The aim of this diploma thesis was to clarify the differences among three different ponds (Bolevecký, Třemošenský, Šídlovský) situated in Pilsen. All of the above mentioned ponds are recreational areas where Bolevecký pond is best known for his water quality improvements since 2006 (after application of Fe and Al - colagulants and also fish - stock changes). The main difference was based on the growth of submersed water plants. The macrophytes were growing slowly or not at all in Bolevecký pond. There was a huge expansion of macrophytes (mainly Myriophyllum spicatum species) in Třemošenský and Šídlovský ponds therefore the water plants must be regulated during summer seasons by mechanical harvesting. The water in all three ponds proves the same qualities but the differences may be found in the nutrient composition of sediments. The fractionation analysis (the founders Psenner and Puczsko) confirmed the fact that all localities are poor in phosphorus however the differences were found in content of iron. The increased content of iron was observed in sediments of Šídlovksý and Třemošenský ponds (mainly in BD fraction - the iron was unstable under redox potential changes). The result of this analysis proves that phosphorus is potentially more available for macrophytes in sediments of Třemošenský and Šídlovský...

One of today's major environmental issues is algal blooms linked to eutrophication of lakes and oceans. That is a result of anthropogenic influence with nutrient loads (including phosphorus) from agriculture and industry, which benefits primary production (phytoplankton). Studies have shown that phosphorus availability in the water column can be limited by liming, therefore could be a way to counteract eutrophication. This was tested in the agriculturally surrounded lake Tåkern in southern Sweden, which in its present state is an internationally important bird lake and therefore in several respects would be affected by eutrophication. The purpose of this study was to investigate whether liming would be a good solution to solve any future eutrophication problems in Lake Tåkern. Liming experiments were performed in mesocosms during April 2015 with a mixture of limestone and slaked lime. Quantity and diversity of plankton and water chemical variables were measured before and after liming. Moreover, samples of phytoplankton from a similar experiment conducted in July 2014 were analyzed. Liming did not show any effect on neither phyto- nor zooplankton when performed in spring of 2015. During summer of 2014, there was an increase in number of phytoplankton (ml-1 ) and chlorophyll in controls while the study showed constant levels in treated mesocosms. For zooplankton there was no significant effects of liming on neither quantity nor diversity. Results of this study suggest that liming is not the most appropriate method to resolve eutrophication in Lake Tåkern.

Sewage sludge contains several important nutrients that can be utilized byrecycling to arable land. This is especially important for phosphorus which is a finite resource and an important nutrient in agriculture. It is, however, important that the sewage sludge is free from high concentrations of harmful substances. In the spring of 2013 passive samplers (ecoscope) were used to track sources of metals in the waste water system of Västra strandens waste water treatment plant in Halmstad. The results showed differences in the level of metal contaminants in terms of both individual metals and the total load of metals. The results suggest that there is a possible source of cadmium upstream the measuring point that is called KärlekenANB 492. This is supported by the measurement at point (P2) downstream that also showed the presence of high levels of cadmium. Silver at two sampling points (P2 and KarlXIANB 465) have elevated values compared to other sampling points. The measurements performed in combined systems have probably been affected by the snow melting and the winter conditions that prevailed during the exposure period. High levels of zinc occurred mainly in areas with combined systems which indicate that surface water is a likely source for this metal.Further investigations have to be done to track specific sources of heavy metals so that measures can be taken to reduce them.

<p>Eutrofiering är ett stort internationellt problem. I Sverige finns de mest näringsrika vattendragen i uppodlade slättbygder i syd- och Mellansverige där lantbruket är en stark bidragande orsak till eutrofiering. Syftet med denna studie var att analysera om övre västra Svartån, som är belägen i sydöstra Sverige, har minskade koncentrationer av fosfor och kväve efter en åtgärdsperiod av tio år. Under åtgärdsperioden har det bland annat slagits vass, muddrats, fiskats ut vitfisk och gett lantbrukare rådgivning angående lantbruksskötsel. Totalfosfor och totalkväve valdes ut att analyseras. Resultat visar att det för totalfosfor är signifikant skillnad efter åtgärdsprogrammets slut vid 33 procent av de analyserade grupperna, där skillnaden är att koncentrationer har minskat. För totalkväve är det sannolikt ingen signifikant skillnad efter åtgärdsprogrammet för någon säsong. Totalkväve-koncentrationer har både ökat och minskat efter åtgärdsprogrammet. En stor orsak till höga koncentrationer av fosfor och kväve i övre västra Svartån är lantbruket, men även punktutsläpp i form av avloppsutsläpp från fritidshus kan vara stor bidragande orsak. Trots att koncentrationer för totalfosfor har minskat, och koncentrationer för totalkväve både ökat och minskat bedöms majoriteten av de analyserade vattendragen som eutrofa vid jämförelse med naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalité både innan åtgärdsprogrammets början och efter åtgärdsprogrammets slut. Vid försök att påvisa effekter av åtgärdsprogrammet är det troligast att Ralången och Säbysjön skulle kunna ha minskade koncentrationer till följd av åtgärdsprogrammet.</p>

