnets diagnos. Samtidigt anser andra föräldrar att de fått kunskap och stöd samt att de professionella hjälpt dem att hantera deras barns diagnos. När det gäller det informella stödet, beskriver föräldrar att stöd från familj och vänner har varit hjälpsamt och fungerat som emotionellt stöd.

Syftet med studien är att belysa vilka svårigheter anhöriga vars närstående tvingas leva”gömd” möter samt vilka utvecklingsområden som finns för att stötta dessa anhöriga. Dettautifrån yrkesverksamma jourkvinnors perspektiv. Studien tillämpas med kvalitativmetodansats och semistrukturerade intervjuer har förts med tre yrkesverksamma jourkvinnorpå tre olika svenska kvinnojourer. Det insamlade datamaterialet har analyserats med tematiskanalys och de teman som identifierats är olika typer av stöd, stöd från samhället, stöd frånideella krafter, stöd som efterfrågas, svårigheter anhöriga kan möta, frustration/vanmaktsamt rädsla/oro. Studien visar att anhöriga upplever oro, frustration och vanmakt när derasnärstående tvingas leva gömd på grund av det eftervåld som den före detta partnern utsätterdem för samt att det finns en osäkerhet kring var man som anhörig kan söka sig, då det mestastödet riktas mot den som är våldsutsatt. / The purpose of this study is to highlight the difficulties that informal supporters are facedwith when domestic violence (DV) survivors have to live with protected personal data, aswell as the development area for supporting this group. The study emanates from theperspective of women’s shelter staff. The study is applied with a qualitative methodology andsemi-structured interviews have been conducted with three women’s shelter staff at threedifferent Swedish women’s shelters. The collected data has been analyzed with thematicanalysis and the themes identified are different types of support, support from society, supportfrom non-profit organizations, requested support, difficulties relatives may face, frustration/powerlessness and fear/anxiety. The study shows that informal supporters experience anxiety, frustration, and powerlessness when DV survivors are forced to live in hiding due to the subsequent violence that the ex-partner exposes them to. Another finding is uncertainty about where one as an informal supporter can turn to, as most support is directed towards the DV survivor.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar i Sverige, forskning visar att över hälften av ungdomar i Sverige påvisat någon form av psykisk ohälsa före 14 årsåldern.  Studier visar att unga idag är mer benägna att prata om vad som främjar psykiskt välbefinnande. Socialt stöd påvisas som en tydlig faktor för psykiskt välbefinnande. Socialt stöd för psykiskt välbefinnande beskrivs utifrån flera perspektiv. Syfte: Syftet är att undersöka socialt stöd för psykiskt välbefinnande hos ungdomar (16–19 år). Metod: En kvantitativ undersökning, med tvärsnittsdesign. Ett bekvämlighetsurval gjordes där enkätundersökningar skickades ut till gymnasieskolor i Västmanland. Totalt 165 enkätsvar till dataunderlaget. Dataunderlaget har analyserats via generering av frekvenstabeller, korstabeller och Chi2-test har utförts mellan självskattat psykiskt välbefinnande, kön och olika variabler för socialt stöd. Resultat: Resultatet visar både att ungdomar önskar mer socialt stöd från formella aktörer och att de allra flesta (61%) av ungdomar önskar att få socialt stöd i form av fysiska samtal. Ungdomarna och i synnerhet flickor önskar att bli erbjuden socialt stöd. Generellt sätt visar både forskningsstudier och examensarbetet hur flickor nyttjar det sociala stödet i högre grad än pojkar, samt att flickor hellre ser ökad tillgänglighet av socialt stöd från formella aktörer.  Slutsatser: Ungdomar rapporterar hög tillgänglighet av socialt stöd, men önskar mer. Ungdomar önskar att bli erbjudna socialt stöd och föredrar fysiskt samtal som form av socialt stöd. Ungdomar som mår sämre, samt flickor generellt var oftare missnöjda kring sociala stödet, samt hade mer behov. / Background: Mental illness is increasing in Sweden, research tells that over 50% of youth in Sweden have shown signs of mental illness before their 14th birthday. Studys show that the youth today are more outspoken about mental well-being and the factors that promotes it. Social support have shown to be an indisputable factor for mental well-being. Social support for mental well-being is despicted from multiple perspectives. Aim: The purpose is to examine social support for mental well-being in youth (16-19 years). Method: A cross-sectional study, with quantitative approach. The survey was sent to high schools in Västmanland. Convenience sample, in total 165 surveys in the dataset. The dataset has been analyzed with frequency tables, crosstables and Chi-squared test have been executed between self-assessed mental well-being, gender and different variables for social support. Results: The results show both that youth want more social support from formal actors and most of youth (61%) wish for social support in the form of peer-on-peer conversations. The youth and foremost girls wish to be provided social support. Both research studies and this examination paper show how girls use social support more than boys and that girls prefer more availability of social support from formal actors. Conclusions: Youth report high availability of social support but wish for more. Youth want to be offered social support and prefer psychical conversations as form of social support. Those youth who reported worse mental well-being and girls in general were more often unhappy with social support and had bigger needs.