Bakgrund: Fysprofilen är Sveriges Olympiska Komittés (SOK) verktyg för att testa deras topp- och talangidrottare. Tidigare studier har visat att man kan förutspå basketprestation med olika typer av fystester där aerob kapacitet och styrka i både nedre och övre extremitet var signifikanta prediktorer. Dock har ingen studie undersökt om Fysprofilens tester samvarierar med prestation. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka samband mellan basketprestation på spelplan med prestation i testbatteriet Fysprofilen som används regelbundet för unga landslagsspelare. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur prestationen i Fysprofilen förändras med stigande ålder.         Metod: Fysprofilen inkluderar tester inom aerob och anerob förmåga, power och styrka och genomförs på samtliga ungdomslandslagsspelare. Basketprestation definieras som speltid/match och poäng/match i Europamästerskapen i basket som genomförs varje år. Resultat: Linjära regressionsanalyser visade att Fysprofilens index för aerob kapacitet verkar vara den variabel som bäst kan förutspå prestation men att övriga tester/index i Fysprofilen inte samvarierar med speltid/match och poäng/match för ungdomslandslagsspelare i basket. ANOVA och efterföljande post hoc-test visade att det fanns skillnader mellan åldersgrupperna för samtliga index förutom det aeroba indexet. För styrke-, power och anaerobic index såg man ingen skillnad mellan 18- och 19- och 20-åringar varken för män eller kvinnor. Slutats: Förutom indexet för aerob kapacitet verkar Fysprofilens ingående tester/index inte kunna prediktera prestation i form av speltid/match eller poäng/match. Ungdomslandslagsspelare verkar inte utveckla sin kondition mellan 16-20 års ålder.

Introduktion/bakgrund: Genom att testa basketspelarens fysiska prestation belyses eventuella brister och förenklar skadepreventionsarbetet för fysioterapeuter. Alla ungdomslandslagsspelare mellan 16-20 år kallas av Svenska basketbollförbundet (SBBF) för att göra Fysprofilen. Det saknas kravprofil baserat på ungdomars prestation, vidare behövs en kravprofil utifrån tidigare ungdomslandslagsspelares testresultat. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur de svenska ungdomslandslagsspelarna i baskets kravprofil ser ut i styrka, kondition och power beroende på deras längd, kön och landslagskategori; U16, U18 samt U20. Metod: 1343 ungdomslandslagsspelare i U16, U18 och U20 som testats i Coopers, knäböj, bänkpress, CMJ (a), 30m sprint år 2005-2017 inkluderades. Testresultaten bearbetades i Microsoft Office Excel och samlades in av en anställd åt SBBF. Datan avidentifierades innan det nådde författarna. Resultat: Resultatet har ställts upp i fem tabeller . Generellt sett var de längre personerna svagare, sprang långsammare och hoppade kortast jämfört med de korta både för herrarna och damerna. Standardavvikelsen var stor för alla grupper i alla test. Konklusion: Det behövs en kravprofil som är anpassad efter landslagsungdomarnas fysiska kapacitet som är uppdelad efter de olika positionerna i basket.

By better understanding the physical demands placed on specific sports, the understanding of which physiological assessment methods that are most relevant will increase. In line with this notion, The Swedish Olympic Committee has designed a general test battery (Fysprofilen) that aim to identify the sub-capacities of athletes. However, because the test battery is not sports-specific its feasibility has been questioned by both researchers and users. Also, relatively little is known about the athlete’s perception of the relevance of Fysprofilen, or their motivation and attitude towards training and performing on these tests. Thus, the overall purpose of the present study was to investigate how athletes in the National Swedish snowboarding and freesski teams perceive Fysprofilens feasibility. Semi-structured interviews based on the theoretical frameworks Theory of planned behavior and Self-determination theory were conducted with four male participants, and later interpreted by means of thematic analysis. The results indicate that Fysprofilen is generally considered to be relevant and important for evaluating the training effects and future development areas. The tests are generally considered to be fun and rewarding to perform, but certain parts of the test battery such as the upper body tests are considered to be of no relevance to the sports, which also has a negative effect on their motivation and attitude to perform at these tests. Furthermore, it is expressed that it is more motivating to perform on tests that feel meaningful, which also contributes to making these tests more prioritized. Lower extremity and aerobic tests are considered to be most relevant to performance in the sport. Against this background, Fysprofilen is considered to be an important part of an athlete’s development but it should be further examined if the including tests could improve its relevance to the specific sport. / Genom att förstå den specifika idrottens fysiska krav, kan också förståelsen öka kring vilka fysiologiska mätmetoder som är mest relevanta. Sveriges Olympiska kommitté har i linje med detta utformat ett generellt testbatteri (Fysprofilen) för att identifiera dessa delkapaciteter hos idrottare. Dock har testbatteriet fått kritik från såväl forskare som användare eftersom den inte är idrottsspecifik. I tillägg vet vi relativt lite om idrottarnas upplevelse av Fysprofilens relevans för deras specifika idrott, eller om deras motivation och inställning till att träna och utföra dessa tester. Således var det övergripande syftet med denna studie att undersöka detta hos utövarna i det svenska snowboard- och freeskilandslaget.Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra manliga deltagare och utgick från två teoretiska ramverk (Theory of planned behaviour och Self determination theory), och tolkades sedan utifrån en tematisk analys. Resultatet i studien visade att Fysprofilen upplevs generellt sett vara ett relevant och viktigt verktyg för att utvärdera träningseffekter och kartlägga utvecklingsområden. Testtillfällena upplevs överlag vara roliga och givande att utföra, men vissa moment som exempelvis överkroppstesterna upplevs sakna relevans för idrotten, vilket har en negativ effekt på deras motivation och inställning till att prestera på dessa tester. Det ges vidare utryck för att det är mer motiverande att genomföra och prestera på de tester som känns meningsfulla, vilket också bidrar till att dessa tester prioriteras mer. Tester för nedre extremiteter och konditionstester anses vara mest relevanta för prestation inom idrotten. Mot denna bakgrund anses Fysprofilen vara en viktig del i idrottarnas utveckling, men bör vidare granskas om de inkluderande testerna kan förbättra sin relevans till den specifika idrotten.