Hjälpverb tillhör de vanligaste orden i språket och syftet med denna undersökning är att beskriva andraspråksinlärarens användning av modala och futurumbildande hjälpverb. Användningen undersöks på två olika språkliga nivåer, senare delen av nybörjarnivå och avancerad nivå. Materialet för undersökningen är resonerande text, som använts vid examination. Hjälpverben excerperades och en kvantitativ jämförande studie gjordes mellan de två nivåerna. Därefter gjordes en djupgående analys av användningen av några hjälpverb. Resultatet visar att andelen hjälpverb är ungefär lika stor på de båda nivåerna. Kan är det vanligaste hjälpverbet. Vissa hjälpverb används bara på den avancerade nivån, t.ex. kommer att och får. Trots att hjälpverb verkar vara lättanvända för andraspråksinläraren innehåller texterna vissa semantiska avvikelser från målspråksnormen, framför allt vid ska, som på den lägre nivån ofta används icke-idiomatiskt, men på den avancerade nivån används i stort sett korrekt. Hur användningen ser ut kan bero på transfer, som ofta är en god hjälp vid användningen av hjälpverb i andraspråket, även om översättningar ibland leder till fel. Hjälpverbens frekvens i språkbruket och hur exponeringen ser ut i undervisning kan också tänkas påverka användningen.

This thesis studies the ways in which Swedish advertising agents tried to reshape advertising into a practise seen as working for the public benefit, and not just for economical profit of themselves and their clients. Earlier research on Swedish advertising has not paid enough attention to the advertising sectors ambitions to spread their views of advertising as a societal good during the 1930s. By investigating, among other things, the 4th Nordic Advertising Congress in 1937, which was held on the theme “Advertising serves society”, and the magazines Futurum and Reklam nyheterna, published by and for advertising agents in Sweden, this thesis shows that the Swedish advertising sector actively tried to represent advertising as an important factor in the improvement and modernization of Sweden. The arguments used to legitimize advertising as a question with relevance for the whole of society was intimately connected to ideals that are usually associated with the emergence of the Swedish welfare state, such as public health, social improvement, modernity and rationality. Earlier research tend to focus on the agency of the state in this period, but this study shows that also the private advertising sector of Sweden were embracing these ideals and playing a part in the processes creating these policies by advocating a society with more “propaganda” for things such as public health, better homes, and traffic safety.

Denna studie undersöker samspelet mellan de semantiska kategorierna inkoativitet, futurum och modalitet i få/får/fick/fått + perceptionsverbskonstruktioner i skriven svenska , samt om det går att systematiskt skilja mellan dessa kategorier i form av frekvens och kontext. Enligt Åke Viberg framstår få som rätt språkspecifikt i sitt polysema omfång jämfört med andra europeiska språk, såsom engelska, finska, tyska och franska (Viberg 2009: 105, 119, 2012: 1413). Vidare påstår han att perceptionsverben se, höra och veta i samband med få som hjälpverb (få + perceptionsverb) uttrycker inkoativitet och även att den inkoativa betydelsen är semantiskt nära besläktad med futurum (Viberg 2002: 123, 2012: 1444). Inkoativitet innebär ett predikats uttryck för övergång (Bybee et al., 1994), ofta utan någon som helst hänvisning till vad som orsakar det övergående skedet (Viberg 2002: s.129). Studien är en korpusundersökning baserad på skönlitterära texter och pressmaterial från 70- till 90-talet, där 50 meningar per perceptionsverb analyseras utifrån de semantiska kategorier de anses uttrycka. Resultaten tyder på att det inte går att semantiskt kategorisera konstruktionerna få + perceptionsverb som en kategori för sig, som uttrycker inkoativitet och futurum. Konstruktionerna uppvisar en viss semantisk relation till futurum och inkoativa betydelser men är även i stor utsträckning kopplade till andra funktioner av få + verb i infinitiv, särskilt modalitet. Undersökningen tillför en ökad förståelse för få:s polysema grammatiska beteende samt bidrar till den allmänna förståelsen för tempus, aspekt och modalitet i svenska. / This paper studies the interplay between inchoative, future and modal meanings in constructions containing the verb of possession få (in all of its four conjugations) + verbs of perception in written Swedish, and seeks to find out if it is possible to systematically differentiate these categories from each other in terms of frequency and context. According to Åke Viberg, the Swedish verb of possession få appears to be quite language specific with its polysemic characteristics compared to other European languages, such as English, Finnish, German and French (Viberg 2009: s.105, 119, 2012: s.1413). Viberg also suggests that få in combination with either of the three verbs of perception se ‘see’, höra ‘hear’, veta ‘know’ expresses inchoative sense, to which he further states the future sense is closely related to (Viberg 2002: 123, 2012: 1444). The inchoative sense is when a predicate expresses transition (Bybee et al., 1994), often with a lack of explicit reference to the cause of the transition (Viberg 2002: s.129). The study is a corpus investigation, which includes a selection of fiction and newspaper material ranging from the 1970s to the 1990s. 50 sentences per perception verb are analysed based on the semantic categories that they are considered being an expression of. The results show that the få + perception verb constructions are not semantically classifiable as a category which expresses the inchoative and future sense. Apart from displaying some connection with the inchoative and future meanings, these constructions appear to be well integrated with other functions expressed by få + infinitive verbs, primarily modality. In addition to provide an increased understanding of the polysemic grammatical behaviour of få as an auxiliary verb, this investigation also contributes to the overall knowledge of tense, aspect and modality in Swedish.

