Franska är ett av de språk som elever idag kan välja att läsa utöver svenska och engelska i dagens svenska skola. I kursplanen för moderna språk talar man om språkets relevans för oss människor idag och det viktiga i att vi breddar våra språkkunskaper till gagn för oss själva och samhället. Den rådande situationen är dock bekymmersam; statistik visar att ca 25 % av elever som påbörjat studier i franska, hoppar av innan avslutad utbildning. Det ligger i luften att en förändring måste ske, vilket inte minst den aktuella debatten 2006 visar på. Jag har velat ta reda på varför franska idag är ett ämne mer eller mindre i kris, trots att man på högre beslutsnivå förespråkar dess betydelse. Vidare har jag utifrån ett ämnesövergripande synsätt undersökt hur konst som didaktiskt verktyg skulle kunna bidra till ett upplevelse- och erfarenhetsbaserat lärande, där elever och lärare inspireras och motiveras i mötet med det franska språket. Ser man till de nu gällande kursplanemålen i moderna språk, finns stora möjligheter att öppna upp för konst i det pedagogiska rummet, men idag förekommer ett sådant ämnessamarbete i högst begränsad utsträckning. Vi kan lära oss främmande språk på olika sätt; ord och bilder är viktiga instrument och hjälper oss i vår kunskapsinhämtning. Dessa kan i sin tur tala i olika hög grad till våra sinnen och det är individuellt hur vi tar till oss den kunskapen. I både uppsats och gestaltningsarbete har jag undersökt hur ord och bild kan samverka i franskundervisningen. Uppsatsen visar på möjligheter och svårigheter samt ger konkreta exempel på arbetssätt med konst som didaktiskt verktyg. Min gestaltning är inspirerad av Apollinaires kalligram och Magrittes flerbottnade lekfullhet i mötet mellan ord och bild . Jag har målat i ord, tankar kring de fem sinnena - syn, hörsel, lukt, smak och känsel - på fem glasskivor, vilka jag placerat framför en ständigt föränderlig himmel vid ett fönster. Ljud, doft och en mjuk, varmröd matta, har jag med för att fler sinnen ska kunna väckas till liv hos betraktaren. Min slutsats är att konst som didaktiskt verktyg i dagens franskundervisning är en i mångt och mycket oprövad väg, men med stor potential. En förutsättning för ett fruktbart resultat är att man tar till vara elevers och lärares egna upplevelser av en konstbild, ett konstföremål eller en konstupplevelse. Genom att kunna relatera till sin egen förförståelse och samtidigt möta nya intryck och information som är relevanta för eleverna själva, kan motivationen öka och kunskaper i såväl språk som realia fördjupas. / BI/Konst

No description available.

Diss. Växjö : Växjö universitet, 2006.

No description available.

No description available.

No description available.

All translators must ask themselves the question: « Shall I do a literal translation or shall I do a free translation? ». Research will say that to achieve a near translation it is necessary to take into account the grammatical structure, the linguistic variety, the semantics and the pragmatics. Through time, the translation will be influenced by the context in which it is produced, and by the ambitions and the personality of the translator. In this essay, the Swedish book Lillebror och Karlsson på taket, a children’s book written by Astrid Lindgren, was compared with its translations, and problems concerning structural and cultural differences between the target language and the source language were analysed. A comparison was made between the first two chapters of two French versions (from 1980 and 2008). One of these versions had been translated from a second language, in this case from English. One of the aims of this essay was to show the methods used to solve problems while translating from a second language into a third language. Another aim was to find which French version was more truthful to the original Swedish version. The comparison revealed cultural, structural and narrative differences, as well as some cuts and additions in the versions, especially in the first French translation. The conclusion of the analysis was that the newest French version was more faithful to the original Swedish version and aimed to show a new culture to the readers. It also preserved Swedish expressions as well as the narrative style of Astrid Lindgren, even if this sometimes was at the expense of the French language.

<p>Il y a beaucoup de livres qui essayent de décrire les cultures différentes. Ces livres traitent de choses qui sont vraiment typiquement suédoises et qui sont vraiment françaises. Il est difficile de savoir quelles choses sont vraies ou fausses.</p><p>La culture dans laquelle on passe son enfance joue un assez grand rôle dans la vie future, surtout pour la façon d’agir dans la vie professionnelle. Chaque personne a des qualités différentes et aussi chaque nationalité.</p><p>Est-ce que les livres diffusent les mêmes idées que les gens sur les caractéristiques de leurs propres pays et de l’autre pays, la Suède ou la France. Qu’est-ce que les Français pensent des Suédois et vice versa ?</p><p>Un arrière-plan de la notion de « culture » et des chapitres sur la façon dont une organisation fonctionne donneront des idées fondamentales avant d’entreprendre une comparaison entre les deux pays.</p><p>Mais aujourd’hui il y a beaucoup d’influence de toute l’Europe et le monde rétrécit toujours davantage. Cette petite recherche cherche à donner un aperçu sur la véracité prétendue ou réelle des caractéristiques particulières à chaque pays.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Literary translations can be done in different ways and from different principles. While some people are advocates of the free translation, others believe that a good translation should always be made as exact and as close to the original as possible. However, due to structural and cultural differences between the source language and the target language, it is not always possible to realize a translation that is altogether faithful to the original. </p><p>Changing translation principles can also be a reason to make a new, more exact translation of a novel that has already been translated. This was the case when the Swedish children’s book <em>Pippi Långstrump</em>, written by Astrid Lindgren, was the object of a new French translation. The first translation had been greatly criticised because of the many cuts and additions made by the French translator who had wanted to adapt the text to the presumed moral values of the French readers.</p><p>This essay is a comparison between the two French translations of another book by Astrid Lindgren: <em>Emil i Lönneberga</em>. The book is somewhat difficult to translate due to, for example, the cultural phenomena mentioned in the text and the dialect spoken by the main character. The comparison revealed several big differences between the two translations, inter alia the handling of the dialect, but also the translation of the proper nouns and the narrative technique. The conclusion of the comparison was that the new translation was more accurate and faithful to the original than the first translation.     </p>

No description available.