Syftet med denna studie är att undersöka fritidsgårdar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv, där det ingår att jämföra fritidsgårdar från starka respektive svaga socio-ekonomiska områden. Uppsatsen undersöker bland annat psykologiska effekter av fritidsgårdarnas fysiska miljö. Studiens empiri bygger på kvalitativa intervjuer med fritidsledare från sex olika fritidsgårdar, varav tre fritidsgårdar från socio-ekonomiskt svaga områden och tre från socio-ekonomiskt starka områden. Studiens teo-retiska referensram utgörs framförallt av miljöpsykologi och teorier om ekonomiskt och etnisk seg-regation i storstadsmiljö. Uppsatsen innehåller en historisk redogörelse för fritidsgårdar i Sverige och med hjälp av denna bakgrund kan studiens empiri också förstås ur en historisk kontext. Resulta-tet visar att fritidsgårdar använder sig av miljöpsykologi i syfte att påverka ungdomar samt att den fysiska miljön skiljer sig åt beroende på områdets socio-ekonomiska status. I min diskussion pre-senterar jag argument för att miljöpsykologiska val drivs på och förhandlas fram av enskilda aktörer vilket förklarar varför fritidsgårdarna skiljer sig åt och varför de lyckas olika bra med att skapa en fysisk miljö som ungdomar uppskattar. Avslutningsvis redogör jag för miljöpsykologi som en växande trend och ger förslag till vidare forskning.

Syftet med denna studie är att undersöka verksamhet vid fritidsgårdar som ett sätt att förebygga brottslighet hos unga personer. För att besvara studiens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts med fem fritidsledare som arbetar på fritidsgårdar i en medelstor stad i mellansverige. Frågeställningar som studien utgår från är: Upplever fritidsledare det arbete som bedrivs vid fritidsgårdar som brottsförebyggande och i så fall på vilket sätt? Vilka hinder och möjligheter upplever fritidsledare att det finns för att bedriva brottsförebyggande arbete för målgruppen unga? Det empiriska materialet som samlades in har analyserats utifrån teorin om sociala band samt empowerment. Det huvudsakliga resultatet i studien visar att fritidsledarna upplevde sitt arbete som delvis brottsförebyggande. Fritidsledarna presenterade följande ledord i det resultat som framkom; ungdomarnas delaktighet, empowerment, tillit och möjligheterna att ungdomarna själva fick vara med och bestämma över sin fritid. Dessa faktorer ansåg fritidsledarna kunde ha brottspreventiv effekt.

Flickor och pojkar har olika förutsättningar för en aktiv fritid, menar stiftelsen Crossing Boarders (CB). Jag har studerat en fritidsgårdsverksamhet i en kommun i norra Sverige som under våren 2012 gick en utbildning i CBs metodmaterial, ”Jämställdhetseffekten” (JHE). JHE handlar om jämställdhet och inkludering i fritidssektorn och bygger på 9 steg: Värdegrund, Förebilder, Gemenskap, Särskilda satsningar, Marknadsföring, Ekonomi, Långsiktighet, Samarbete och Integrering. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera hur chefer på strategisk nivå och ungdomssamordnare och fritidsledare på operativ nivå arbetar med metodmaterialet ett år efter utbildningsinsatsen. Detta har undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer med tre chefer, tre ungdomssamordnare och tre fritidsledare. Resultatet av intervjuerna visar att intervjupersonerna arbetar med flera av stegen men att det finns problematik kring stegen Värdegrund, Långsiktighet och Integrering. Utbildningen har enligt intervjupersonerna ökat medvetenheten om jämställdhetsfrågor men arbetet med JHE har inte följts upp systematiskt vilket gjort att medarbetarna återgått till hur de arbetade innan utbildningen.

The aim of this study was to examine how leisure leaders in different youth centers collaborate and work preventively with youths who are or risk being socially excluded in areas with advanced marginality in Sweden. The study is based on eight qualitative interviews with leisure leaders working in youth centers with young people in areas with advanced marginality. The interviews were analyzed using a hermeneutic approach and the theoretical framework is social capital supplemented by empowerment. Our results show that the leisure leaders use several different strategies in the preventive work with young people. Youths’ were getting the opportunity to affect their own lives through participation and influence in youth center activities. A majority of the leisure leaders expressed having both structured and unstructured activities. The youths are given a great deal of responsibility to accomplish several things in interest for them, which aims to strengthen their self-esteem. There were certain strategies that appeared to be common among all leisure leaders in working with youths: to include the youths’ in the majority society, to cooperate with government and community arenas and to create trustworthy relationships. In conclusion, all the strategies used by the leisure leaders worked preventively.

Syftet med den här studien var att i en svensk storstad undersöka fritidsgårdars arbete med ungdomars upplevda trygghet i samhället. En induktiv kvalitativ metod med fyra individuella intervjuer användes för att besvara studiens syfte och frågeställningar genom semistrukturerade frågor. Tre kvinnor och en man deltog i studien och representerade fyra olika fritidsgårdar i den svenska storstaden. Genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys kunde insamlat material analyseras och resultatet utmynnade i fem kategorier; Trygghet beskrivs på olika sätt, Trygghetsskapande arbete på fritidsgårdarna, Trygga vuxna, Fritidsgården som en trygg plats och Samverkan för trygghet. Resultatetvisade att fritidsgårdarna i dagsläget inte har ett strukturerat trygghetsarbete men att de arbetar med trygghet på andra sätt, bland annat genom att inkludera ungdomarna på fritidsgårdarna via trygghetsundersökningar och att lyssna till ungdomarnas intressen för att ge möjlighet att kunna vara delaktig i verksamheten. Slutligen visade resultatet att fritidsgården har en stor betydelse för ungdomarna och att den kan vara ett alternativ för ungdomar som väljer mellan att ta den kriminella banan eller inte.