Thesis (doctoral)--Lund. / Includes bibliographical references (p. 275-290) and index.

Historiskt har kvinnan haft en undanskymd plats där hon trots sin osynlighet varit konstant närvarande. Att inte kvinnan fått större uppmärksamhet har att göra med de normer och värderingar som funnits i samhället rörande genus. Det är först nu de senaste femtio åren som vi kan tala om någon större förändring, där kvinnan ses som en människa, likvärdig med mannen. Som framtida lärare anser vi det viktigt att även lyfta fram kvinnors historia i historieundervisningen då det kan vara lätt att falla in det patriarkala samhället som ständigt skildras i undervisningen. Med den här uppsatsen har vi fått möjligheten att fördjupa vår kunskap kring hur den moderna svenska kvinnan växt fram och hur hennes väg mot självständighet såg ut, vilka normer och värderingar som hon kom att kämpa mot. I Sverige är demokrati och rösträtt något så självklart att det kan ha tappat sitt värde. Den är så självklar för oss att de skyldigheter som ligger bakom demokratin som att faktiskt gå och rösta samt att ha möjligheten att påverka, tappar sitt värde i och med självklarheten. "Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor." Att få fördjupa oss inom ett ämne som ligger oss nära, kvinnans kamp för rösträtt och emancipation, ger oss vidgade möjligheter för att kunna applicera detta komplexa område i vår framtida undervisning. Skolans värdegrund ska genomsyra all undervisning och genom att behandla ett ämne som den kvinnliga rösträtten ges elever exempel på hur de grundläggande demokratiska värderingarna har växt fram. För hundra år sedan var det bara halva Sveriges befolkning som hade möjligheten att rösta, som kvinna stod du utanför detta system och räknades inte ens som en fullvärdig medborgare. För oss idag är detta otänkbart, att det skulle vara skillnad mellan människor och människor, att det kvinnliga könet inte skulle vara lika mycket värt som det manliga. Att genus är något socialt konstrueras är inte något nytt och dessa sociala konstruktioner kring manligt och kvinnligt förändras ständigt med tiden. Med den här uppsatsen hoppas vi kunna urskilja de förändringar som skett med tiden. Uppsatsens syfte är att studera tidningarna Dagny och Hertha för att utläsa vilken argumentation som fördes kring debatten om den kvinnliga rösträtten under åren 1900 - 1919. Argumentationen ska studeras utifrån ett genusteoretiskt synsätt och ur syftet reser sig följande frågeställningar: Hur såg argumentationen ut i tidningarna för den kvinnliga rösträtten? Hur skildras argumentationen i tidningarna utifrån tidens normer och värderingar?

Akademisk avhandling--Helsingfors. / "Litterära alster, uppsatser och uttalanden av Fredrika Runeberg": p. [565]-570. Published also as Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, CCXCI. Bibliographical references included in "Noter" (p. 509]-551).

Denna studie undersöker Fredrika Bremerförbundets Örebrokrets arbete för ökad kvinnlig representation mellan åren 1935 och 1945. Undersökningen syftar till att synliggöra hur kvinnorörelsens arbete fortsatte efter införandet av den allmänna rösträtten med ett fokus på arbetet för ökad kvinnlig representation. Undersökningen är en kvalitativ textanalys där tidningsartiklar samt Örebrokretsens mötesprotokoll, verksamhetsberättelser och korrespondens undersöks. Örebrokretsens arbete studeras således utifrån hur de själva och media beskriver deras verksamhet. Detta källmaterial används för att besvara följande frågeställningar: Vad ingick i Fredrika Bremerförbundets Örebrokrets definition av kvinnlig representation? Hur arbetade Örebrokretsen för att främja kvinnlig representation? Vilka argument kan synliggöras i strategierna för ökad kvinnlig representation? Analysen av materialet visar att Fredrika Bremerförbundets Örebrokrets arbetar för kvinnlig representation på tre områden: inom politiken, på arbetsmarknaden samt i det samhälleliga medborgarskapet. I kretsens definition av kvinnlig representation ingår således dessa tre kategorier. Dessutom arbetar kretsen aktivt för att värna om de kvinnor som redan var representerade politiskt. För att främja representation inom dessa områden anordnar kretsen föredrag, kurser, diskussionsaftnar, delar ut broschyrer, sätter upp affischer samt överlämnar listor till nämndmannainstitutionen med förslag på kvinnliga representanter. Inom detta arbete har man kunnat synliggöra explicita användningar av rättviseargument, intresseargument och demokratiargument för ökad kvinnorepresentation med hjälp av en typologi utvecklad av statsvetaren Anne Phillips som analysverktyg. Diskussionen bekräftar till viss del att Örebrokretsen arbetat på ett liknande sätt med liknande argument som andra kvinnoföreningar för att öka den kvinnliga representationer. Vissa skillnader i både strategi och argument har dock kunnat synliggöras i relation till tidigare forskning om kvinnoföreningars arbete rörande kvinnorepresentation. Dessutom har man kunnat synliggöra att Örebrokretsens definition av ”kvinnlig representation” är relativt bred i förhållande till andra föreningar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur historiska reseberättelser kan användas i svenskundervisning på gymnasiet. Detta gjordes genom en analys av Fredrika Bremers Hemmen i den nya världen (1853–1854) och Henry Morton Stanleys Hur jag fann Livingstone (1872) där genretypiska teman och konflikter identifierades utifrån bland annat Carina Lidströms genrekriterier och personabegrepp. De teman som analyserades är: persona, läsarens man på plats, mötet med andra kulturer samt kvinnligt och manligt. Dessa utgjorde tillsammans med bland annat Kathleen McCormicks litteraturdidaktiska repertoarteori grunden för den avslutande didaktiska diskussionen.  Resultatet visar att både Bremers och Stanleys reseberättelser har många teman och konflikter som lämpar sig för undervisning, bland annat att de visar på ideologiska motstridigheter i sin samtid, och att reseberättelsen som genre har hög didaktisk potential bland annat genom sin position mellan fakta och fiktion. / The aim of this essay is to examine how historical travel writing can be used in the teaching of Swedish in the upper secondary school. This is done by an analysis of Fredrika Bremer’s Homes in the New World (1853–1854) and Henry Morton Stanley’s How I Found Livingstone (1872), where the genre-specific themes and conflicts are identified, using Carina Lidstöm’s genre criterias. The themes are persona; the reader’s ”man on the scene”; meeting of other cultures, and female and male gender roles. Together with Kathleen McCormick’s literary didactic repertoire theory, these themes form the basis for the closing didactic discussion.  The results show that both Bremers’s and Stanley’s travelogues have many themes and conflicts that are suitable for teaching, including signs of ideological contradictions in their time, and that travel writing as a genre has a high didactic potential through its position between fact and fiction.

