Thesis (doctoral)--Brandenburgische Technische Universität Cottbus, 2005. / Includes bibliographical references.

Universiẗat, Diss., 1995--Kaiserslautern. / Erscheinungsjahr an der Haupttitelstelle: 1995.

University, Diss., 2003--Osnabrück.

University, Diss., 2002--Kiel.

Universiẗat, Diss., 2005--Düsseldorf.

Techn. Universiẗat, Diss., 1200--Berlin.

Techn. Univ., Diss., 2005--Darmstadt

Introduktion: Ländryggssmärta (eng: Low back pain, LBP) utan specifik orsak är vanligt förekommande över hela världen. Personer med LBP uppvisar ofta ett obalanserat muskelengagemang med nedsatt aktivering av lokal musklatur i bålregionen. Levatorplattan (LP) är en lokal muskulatur med många funktioner, däribland upprätthållande av bålstabilitet. LP tillhör samma lokala och funktionella muskelgrupp som diafragman, transversus abdominis och multifidus som arbetar i muskelsynergier för att upprätthålla bålstabilitet. Segmentell stabilitetsträning och bålmuskelaktivering är behandlingsmetoder som används vid LBP. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilket vetenskapligt stöd träning av levatorplattan har avseende effekt på smärta och funktion vid LBP. Metod: Litteratursökningen gjordes i Pubmed, CINHAL, AMED, Physiotheraphy Evidense Database (PEDro), MEDLINE, Scopus och Web of Sience. Sammanställning av resultat gjordes efter smärta och funktion. Resultat: Sju studier visade signifikanta resultat där träning av LP minskade smärta, fem studier visade signifikant förbättring av funktion vid LBP. Konklusion: Denna litteraturöversikt indikerar att träning av levatorplattan kan minska smärta, samt öka självskattad funktion hos patienter med LBP. Som behandlingsmetod skulle interventionen kunna anses användbar kliniskt, ur ett fysioterapeutiskt perspektiv. Fler studier inom området behövs.

Bakgrund: Plantar fasciit är ett inflammatoriskt tillstånd i foten som uppstår till följd av mikrotrauman på senstråket som går under foten. Tillståndet oftast självläkande, men kan vara ihållande. Kan vara mycket smärtsamt och begränsande. Behandlingsmetoder som finns är stretching, tejpning, nattskena och fysioterapi. Stötvågsbehandling är behandlingsmetod som används vid stötvågsbehandling, anses vara en säker metod. Syfte: Kartlägga vilken effekt stötvågsbehandlingen hade på plantar fasciit avseende smärta och/eller funktion. Metod: För att besvara syftet utfördes en litteraturstudie. Sökningarna utfördes i två sökbaser, LTU:s sökbas och Pubmed. Resultat: 8 studier inkluderades och granskades. Stötvågsbehandling jämfördes med placebobehandling. Majoriteten avstudierna (fem av åtta) uppvisade goda resultat med statistiskt signifikans till fördel för stötvåg. Två av studierna uppvisade fördel till stötvåg, men det fanns ingen statistisk signifikans i studierna. Sista studien uppvisade ingen signifikant skillnad eller fördel till någon av grupperna. Stötvågsbehandling med medel- eller högeffekt uppvisade bättre resultat än lågeffekt i denna litteraturstudie. Radiell stötvåg hade mer tillförlitligt resultat än fokuserad stötvåg i denna sammanställning med. Konklusion: Stötvåg verkar kunna ha en positiv effekt på plantar fasciit avseende smärta och funktion. Stötvåg med medel- eller högeffekt är två alternativ för effekt. Radiell stötvåg kan även vara att föredra över fokuserad då den gav tillförlitligare resultat.

SAMMANFATTNING I Sverige drabbas ca 10 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus varje år. Överlevnaden är låg, men på senare år har åtskilliga insatser gjorts för att förbättra dessa siffror. Bland annat har man börjat utbilda brandmän, säkerhetsvakter och taxichaufförer i hjärt-lungräddning med defibrillator och numer är hypotermibehandling en vedertagen metod för att skydda den ischemiskt skadade hjärnan. Trots detta kan dessa patienter drabbas av funktionsnedsättning på grund av den syrebrist i hjärnan som ändå uppstår till följd av hjärtstoppet. Det är viktigt att ha kunskap om hur dessa patienter mår och klarar av sin vardag sedan de lämnat sjukhuset, för att kunna ge det stöd de behöver för att kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt. Syftet var att beskriva livssituationen hos patienter som drabbats av hjärtstopp med fokus på livskvalitet, kognitiva funktioner och ADL. Forskningsöversikt valdes som metod för att få en samlad bild över aktuellt kunskapsläge inom detta problemområde. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL och sökorden var: cardiac-heart-arrest, heart arrest, cardiac arrest, cognitive disorders, cognitive dysfunction, quality of life, daily life och activities of daily living. Resultatet visade att de flesta patienter fick någon form av kognitiv funktionsnedsättning, framför allt minnesnedsättning och sämre förmåga att planera samt att lösa problem. Många patienter klarade sig självständigt vad gällde personlig ADL, men flera var beroende av andras hjälp då det kom till instrumentell ADL. Livskvaliteten skiljde sig i stort sett inte från normalbefolkningen, men vissa studier pekade på ett lägre deltagande i det sociala livet och andra uppgav minskad vitalitet och brist på energi. Slutsatsen var att patienter som drabbats av hjärtstopp får en påverkan på den kognitiva förmågan vilket får effekter i det dagliga livet. Med viss distans till hjärtstoppet upplever de flesta trots detta god livskvalitet som inte skiljer sig nämnvärt från övriga befolkningen. Det är viktigt att informera patienten och dennes anhöriga hur deras dagliga liv kan påverkas efter hjärtstoppet för att ge bättre förutsättningar inför hemgång och återgång till en vardag. Nyckelord: Hjärtstopp, livskvalitet, kognitiv funktion, ADL