Eutrofiering är ett stort internationellt problem. I Sverige finns de mest näringsrika vattendragen i uppodlade slättbygder i syd- och Mellansverige där lantbruket är en stark bidragande orsak till eutrofiering. Syftet med denna studie var att analysera om övre västra Svartån, som är belägen i sydöstra Sverige, har minskade koncentrationer av fosfor och kväve efter en åtgärdsperiod av tio år. Under åtgärdsperioden har det bland annat slagits vass, muddrats, fiskats ut vitfisk och gett lantbrukare rådgivning angående lantbruksskötsel. Totalfosfor och totalkväve valdes ut att analyseras. Resultat visar att det för totalfosfor är signifikant skillnad efter åtgärdsprogrammets slut vid 33 procent av de analyserade grupperna, där skillnaden är att koncentrationer har minskat. För totalkväve är det sannolikt ingen signifikant skillnad efter åtgärdsprogrammet för någon säsong. Totalkväve-koncentrationer har både ökat och minskat efter åtgärdsprogrammet. En stor orsak till höga koncentrationer av fosfor och kväve i övre västra Svartån är lantbruket, men även punktutsläpp i form av avloppsutsläpp från fritidshus kan vara stor bidragande orsak. Trots att koncentrationer för totalfosfor har minskat, och koncentrationer för totalkväve både ökat och minskat bedöms majoriteten av de analyserade vattendragen som eutrofa vid jämförelse med naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalité både innan åtgärdsprogrammets början och efter åtgärdsprogrammets slut. Vid försök att påvisa effekter av åtgärdsprogrammet är det troligast att Ralången och Säbysjön skulle kunna ha minskade koncentrationer till följd av åtgärdsprogrammet.

Handelsgödsel och stallgödsel används i stor omfattning i jordbruket, men ungefär en tredjedel av den tillförda kvävegödseln tas inte upp av växtligheten. Omkring hälften av den mängden förs till närliggande vattendrag, något som kan resultera i eutrofiering av sjöar och vattendrag. Även fosforläckage till vattendrag kan orsaka eutrofiering och faktorer som kan inverka på läckaget av näringsämnen från åkermark till vattendrag är jordart, odlingsåtgärder och nederbörd. För att minska förlusterna av näringsämnen från odlingsmarker till vattendrag har det tagits fram åtgärdsprogram inom jordbrukssektorn. Ett program benämns som ”Typområden på jordbruksmark” och är en del av övervakningen av miljön i Sverige. Ett jordbruksvattendrag i Västmanlands län, U8, ingår i ett Greppa fosforn - projekt och vattenkemiska mätningar har utförts i området sedan 90-talets början. En storskalig strukturkalkning genomfördes av jordbruksmarken 2010 och vid de vattenkemiska mätningarna under  det agrohydrologiska året 2010/2011 uppmättes de lägsta årsmedelhalterna av kväve och fosfor sedan mätningarna påbörjades. Syftet med den här rapporten är att utreda ifall strukturkalkningen under 2010 resulterat i de låga årsmedelhalterna av fosfor och kväve under det agrohydrologiska året 2010/2011 eller om andra faktorer kan ha inverkat, samt att ge förslag på åtgärder som kan minska kväve- och fosforförlusterna från jordbruksmarken till vattendraget. Slutsatserna är att en ökad andel skyddszoner, den storskaliga strukturkalkningen, de torra förhållandena under året och en planering av gödselmedeltillförseln kan ha inverkat till de låga årsmdelhalterna. Åtgärder som skulle kunna vara verksamma på U8 för att minska kväve- och fosforförlusterna är anpassad kvävegödsling, bevuxen träda, effektiv produktion, förändringar i växtföljd, höst- och vinterbevuxen mark, jordbearbetning vid rätt tidpunkt, kombisådd, konturplöjning, minskad markpackning, nedbrukning av gröngödslings- och fånggrödor vid lämpligaste tidpunkt och med rätt teknik, reducerad jordbearbetning, reducerad kvävegödsling till underoptimal nivå, reglerbar dränering, sedimentationsdammar, skyddsavstånd vid gödselspridning, skyddszoner, spridning av gips på åkermark, spridning av mineralgödsel vid rätt tidpunkt, strukturkalkning och våtmarker.