Denna studie handlar om hur forskning kommuniceras utifrån forskarens perspektiv och kontexten är Landstinget i Jönköpings län. Enligt högskolelagen finns det ett krav på att forskare i universitetsvärlden ska samverka med det omgivande samhället, informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta, den så kallade tredje uppgiften. Syftet med studien är att undersöka vilken syn forskare inom Landstinget i Jönköpings län har på den tredje uppgiften och hur kommunikation tillämpas i samband med forskningsfrågor. Landstinget i Jönköpings län ser sig som ett forskningslandsting och effekten av forskningen ska på relativt kort tid kunna komma patient och verksamhet till nytta. Därför är kommunikationsaspekten intressant.Studien utgår från sändarens perspektiv och har en kvalitativ ansats, sex disputerade medarbetare inom landstinget med olika yrkesbakgrund har intervjuats. Den teoretiska grunden finns inom forskningsområdet Public relations (PR) och intresseområdet strategisk kommunikation. En forskande medarbetare inom landstinget har en fot i verksamheten och en annan i akademin. Arbetet med den tredje uppgiften ses till viss del som en naturlig del av vardagen då forskaren redan är en del av det omgivande samhället, det vill säga den kliniska vardag där han eller hon är verksam som läkare, sjuksköterska eller inom något annat vårdyrke. Men samverkans- och spridningsfrågor kräver utöver det en strategi och kunskap om kommunikation för att ge resultat.Synen på forskningskommunikation bland landstingets forskare kan sammanfattningsvis beskrivas enligt följande fyra punkter: Den tredje uppgiften är viktig. Vilja att arbeta med uppgiften finns hos forskarna. Behov av en fördjupad kunskap inom ämnet forskningskommunikation finns. Tiden är en begränsande faktor i samverkans- och spridningsarbetet. Forskningskommunikation upplevs ha flera positiva effekter: kommunikationen med olika målgrupper öppnar upp för nya relevanta forskningsfrågor, den tredje uppgiften kan leda till deltagande i nya forskningsmiljöer och forskningsprojekt, öka möjligheterna för fortsatta anslag, uppmärksamhet i media och nya karriärvägar kan öppnas. Det finns en önskan om att ge något tillbaka, forskningsresultat ska återkopplas till finansiären och inte minst komma patient och verksamhet till nytta.Respondenterna är till viss del självkritiska och efterlyser mer kreativitet och större kunskap om forskningskommunikation. Många gånger fastnar kunskapen i forskarvärlden och den egna yrkesgruppen. Det är lätt att förbise andra målgrupper som politiker, allmänhet, patienter, närstående och media. Respondenterna uppskattar när forskningen de medverkat till väcker intresse och upplever att det finns en efterfrågan på deras medverkan. De ställer gärna upp om möjligt, när de blir tillfrågade att medverka. Däremot kan tidsfaktorn begränsa initiativet att själv bjuda in sig eller fundera över målgrupper, det vill säga det strategiska förarbetet. Oavsett om hindret är avsaknad av tid eller praktiska förutsättningar är det betydelsefullt att forskaren får bästa möjliga stöd från organisationen. Att forskare bör erbjudas kurser i forskningskommunikation för en större färdighet föreslås i såväl studiens teori- som empiridel, liksom att strategisk och praktisk support från informatörshåll är önskvärd för att uppnå en framgångsrik forskningskommunikation.

