Increases in electricity prices in Sweden during the second half of 2021 have created a great deal of concern among companies in Sweden. Some companies report that they have stopped their production temporarily when electricity prices have been high. Several of the companies also report that future investments have been stopped and some of the companies also state that they have or are planning to move their production abroad. One of the companies that has been affected by the increased electricity prices is an SME (Small Medium Enterprise) company located in electricity area 2 in Sweden. This has caused the company to evaluate different alternatives to be able to lower their costs linked to their electricity consumption. One of the options that is being evaluated is to invest in a solar (photo voltaic) cell, a technology that has become significantly cheaper over time and solar cells installations have increased a lot in Sweden recent years. The purpose of this study is to help the company evaluate whether it is a good option or not to install a solar cells system. The perception within the company is that the price for purchasing electricity is higher than what they would earn from selling the electricity. Therefore, the company wants to install a solar cells system which has a high proportion of self-consumption. But is that view true and, if so, to what extent and how could a solar cells system be designed to optimize self-consumption? The result shows that by tilting and turning the solar cell panels, it is possible to change the time for production and the amount of electricity produced from a solar power system. In the current case for this study, electrical consumption is at its highest during working hours 07.00-16.00. It is also during this time of the day the solar radiation is at its most intense and the solar cells system can produce as efficiently as possible. Results showed that it was not profitable to increase self-consumption by turning and tilting the solar panels so that they produced less during the holiday season and more during other parts of the year. The view that self-consumption would increase profitability proved correct and it turned out that a smaller solar plant system is more profitable until the point that the installed power per SEK increased. The conclusion of the work is based on the results of the best-designed solar cells system based on installation costs, previous electricity consumption, forecasted electricity prices and current STIBOR rate. The pay-off time for this solar cell system would be 8.6 years and 15.6 years discounted pay-off time. Which may certainly seem like a bad investment and therefore, one might wonder why so many solar cell plants are installed in Sweden. This can largely be explained that from 2020 there are no subsidies for the installation to apply for companies. The company is also not entitled to a tax reduction that gives 0.60 SEK for each kWh sold. This is because their main fuse exceeds the limit of 100A, which is above the limit according to one of the Swedish tax agency requirements for obtaining the tax reduction.

En metod för närområdesindelning i Hälsovalet Gävleborgs skapas och beskrivs i detta arbete. Indelningen av närområdena bör vara objektiva och ta hänsyn till patientens bästa. Detta arbete syftar till att skapa alternativa indelningar av närområdena i Hälsovalet Gävleborg och det syftar även på att undersöka olika tillgänglighetsparametrars påverkan. Resultatet ska sedan kunna användas för att jämföras med dagens närområden som är inriktade mot vårdgivarna. Gävleborg är utsett som studieområde eftersom de tillämpar aktiv revidering av närområdena samt den ojämna fördelning av invånare i städerna och i glesbygden som kan bidra till att indelningarna av närområdena blir mer komplexa. I denna studie används två olika typer av nätverksanalys, kortaste vägen och ruttplanering. Referenssystemet som har använts är SWEREF99. De kommunala bussnäten integreras i analysen för att skapa nya områden ur ett patientperspektiv och stor vikt läggas på gångavstånd och tillgänglighet i kollektivtrafiken. Om invånarna i ett område inte har gångavstånd till hälsocentralen men har möjlighet att åka kommunalt till den ska de tilldelas denna hälsocentral istället. Om busstransport inte heller är möjligt ska invånarna tilldelas den hälsocentral de snabbast kan ta sig till med bil. Även Restiden är en parameter som tas upp i denna analys som ett kriterium för en rimlig bussresa. Ett eget Python-script tagits fram för att tilldela ett område till en hälsocentral där gångavstånd, avståndet till och från bussen samt restid med buss kan anpassas för att testa de olika parametrarnas påverkan. I detta arbete har sex olika alternativa lösningar till indelningen av närområdena i Gävleborg använts. Resultatet består av nya närområdesindelningar, transporttider och transportmedel. Metoden som använts i detta arbete är gjord för att kunna appliceras på flera olika områden i samhället, ett exempel på det kan vara i skolplaneringen. Då möjligheten finns att ändra parametrar i analysen för att få fram en anpassad indelning baserat på individers begränsningar kan detta lättare anpassas för att fylla flera funktioner. / A method for redistricting in Health Choice Gävleborg are created and described in this thesis. Redistricting of areas in Health Choice should be objective and take into account the patient's best interest. This work aim to create alternative redistricting in the Health Choice Gävleborg and it also aims to explore the impact