Vilken roll har de partipolitiskt obundna kvinnoorganisationerna spelat i samhällets beslutsprocess? Denna fråga studeras i föreliggande avhandling, som behandlar Fredrika—Bremerförbundet och Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund/Husmodersförbundet Hem och Samhälle såväl på riksplanet som i Jämtlands län.Syftet har varit, att se i vad mån kvinnorna kunnat påverka samhället och dess utveckling, samt vilka medel och metoder de använt sig av för att få sin rättmätiga roll i beslutsprocessen och uppnå med mannen likvärdiga villkor i politiken, arbetslivet etc. I samband därmed har också försök gjorts att finna orsakerna till förhållandet, att det råder en så uppenbar diskrepans mellan kvinnornas formella respektive reella jämställdhet i ovannämnda avseenden. Under den tid undersökningen omfattar, har många för kvinnorna ytterst väsentliga reformer sett dagens ljus såsom den kvinnliga rösträtten, behörighetslagen, undervisningsreformer, likalönen samt ekonomiska och sociala förändringar. Därför är det angeläget att se efter, i vad mån kvinnorna varit med och drivit fram dessa och om de sedan fått den nytta och glädje av dem, som de förväntat sig.Efterhand har uppgiften utvidgats till att även gälla organisationernas betydelse för medlemmarna själva samt det egna lokalsamhället och hembygden. / digitalisering@umu

Thesis (Ph. D.)--University of Washington, 1999. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 207-214).

This essay aims to deal with prevailing beliefs about men and women's responsibilities during the Second World War in Sweden. This has been done through a case study of the female organization Fredrika Bremerförbundet in the town of Karlstad. The aim has been to determine whether the members of Fredrika Bremerförbundet had a will to work within the areas considered to belong to the men during the period. In order to answer this, the paper has examined how the preparedness period influenced the organizations attitude to female work outside of the home and also how the organization discussed female political influence. The theoretical approach has been Yvonne Hirdman's theory that there has been a gender contract at various times through history. The contract stands for the current agreement with regards to the responsibilities of men and women in a society. The point of interest has been the housewife contract that she sees as current during the Second World War. The housewife contract refers to the fact that the women's responsibilities during this period consisted of household duties and social work, while their husbands spent their time in the public life and held the political power. The study has shown that Fredrika Bremerförbundet in Karlstad had an ambition to break the housewife contract, both with regards to trying to make women work in public and also to have influence in politics. However, as shown in previous research, that will also be discussed, it has been seen that the housewife contract remained. For example, women's work in the home and with children limited their opportunities to engage outside the household. In summary, it has nevertheless been possible to see a seed for a new contract where the women also has a place in public life outside of their home and to take part in politics. As a result it is possible to see, already during the period of 1939-1945, traces of a contract that is closer to equality.

This thesis explores fictional representations of women’s reading practices in the early novels of Fredrika Bremer. I examine these in relation to the negotiations of reading habits in Sweden and Europe during the 1830’s, particularly pertaining to questions of gender, intimacy, desire, and corporeality. The material consists of three novels (The Family H***, The Neighbours and Home), in which the motif of women’s reading plays a significant part. In the four chapters of the thesis, I analyse key aspects of gender and reading in Bremer’s novels: 1) the popular stereotype of obsessive novel reading, and how this specific practice is portrayed in relation to the duties of a wife and mother, as well as to intimacy and secrecy; 2) representations of corrupted or illicit readers, whose reading practices disturbs the confines of nineteenth-century femininity; and 3) how these characters may challenge or bypass the restrictions of gender roles through fictional engagement. The thesis argues that Bremer’s representations of women’s reading are more complex and varied than has previously been recognized, and it reveals new aspects of these representations, such as the significance of intimacy with oneself and others in Bremer’s depictions of silent reading practices, and the transgressive power of feminine empathy. / <p>Camilla Wallin Bergström heter numera Camilla Wallin Lämsä</p>

No description available.