Det vatten som avrinner från hårdgjorda ytor, så kallat dagvatten, innehåller ofta en mängd olika föroreningar, så som tungmetaller och näringsämnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det når recipienten. Ett vanligt sätt att rena detta vatten är genom öppna system, som dammar och våtmarker, eftersom de fungerar både som flödesutjämnare och som sedimentationsmagasin. I Steningedalen, Märsta, finns en dagvattenanläggning med dammar och översilningsytor, vars syfte är att rena dagvatten från ett avrinningsområde på ca 7200 ha. Vattnet leds till dammarna via en dagvattentunnel vars primära syfte var att leda vattnet förbi Märsta centrum. Tunneln är ca 3100 m lång, sprängd och delvis i betong, och har ett skibord installerat i tunnelmynningen med syfte att skapa ett sedimentationsmagasin samt att vid höga flöden leda vattnet förbi dammarna direkt till Märstaån. I denna studie har reningseffekten av denna dagvattentunnel utretts. Detta har gjorts genom provtagning av vattnet i två punkter i tunneln, den ena belägen ca 1 km uppströms tunnelmynningen och den andra i tunnelmynningen. Analyser med avseende på tungmetallerna bly, kadmium, krom, koppar, nickel och zink samt näringsämnet fosfor har därefter genomförts. Även halten suspenderat material och vattnets partikelstorleksfördelning har undersökts. För att komplettera vattenanalyserna har även tungmetall- och fosforhalten i sedimenten vid provpunkterna analyserats och sedimentmäktigheten mätts. Resultaten av vatten- och sedimentprovtagningen visar bland annat att halterna av tungmetaller i vattnet generellt är relativt höga. Speciellt zink återfinns i höga halter både i vattnet och i sedimenten och överskrider det av Naturvårdsverket uppsatta gränsvärdet för lösta halter i vatten. Vidare är fosforhalterna, enligt Naturvårdsverkets klassning för sjöar och vattendrag, extremt höga vid högt flöde och höga vid lågt flöde i tunneln.  Resultaten av filtreringsanalyserna visar på att partikelstorleken i vattnet är generellt mycket liten, vilket innebär att andelen partiklar som är stora nog att sedimentera också är mycket liten. Sedimentmäktigheten är dock högre i slutet av tunneln, vilket visar att sedimentationen ökar med ett minskat avstånd till tunnelmynningen. Detta beror sannolikt på att det installerade dämmet leder till en minskad vattenhastighet genom en ökning i tvärsnittsarea, vilket i sin tur leder till förbättrade förutsättningar för sedimentation. Resultaten visar vidare att halterna av tungmetaller och fosfor i dagvattnet inte skiljer sig avsevärt mellan provpunkterna vid lågt flöde i tunneln. Vid högt flöde är halten av tungmetaller och fosfor dock lägre vid tunnelmynningen jämfört med den övre provtagningspunkten, vilket tyder på att det sker en viss avskiljning i tunneln, sannolikt genom sedimentation av partikelbundna föroreningar. Därmed dras slutsatsen att tunnelns senare del uppvisar en god avskiljning av föroreningar vid ett relativt högt flöde, men att avskiljningseffekten minskar vid lägre flöden, vilket kan förklaras genom att partiklarna i vattnet generellt är mycket små men att både mängden partiklar och partikelstorleksfördelningen ökar vid högre flöden. / Stormwater often contains a variety of pollutants such as heavy metals and nutrients that can cause great damage if the water is not treated before it reaches the recipient. A common way to decontaminate this water is through open systems such as ponds and wetlands since they both act as a sedimentation tank and also create a more steady flow. In Steningedalen, Märsta, there is a constructed wetland system designed to clean stormwater from a catchment of about 7200 ha. The water is channeled to the ponds via a stormwater tunnel whose primary purpose was to carry water past the center of Märsta village. The tunnel is about 3100 m long, partially in concrete, and has a weir installed in the end of the tunnel. The purpose of the weir is partly to create a sedimentation basin and partly to channel water past the wetland system when high flows occur. In this study, the treatment effect of this stormwater tunnel is investigated. This has been carried out by sampling the water at two points, one about 1 km away from the end of the tunnel, and the other at the end of the tunnel, with subsequent analysis for the heavy metals lead, copper, cadmium, chrome, nickel and zinc as well as the nutrient phosphorus. Also, the concentration of suspended matter and the particle size distribution of the stormwater has been investigated. To supplement the water analysis, heavy metals and phosphorus in the sediments were analysed and thickness of the sediment was also measured. The result of the water and sediment sampling shows that the levels of heavy metals in the water are generally relatively high. Zinc in particular, is found at high concentrations both in water and in sediments and exceeds the Environmental Protection Agency’s limit. Phosphorus levels are also, according to the Environmental Protection Agency's classification of lakes and streams, extremely high at high flow rates and high at low flow rates in the tunnel. The results also show that the concentrations of heavy metals and phosphorus in surface waters do not differ significantly between the sampling points at low flow rates in the tunnel. At high flow rates, however, a reduced level of both heavy metals and phosphorus was detected in the end of the tunnel, which indicates that the level of these pollutants decreases with distance from the inlet due to sedimentation in the tunnel. Sediment thickness is greater at the end of the tunnel, which indicates that sedimentation increases towards the outlet of the tunnel which most likely is due to fact that the installed weir slows down the flow rates and creates a sedimentation basin. However, the results of the particle size distribution analysis show that the fraction of particles large enough to settle is very small. Thus it is concluded that the later part of the tunnel shows a relatively good separation capability at high flow rates, but the separation effect is reduced at lower flow rates, which can be explained by the small size of the particles in the water.