of different accessibility parameters. The results will then be used to compare with today's districts that are focused on the caregivers. Gävleborg is designated as the study area because they apply active revision of the districts as well as the uneven distribution of population in the cities and rural areas that can contribute to the redistricting becomes more complex. In this study, two different types of network analysis are applied, shortest path and route planning. The reference system used is SWEREF99. The municipal bus networks are integrated into the analysis in order to create areas from a patient perspective and emphasis is placed on walking distance and the availability of public transport. If residents of an area is not within walking distance to the health center but they are able to use public transportation they will be assigned to this health center instead. If bus transportation is also not possible to the residents they will be assigned to the clinic most accessible by car. Also travel time is a parameter included in this analysis as a criterion for a reasonable bus ride. A separate Python script designed to assign an area to a health center where walking distance, the distance to and from the bus and travel time by bus can be adapted to test the various parameters. In this thesis six alternative solutions to the redistricting in Health Choice Gävleborg are formed. Result is the new redistricting, transportation time and means of transportation. The method used in this work is designed to be applied to many different areas of society; an example can be school redistricting. With a possibility to change parameters in the analysis to obtain a custom classification based on individual restrictions can easily be customized to fulfill several functions.

Sometimes obstacles arise in cadastral procedures that make it impossible to carry out the party's claim. An obstacle may be that property formation does not meet the conditions in chapter 3. or 5 chap. property formation (SFS 1970: 988). According to a press release issued by the Government Chancellor on January 19, 2017 (Regeringskansliet, 2017), the average processing time for an cadastral procedures is approximately 47.1 weeks at the Swedish mapping, cadastral and land registration authority (based on the last five years). The Swedish mapping, cadastral and land registration authority was commissioned to work towards shorten cases queues. By detecting obstacles in cadastral proceedings earlier, those cases that are not possible to be implemented can be removed from the case queue and help shorten the processing time. By examin cases that have been canceled due to a material barrier, a basis has been provided for reasons of resignation. During the period from 1 January to 31 december 2017, 74 cadastral procedurs were canceled in Gävleborg, Dalarna and Jämtland on due to material barriers. In view of the outcome of Klang (Klang, 2010) and the result of this work it can be concluded that the section of the law that most often cause barriers to cadastral procedurs are found in chapter 3 of the Property Formation Act. An examination of the property formation at an earlier stage would facilitate the work of the establishment. If obvious defects of appropriateness and conditions that are significantly contrary to the applicable land rules are discovered and can be resolved already at the first examination of the application, it could help reduce the processing time for that case. If not, the case would even be considered impracticable already there. However, in order to be able to make such an assessment at first examination, there is a certain kind of competence that is already lacking today. / Ibland uppkommer hinder i förrättningar som omöjliggör ett genomförande av sakägarens yrkande. Ett hinder kan vara att fastighetsbildningen inte uppfyller villkoren i 3 kap. eller 5 kap. fastighetsbildningslagen (SFS 1970:988). Enligt ett pressmeddelande från Regeringskansliet den 19 januari 2017 (Regeringskansliet, 2017) är den genomsnittliga handläggningstiden för ett förrättningsärende ca 47,1 veckor hos det Statliga Lantmäteriet (baserat på de senaste fem åren). Lantmäteriet fick i uppdrag att jobba för att korta ner ärendekön. Genom att upptäcka hinder i förrättningsärenden tidigare kan dessa ärenden som inte är möjliga att genomföra tas ur ärendekön och bidra till att korta handläggningstiden. Genom att kvalitativt granska förrättningar som har blivit inställda på grund av ett materiellt hinder har ett underlag tagits fram för orsaker till inställande. Under tidsperioden 2013-01-01 till 2017-12-31 inställdes 74 stycken förrättningar i Gävleborg, Dalarna och Jämtlands län på grund av materiella hinder. Med tanke på resultatet som Klang (Klang, 2010) fick fram gällande förrättningar enligt fastighetsbildningslagen och resultatet i detta arbete kan slutsatsen dras att de lagrum som oftast orsakar hinder för att genomföra förrättningar finns i fastighetsbildningslagens 3 kapitel. En prövning av fastighetsbildningslagen i ett tidigare skede skulle underlätta arbetet med förrättningen. Om uppenbara lämplighetsbrister och förhållanden som påtagligt strider emot gällande markbestämmelser upptäckts och kan åtgärdas redan vid första granskning av ansökan skulle det kunna bidra till att handläggningstiden för det ärendet kortades ned. Om inte ärendet till och med skulle anses vara ogenomförbart redan där. För att kunna göra en sådan bedömning vid första granskning krävs det dock en viss typ av kompetens som det idag redan är brist på.

