Spelling suggestions: "subject:"fysisk aktivitet/"" "subject:"pysisk aktivitet/""
31 |
Kan du springa dig till ett MVG? : En undersökning om fysisk aktivitet och betygHessler, Emelie, Lundström, Helena January 2011 (has links)
Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att se eventuella samband mellan elevers fysiska aktivitet och deras betyg i 9:an. Hur skiljer sig meritpoängen och betygen i kärnämnena samt idrott och hälsa mellan fysiskt aktiva och mindre fysiskt aktiva elever? Hur ser skillnaden i betyg och meritpoäng ut mellan individuella idrotter och lagidrotter? Hur ser skillnaderna i betyg och meritpoäng ut mellan elever som är aktiva i en idrottsförening jämfört med elever som inte är aktiva i en idrottsförening? Studiens hypotes är att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på elevers studieresultat. Samt att det finns skillnader mellan olika typer av idrottare och deras studieresultat. Metod: Studien är genomförd med en anonym enkätundersökning på 400 elever i ettan på gymnasiet i Stockholmsområdet. Resultatet har sammanställts i statistikprogrammet SPSS. Studien är retrospektiv då vi undersökt hur eleverna varit fysiskt aktiva i årskurs 9. Resultat och Slutsats: Resultatet visar att de som har högre aktivitetsnivå erhåller ett högre meritvärde än de som är mindre fysiskt aktiva. Det visar sig att de också har högre betyg i idrott och hälsa samt matematik. De som utövar en individuell idrott har ett högre meritpoäng än de som ägnar sig åt en lagidrott. Ungdomar som är aktiva i en idrottsförening har högre meritpoäng än de som är icke föreningsaktiva. Föreningsaktiva har också bättre betyg i svenska, matematik och idrott och hälsa. Slutsatsen är att fysisk aktivitet och föreningsaktivitet i huvudsak, kan kopplas samman med goda studieresultat.
|
32 |
Motorik, fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga i förskoleklass : En kvalitativ intervjustudie med verksamma pedagogerJohansson, Elinor January 2012 (has links)
No description available.
|
33 |
Älgar som äter äckliga ägg : dans och rörelse som metod för läs- och skrivinlärningCarlsson, Malin January 2008 (has links)
Alla barn har olika sätt att lära sig och det behövs därför olika undervisningsmetoder. Estetiskt arbete är vanligt förekommande i de flesta skolor men att använda dans och rörelse som ett verktyg för läs- och skrivinlärning förefaller vara ovanligt. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka dans och rörelse som undervisningsmetod inom läs och skrivinlärning i förhållande till traditionell läs- och skrivinlärning. De frågeställningar som stått i fokus är: Vilka fördelar respektive nackdelar kan intervjuade klasslärare, för årskurs ett, se med att använda dans och rörelse i läs- och skrivinlärning samt vilka fördelar respektive nackdelar har jag funnit under arbetets gång? Jag har genomfört undervisningsförsök i tre årskurs ett och kvalitativa intervjuer med tillhörande klasslärare. Alla tre lärare gav både positiv och negativ respons på dans och rörelse som metod men i slutänden vägde nackdelarna tyngre. Främst framhölls tidsbristen och frånvaron av fokus på ljudning som de största nackdelarna med metoden. Personligen fann jag brister med metoden men ser också att den har stor potential. Utifrån resultatet som framkommit har jag bland annat diskuterat om detta är en metod som passar alla elever och också hur den lämpar sig för specifikt läs- och skrivinlärning.
|
34 |
Elevers motion- och kostvanor : -skolornas arbete med fysisk aktivitet / The exercise and eating habits of students : - The schools efforts thoward physical activityDanielsson, Jimmy, Hultqvist, Olle January 2009 (has links)
<p>Syftet med det här arbetet var att ta reda på hur eleverna i undersökningen uppfattade sina vanor kring och betydelse av fysisk aktivitet och kost. Dessutom ville vi undersöka hur eleverna upplevde att skolorna arbetar med fysisk aktivitet utanför ämnet idrott och hälsa. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod, där enkäter var den undersökningsform som tillämpades. Anledningen till det var att vi ville undersöka en stor grupp elever för att kunna se tendenser och därför anser vi att den kvantitativa metoden passade bäst för den här studien. Resultatet i undersökningen visar att en klar majoritet av de elever som tillfrågades uppskattar sina motions- och kostvanor som goda. Däremot uppgav en majoritet av eleverna att skolorna inte uppfyller de rekommendationer från skolverket som finns gällande fysisk aktivitet utanför lektionerna i idrott och hälsa.</p> / VG
|
35 |
Är det någonsin för sent? : Betydelsen av fysisk aktivitet relaterat till den kognitiva funktionsförmågan hos personer med demenssjukdom / Is it ever too late? : The significance of physical activity related to the cognitive ability in elderly people with dementiaBernroth, Benjamin, Ekman, Jakob January 2012 (has links)
No description available.