Bakgrund: Futurum- akademin för hälsa och vård är Region Jönköpings läns (RJL) verksamhet för forskning och utbildning. Där befann vi oss i fem veckor för att observera verksamheten och samla in underlag som ligger till grund för vårt examensarbete. Syfte: Detta arbete syftar till att undersöka VFU-ansvarigas uppfattningar om och användningsområde av den nuvarande kursvärderingen som studenterna fyller i efter avslutad verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom RJL. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Målgruppen i studien är VFU-ansvariga. Slutsats: Sammantaget visar resultatet att Futurums kursvärdering är i behov av att revideras. Det underlaget vi har samlat in visar de uppfattningar som de intervjuade VFU-ansvariga har angående kursvärderingen. Resultatet visar att svaren på kursvärderingen kan ligga till grund för verksamhetens kvalitetsarbete. Gällande omfattningen av hur verksamheterna använder sig av det sammanställda resultatet från kursvärderingen som de får från Futurum skiljer sig åt. / Background: The Futurum Academy for Health and Care is Region Jönköping County's (RJL) activity for research and education. We were there for five weeks to observe the operations and collect data that is the basis for our thesis.  Purpose: This assignment aims to investigate VFU managers' perceptions and use of the current course evaluation that the students fill in after completing the placement within RJL.  Method: We have chosen to use a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The target group in the study are VFU-managers.  Conclusion:  Overall, the result shows that Futurum's course valuation requires revision. The data we have collected shows the perceptions that the interviewed VFU managers have regarding the course evaluation. The result shows that the answers to the course evaluation can form the basis of the organization's quality work. Regarding the extent of how the organizations use the compiled results from the course valuation that they receive from Futurum, they differ. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 YH-poäng</p>

After facing the economic recession, the South–African and global business sectors started revaluating their human capital and the positions they represent within an organisation. Each individual now had to prove that they contributed towards the organisation’s bottom line, as each and every cent had to be counted and accounted for. Some functions within organisations could easily prove their contribution towards the bottom line by providing production or sales outputs. The public relations practitioners and the corporate communication efforts they offered, however, faced a bleak future, as their contribution towards the tangible assets was very rarely recognised (Kim, 2000:276). The financial services sector however, in which an advisor’s contribution towards the organisational bottom line is easily quantified, started to acknowledge the need for this sector to improve upon its ‘softer’ intangible assets such as client communication and client relationships. The sector believes that communication establishes relationships, and sound client relationships is the only way to sell financial products and services, as people seldom entrust their life earnings or financial dreams to strangers (Christiansen & DeVaney, 1998:7). Public relations practitioners know how to use communication optimally in the quest for building client relationships, and financial services need those skills in order to sell their products and contribute towards the bottom line. These two functions could thus work together towards the achievement of their goals - public relations to prove their bottom line contribution, and the financial services sector towards improving client relationships. These statements led to the general Research Question of this study: “What is the nature of the relationship between (i) corporate communication efforts, (ii) client communication satisfaction and (iii) client relationship satisfaction, and these concepts’ relationship to (iv) client economic contribution, within a financial services organisation?” This Research Question is answered from the systems theory as meta–theory with the support of the strategic communication, excellence and relationship management theories, and Futurum Financial Group (FFG) services as the financial services organisation for this study. A qualitative and quantitative research approach was followed to establish the constructs, and the relationships between the constructs. The Financial Advisors and public relations practitioner in FFG have a good understanding of the need for strategic communication efforts, and a relationship between their efforts and the client communication satisfaction and client relationship satisfaction could therefore be indicated. A further relationship between the client communication satisfaction and client relationship satisfaction and the client economic contribution was also established. Recommendations to improve the situation within FFG included a better focus on database administration, corporate communication consistency, Financial Advisor diligence, and providing clients with more frequent updates regarding their financial situation. The greatest strengths were client–advisor trust and corporate communication professionalism. This study thus contributes to the argument that communication efforts add tangibly, by means of client economic contribution, to the organisation’s bottom line, within the financial services industry. The study furthermore provides some recommendations for the financial services industry to improve their communication skills in order to build client relationships. / Thesis (M.A. (Communication Studies))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2011.