Under efterkrigstiden har den regionala tillväxten i industriländerna undergått en explosionsartad utveckling. Samtidigt skedde en massiv utbyggnad och förbättring av infrastrukturen. Dessa båda områdes avancemang avslutades abrupt med den globala finanskrisen under 1970-talet. När konjunkturen vände tillbaka och tillväxten tog fart igen var det däremot inte med samma starka stäv som innan krisen. Denna tröga utveckling förbluffade makroekonomerna, som sökte med ljus och lyckta efter möjliga orsaker såsom energipriser, social reglering och regioners näringslivssammansättning. Det fick sin förklaring först när Aschauer bevisade att det fanns ett samband mellan minskade investeringar i infrastruktur i slutet av 1960-talet och en nedgång i den totala produktiviteten strax efteråt, vilket till viss del ledde till finanskrisen. Det har sedan dess publicerats en uppsjö av forskningsartiklar kring ämnet där den sammantagna slutsatsen är att det inte är frågan om infrastrukturen påverkar den regionala utvecklingen, utan till vilken grad, där transportinfrastrukturen anses ha störst betydelse.   Denna studie har som syfte att undersöka till vilken omfattning infrastrukturinvesteringar har på den kommunala och regionala utvecklingen längs europaväg 4 sträckning mellan Uppsala och Sundsvall. Dessutom undersöktes om man skulle kunna implementera alternativa finansieringsmetoder av vägutbyggnadsprojekt, eftersom dessa även skulle leda fram till en ökad regional utveckling. Studien genomfördes med hjälp av enkäter och intervjuer och ett bottom-up perspektiv, vilket möjliggjorde att de tidigare långsiktiga regionala utvecklingsmålen kunde analyseras.   Sammantaget har resultatet visat att studiens arbetsmetod har varit en bra undersökningsform, där gamla resultat bekräftats och nya slutsatser dragits. Analysen har påvisat skillnader bland kommuner och regioner i frågan om vilken omfattning infrastrukturförändringar har påverkat deras utveckling. Däremot ansåg samtliga tillfrågade att alternativa finansieringssätt, som ERUF och PPP borde användas, men att implementeringen skulle bli svår. / During the postwar period, there has been a tremendous variation in regional growth in developing countries. At the same time there was a massive expansion and improvement in infrastructure. The advances in these two areas ended abruptly with the global financial crisis in the 1970s. However, when times changed and the economy began to recover, it was not with the same momentum as prior to the crisis. This slow development stunned macro-economists, who searched high and low after possible causes such as energy prices, social regulations and the economic structure of different regions. It became clear only when Aschauer showed how the decline in infrastructure investment in the late 1960s resulted in a decline in overall productivity shortly afterwards, which, in part, led to the financial crisis. There have since been published a plethora of research articles on the subject in which the overall conclusion is that it is not an issue of whether infrastructure has an impact on regional development, but to what degree, and that the transport infrastructure is considered to be most significant. The aim of this study is to investigate of impact that infrastructure investments were considered to have upon municipal and regional development along the European route 4 between Uppsala and Sundsvall. In addition the possibilities of implementing alternative methods of financing road-building projects were also explored, as these would lead to greater regional development. The study was conducted using questionnaires and interviews and a bottom-up approach, which made it possible for the earlier long-term regional development objectives to be analysed.Overall, the results demonstrated that the method applied was a good way of conducting a survey, where old and new findings were confirmed. The analysis has revealed differences among municipalities and regions with regards to the impact that changes in infrastructure have on their development. On the other hand, the respondents were unanimous in believing that alternative funding methods, such as ERUF and Public-Private-Partnership should be used, but that they would be difficult to implement.