|
36 |
Fysisk aktivtet hos barn och ungdomar med svårbehandlad fetmaRydh, Lisa, Sandström, Linda January 2010 (has links)
SAMMANFATTNING Syftet med detta examensarbete var att undersöka den fysiska aktiviteten hos barn och ungdomar med svårbehandlad fetma. Urvalet (n=58) kom till via ett konsekutivt urval vid Överviktsenheten, Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Data insamlades under tidsperioden februari 2008 till februari 2010 och omfattade barn och ungdomar med svårbehandlad fetma mellan 10 och 17 år. Information över deltagarnas fysiska aktiviteter insamlades med hjälp utav en subjektiv självrapporteringsmetod i form av en aktivitetsdagbok vilken sträckte sig över tre eller fyra på varandra följande dygn. Resultatet för samtliga deltagare visade ett medelvärde av PAL på 1,59. PAL är ett kvotvärde som beskriver den fysiska aktivitetsnivån. Det beräknas genom att dividera den totala energiomsättningen [TEE] med den basala ämnesomsättningen [BMR], som lägsta värde kan PAL anta siffran 1,0, vilket innebär att kroppen är i mental och fysisk vila. För gruppen pojkar var medelvärdet av PAL 1,60 och för gruppen flickor 1,56. Det fanns ingen signifikant skillnad i PAL mellan könen. Vid indelning av PAL i låg, moderat och hög aktivitetsnivå nådde 81 % upp till en låg aktivitetsnivå. 12 % uppnådde en moderat aktivitetsnivå och 7 % uppnådde en hög aktivitetsnivå. Slutsatsen av denna studie är att resultaten är representativa för de barn och ungdomar mellan 10 och 17 år med svårbehandlad fetma som finns inom Överviktsenhetens upptagningsområde.
|
37 |
En gång stressad, alltid stressad? : En studie om unga vuxnas upplevda stress och fysiska aktivitet.Hessler, Emelie, Lundström, Helena January 2013 (has links)
Sammanfattning Syfte Syftet med denna studie var att undersöka om det skett en förändring i en grupp unga vuxnas upplevda stress mellan åren 2004-2010 och om detta samvarierar med fysisk aktivitet. Vidare ville vi undersöka om det fanns några skillnader mellan män och kvinnor. Frågeställningar På vilket sätt kan respondenternas fysiska aktivitet och upplevda stress eventuellt ha förändrats? Hur ser ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och stress ut? Hur ser ett eventuellt samband mellan olika stressorer och skattad stress hos deltagarna i studien ut? Studiens hypotes var att det fanns ett positivt samband mellan fysiskt aktivitet och avsaknad av stress, samt att det fanns skillnader mellan män och kvinnor. Metod Undersökningsgruppen bestod av deltagare i studien Skola-Idrott-Hälsa (SIH) som startade 2001 och genomfördes på Gymnastik- och idrottshögskolan. Vi har undersökt de deltagare som svarade på enkäten 2004 då de var 19 år samt samma grupp sex år senare då de besvarade enkäten 2010. Vårt urval blev totalt 274 respondenter som svarat på båda enkäterna. Deltagarna var födda år 1985. Studien var kvantitativ och svaren behandlades i statistikprogrammet SPSS. Resultat och slutsats Resultatet visade att deltagarna i SIH-projektet angett att de blivit mindre stressade och mer fysiskt aktiva 2010. Fysiskt aktiva män var inte lika stressade som icke fysiskt aktiva män. Detta samband såg vi inte hos kvinnor. Underökningen visade att kvinnorna angett sig som mer stressade än männen. Arbete, utbildning och tid är de stressorer som flest deltagare uppgett leda till stress. Det visade sig också finnas ett samband hos både män och kvinnor mellan nedstämdhet och stress. Studiens hypotes stämmer till viss del då fysisk aktivitet och avsaknad av stress visat sig hos gruppen män.
