Syftet med denna empiriska studie är att belysa våldsspiralen i Sverige där unga tjejer tar en allt större plats. Syftet är också att undersöka den förändring som sker i samhället och som visar hur normen har förskjutits för hur unga tjejer agerar i konflikt. Den rådande våldsspiralen har krävt många ungas liv och i samhällsdebatten fokuserar man allt som oftast på pojkarna. Tjejerna är en målgrupp som ofta hamnar i skuggan till följd av en djupt rotad idé om att tjejer inte besitter ett våldskapital. Tidigare forskning visar att tjejer i allt större utsträckning brukar våld och har intagit en mer aktiv roll i samhällets kriminella nätverk. Tjejer har länge gått under radarn och har därför agerat i det dolda, just nu sker det en förändring där samhället och yrkesverksamma ser saken i nytt ljus.  För att undersöka unga tjejers delaktighet i våldsspiralen har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra yrkesverksamma personer: två fältassistenter och två poliser. Gemensamt är att de arbetar i medelstora kommuner i Sverige. Resultatet analyseras sedan genom en tematisk metod.  Teorierna som används för att analysera studiens resultat är: feministisk teori, genussystemet, genuskontraktet, könsroller/genusordningen, makt samt genusstrukturer bland unga, alla är baserade på genusteori. Studiens resultat tyder på att våldet bland unga tjejer har ökat och att våldets karaktär också blivit allvarligare. Tjejerna som tidigare befunnit sig i periferin av den kriminella sfären har intagit en allt mer aktiv roll. Det råder däremot delade meningar i om tjejerna enbart är möjliggörare för verksamheten eller om de även är utförare av kriminella handlingar. I resultatet framgår det att tjejer som verkar i dessa kretsar både utnyttjas av killar men också utnyttjar killar. Resultatet analyseras därefter utifrån tre identifierade huvudteman: förändrad karaktär på tjejers våld, unga tjejers roll i samhällets rådande våldsspiral samt unga tjejer både utnyttjas och utnyttjar i gäng. Studien visar att unga tjejer intagit en aktiv roll i kriminella nätverk och att våldets karaktär har förändrats. Studien visar även att de tjejer som vistas i dessa kretsar riskerar att bli utnyttjade. Däremot finns det också indikationer på att även tjejerna kan utnyttja killarna i gäng.

Summary: The organized youth crime that exists today is a relatively newsocial problem in most parts of our country. Younger people are drawn intothe criminal lifestyle and the phenomenon is an upgoing trend in Sweden,especially in ages between 15-20. In this study we wanted to see how oursociety responds to this phenomenon, in a local context. Our study is done ina municipality with 70 000+ inhabitants.We choose to use a case study as a research method. The empirical datacollected through interviews, with a total of eight respondents affiliated tothe phenomenon. The results given from the interviews shows that there is alack of clarity in how the phenomenon should be handled. We could see thatthe interventions of the problem are still under development. There aredifferent views on who carries what responsibility and which interventionsare most appropriate to these young kids. The schools approach seems to notmatch the target groups needs and their actions can be seen as one of thesocial mechanisms that is enabling the problem.