Syftet med detta examensarbete är att göra en inventering av anlagda våtmarker i Kalmar kommun för att sedan göra en översiktlig bedömning av våtmarkernas förutsättning för näringsretention. Våtmarker har under flera sekel utdikats för att utöka arealen odlingsmark. Därigenom har naturliga näringsfällor förlorats, och i takt med att odlingsmarken har ökat har även övergödningen i Östersjön förvärrats. Anläggande av våtmarker på nya platser eller på platser där våtmarker har legat förr har blivit populärt för vattenrening. Våren 2012 startade Kalmar kommun och Linnéuniversitetet ett projekt för uppföljning och restaurering av våtmarker, och detta examensarbete ingår delvis i detta projekt. Genom en litteraturstudie togs ett antal faktorer fram som användes för att bedöma de inventerade våtmarkerna. Våtmarkerna bedömdes efter en fyrgradig skala. 4. bra fungerade våtmark/mindre åtgärder krävs, 3. bra fungerande våtmark om extra åtgärder vidtas, 2. mindre bra fungerande våtmark då många extra åtgärder krävs, 1. dåligt fungerande våtmark. Av totalt 24 besökta våtmarker bedömdes 11 stycken till 3= fungera bra och 13 stycken till 2=som mindre bra. / The purpose of this thesis is to make an inventory of wetlands in the municipality of Kalmar and then to make a general assessment of the wetlands nutrient retention. Wetlands have been drained for centuries to make place for agricultural landscape. Therefore natural traps for nutrients have disappeared and as the agricultural landscape increased, the eutrophication of the Baltic Sea has grown even worse. Construction of wetlands at new or historical sites has become popular for water treatment. In the spring of 2012 the municipality of Kalmar and Linnaeus University started a project for follow-up and restoration of wetlands and this thesis is partly included in this project. From a literature study, a number of conditions were perceived in order to evaluate the wetlands. The wetlands were classified after a four-point scale. 4- a good functioning wetland / less action is required, 3- well-functioning wetland if additional action are taken, 2- less well-functioning wetlands and many additional actions are needed, 1- poorly working wetland. Of a total of 24 visited wetlands 11 were assesed to 3=work well and 13 to work 2= less well.