|
38 |
Förskolans arbete med barns fysiska hälsa : En enkätundersökning av tre förskolors arbete med barns fysiska hälsaBoija, Linn, Stark Isaksson, Maria January 2013 (has links)
Abstrakt Boija, L & Stark Isaksson, M. (2013) Förskolans arbete med barns fysiska hälsa – En enkätundersökning om tre förskolors arbete med barns fysiska hälsa. Examensarbete i pedagogik 15hp. Lärarprogrammet, akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. Barns hälsa är ett stort område som alltid diskuteras på olika sätt. Trötta, stressade, överviktiga och med koncentrationssvårigheter är de ord som ofta beskriver dagens barn och unga. Syftet med denna studie är att undersöka om pedagogerna på berörda förskolor anser sig ha tillräcklig kunskap, tillgång till lokaler och andra förutsättningar för att ge barnen tillfälle till planerade fysiska aktiviteter. Fysiska aktiviteter är beroende av pigga, koncentrerade och inte stressade barn för att minimera skador vid lek och annan aktivitet. För att nå dit brukar kosten komma på tal vilket har gjort att vi även valt att lägga lite fokus på att se över livsmedelsverkets riktlinjer och de pedagogiska måltiderna. Vi valde att göra kvantitativa enkätundersökningar med hjälp av 31 pedagoger i två olika kommuner för att få svar på våra frågor. Resultatet visar på deras likheter och olikheter i arbetet med fysisk aktivitet inom förskolorna. Resultatet pekar även på att skillnader finns på utövandet av planerade fysiska aktiviteter beroende på om pedagogerna anser sig ha tillgång till anpassade lokaler. Vidare visar även resultatet att måltiderna skiljer sig åt på de olika förskolorna. Nyckelord: Pedagogik, förskola, fysisk hälsa.
|
39 |
Elevers Fysiska Aktivitet : Utomhusmiljön Och Läraren Som AktörerLind Andersson, Paulina, Årnedal, Amalia January 2015 (has links)
Barn behöver röra på sig och vara fysisk aktiva för att må bra, detta är något som både WHO och andra forskare konstaterat i omgångar. Det har dock visats sig att det i dagens samhälle finns en brist på denna fysiska aktivitet. Det finns många bidragande faktorer som påverkar hurvida barn kan, får och vill röra på sig. Två av dessa hittar man på den arenan där barnen spenderar merparten av sin tid; skolan. Detta är en systematisk litteraturstudie vars syfte var att undersöka vad forskningen säger gällande elevers fysiska aktivitet, kopplat till skolans utomhusmiljö och lärares påverkan, vilket visat sig vara två viktiga pusselbitar. Efter analyser och diskussioner kring forskning visar de sammanställda resultaten i denna studie att utomhusmiljöns utformning och lärares engagemang har stor påverkan på elevers vilja och syn till fysisk aktivitet. Det finns en önskan om mer framtida forskning kring verktyg till skolor och lärare för att de ska kunna utveckla en mer fysisk aktiv miljö.
|
40 |
Skillnader i skattning av arbetsrelaterad stress mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva sjuksköterskor- En pilotstudieBiskop, Emilia, Boström, Ellinor January 2014 (has links)
Bakgrund: Stress påverkar hälsan negativt. Påfrestningar i arbetslivet leder till arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskor har många faktorer i sitt arbete som leder till arbetsrelaterad stress. Detta leder inte endast till negativa konsekvenser för sjuksköterskan utan kan även påverka patienten negativt. Fysisk aktivitet har i tidigare studier visat sig kunna leda till minskad stress i det dagliga livet. Studier tyder även på att fysisk aktivitet skulle kunna minska den arbetsrelaterade stressen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om en fysiskt aktiv livsstil jämfört med en fysiskt inaktiv livsstil ger skillnader i sjuksköterskors skattning av arbetsrelaterad stress. Metodbeskrivning: 17 sjuksköterskor utrustades med accelerometrar under ett dygn för att mäta deras nivå av fysisk aktivitet. Samtidigt fick de besvara frågeformulär om fysisk aktivitet samt om arbetsrelaterad stress. Svaren undersöktes mellan de två grupperna för att finna eventuella skillnader. Huvudresultat: Inga signifikanta skillnader kunde ses i skatting av arbetsrelaterad stress mellan de två grupperna. Den fysiskt aktiva gruppen sjuksköterskor upplevde att en ökad arbetsbelastning och konflikter på arbetsplatsen var stressande. Gruppen fysiskt inaktiva sjuksköterskor upplevde främst att en ökad arbetsbelastning samt att inte veta vem som fattar beslut som berör arbetsplatsen som stressande, dock var skillnaderna inte signifikanta. Slutsats: Inga signifikanta skillnader kunde ses mellan de två grupperna. Då denna studie hade ett flertal svagheter kan inte för stora slutsatser dras utifrån studiens resultat. Ämnet fysisk aktivitets påverkan på arbetsrelaterad stress fortsätter därför att vara ett intressant forskningsämne.
|
Page generated in 0.0557 seconds