After facing the economic recession, the South–African and global business sectors started revaluating their human capital and the positions they represent within an organisation. Each individual now had to prove that they contributed towards the organisation’s bottom line, as each and every cent had to be counted and accounted for. Some functions within organisations could easily prove their contribution towards the bottom line by providing production or sales outputs. The public relations practitioners and the corporate communication efforts they offered, however, faced a bleak future, as their contribution towards the tangible assets was very rarely recognised (Kim, 2000:276). The financial services sector however, in which an advisor’s contribution towards the organisational bottom line is easily quantified, started to acknowledge the need for this sector to improve upon its ‘softer’ intangible assets such as client communication and client relationships. The sector believes that communication establishes relationships, and sound client relationships is the only way to sell financial products and services, as people seldom entrust their life earnings or financial dreams to strangers (Christiansen & DeVaney, 1998:7). Public relations practitioners know how to use communication optimally in the quest for building client relationships, and financial services need those skills in order to sell their products and contribute towards the bottom line. These two functions could thus work together towards the achievement of their goals - public relations to prove their bottom line contribution, and the financial services sector towards improving client relationships. These statements led to the general Research Question of this study: “What is the nature of the relationship between (i) corporate communication efforts, (ii) client communication satisfaction and (iii) client relationship satisfaction, and these concepts’ relationship to (iv) client economic contribution, within a financial services organisation?” This Research Question is answered from the systems theory as meta–theory with the support of the strategic communication, excellence and relationship management theories, and Futurum Financial Group (FFG) services as the financial services organisation for this study. A qualitative and quantitative research approach was followed to establish the constructs, and the relationships between the constructs. The Financial Advisors and public relations practitioner in FFG have a good understanding of the need for strategic communication efforts, and a relationship between their efforts and the client communication satisfaction and client relationship satisfaction could therefore be indicated. A further relationship between the client communication satisfaction and client relationship satisfaction and the client economic contribution was also established. Recommendations to improve the situation within FFG included a better focus on database administration, corporate communication consistency, Financial Advisor diligence, and providing clients with more frequent updates regarding their financial situation. The greatest strengths were client–advisor trust and corporate communication professionalism. This study thus contributes to the argument that communication efforts add tangibly, by means of client economic contribution, to the organisation’s bottom line, within the financial services industry. The study furthermore provides some recommendations for the financial services industry to improve their communication skills in order to build client relationships. / Thesis (M.A. (Communication Studies))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2011.

Prefix ex- u latinských sloves a jeho aspektová funkce Latin Verbal Prefix ex- in Regard of Aspect - disertační práce - Mgr. Martina Vaníková Summary The proposed thesis titled Latin Verbal Prefix ex- in Regard of Aspect is a pilot study that deals with the ways of expressing aspect in Latin, which is based on the detailed analysis of the functions of the verbal prefix ex- as one of the important components of this category. It also tries to find the method for the future research on the matter. In the theoretical part of the thesis the author gives summary of existing theories on aspect in general, with special attention given to the theories on aspect in the Czech and Latin language. The author defines the terms "aspect", "Aktionsart" and "situation type" at great length, and she particularly sets light to the term "telicity", distinguishing the "inherent telicity" from "maximizing". The practical part consist of: 1. a detailed analysis of all the occurrences of the indicative imperfect of the verbs with the prefix ex- from the corpus, which comprises of all well-preserved Latin texts from Plautus to Cicero; 2. an analysis of the indicative future and present tense forms of the selected verbs with the prefix ex-. Based on the analysis of the imperfect, the author verifies her hypothesis that the prefix...