Spelling suggestions: "subject:"gödsling"" "subject:"gödslings""
1 |
Kaliumgödsling på torvmark - effekt på tillväxten hos planterade granar (Picea abies)Miekk-oja, Olli January 2013 (has links)
Peat lands are a great potential resource for increased forest growth in Sweden, there are approximately 6.5 million hectares of peat lands, whereof around 70% produce less wood than one m3sk/ha and year and are therefore classed as forest waste land. There are over 200 000 hectares of peat land that is already drained and wooded, and that may be suitable for fertilization. Forest production on peat soils usually requires drainage and fertilization. Dewatering requires ditching the area, so that the roots can have access to oxygen. Nitrogen is often abundant in the peat but other nutrients; especially potassium is in short supply. The purpose of this work was to examine the effects of potassium fertilization on the growth of spruces that were planted on drained peat land and how different amount of fertilizers affects the growth. Potassium deficiency is strongly growth inhibiting, since potassium is important for substance transport in the tree. Potassium is also important for the carbohydrate formation, and because increasing the sugar content of the cells constitutes a lower freezing temperature does potassium availability in the soil play a major role in the winter resistance of many species. Potassium is not found in any organic compounds in the tree, but is present in cell and tissue fluids. A fertilization trial was started in 1978 in Siljansfors Experimental Forest. The plots in the experiment were fertilized with different amounts of potassium and one plot was left without fertilization. All plots that were fertilized with potassium grew considerably better than the unfertilized plot. The difference in production between the unfertilized plot and the plot that received the most potassium was 7.2 m3sk/ha and year. The unfertilized plot can still be classified as waste land. The theoretical production capacity was estimated using a Swedish system for site quality estimation of wetlands after ditching (dikningsbonitering). The plot with most potassium produced after fertilizationaproximately in level with theoretical estimations. Key words: Peat land, Fertilization, Ditching, Growth, site quality.
|
2 |
Gödslings- och röjningseffekt på diameter och höjdutveckling i en fågelbärsplantering i Nybro kommun / Effect of fertilization and pre-commercial thinning on height- and diameter growth for wild cherry in Nybro municipalityDahlén, Vilhelm January 2018 (has links)
Fågelbär räknas som ett av ädellövträden. Mot slutet av 1980-talet så började fågelbär planteras som virkesproduktionsträd i Sverige. Aktuell rapport bygger på en studie kring vilken effektgödsling och röjning har på fågelbärs höjdutveckling, diametertillväxt, antal kvist och kvistgrovleken. Mätresultaten samlades in mars-april 2018 från ett fågelbärsförsök lokaliserat i Nybro kommun, Småland. Vid analys av mätresultaten så gick det inte finna någon signifikant effekt av gödslingen på fågelbären. När effekten av röjningsåtgärderna studerades så gick det att finna en tydlig effekt på fågelbärens höjdtillväxt, diametertillväxt och högre antal kvist på stammen upp till två meter. Någon signifikant effekt på grövsta kvist upp till två meter på stammen gick dock inte att finna. Slutsatser som drogs av resultaten var att det inte gick finna stöd för att den genomförda gödslings åtgärden har någon effekt på volymproduktionen för fågelbär. Däremot gick det att finna stöd för att röjningsåtgärder har en betydande effekt på både höjd- och diametertillväxten för fågelbär. Naturligt föryngrad björk och asp växer dock snabbare än fågelbär.
|
3 |
Contortatall - stabilitet 7-16 år efter gallring / Lodgepole pine - stability 7-16 years after thinningEklund, Mikael January 2013 (has links)
År 2011 fällde stormen Dagmar uppskattningsvis 4-5 miljoner m3sk skog,främst i mellersta Norrland. SCA skogs tidigast gallrade (1996-2005)contortatallbestånd, återfinns i området. Generellt beskrivs contortatall somett vindkänsligt trädslag. Kunskapen kring påverkan av gallring ärbegränsad. Målet är att avgöra om stormkänsligheten minskar ett antal årefter gallring, samt om det finns något samband mellan beståndsegenskaperoch skadenivå. Data har samlats genom cirkelytetaxering av 89 bestånd,under fältsäsongen 2012. Avgångsnivån var 12 % av volymen, eller ca 14 %av stamantalet. Signifikant samband har påvisats mellan skadenivå,beståndshöjd samt exponering. Gödsling verkar påverka skadenivån. Någonstabilisering av gallrad contortatall har inte kunnat påvisas.
|
4 |
Emissioner av växthusgaservid gödsling av granungskog isödra Sverige / Emissions of greenhouse gases during fertilizationof young -spruce forest in southern SwedenAxelsson, Magnus January 2017 (has links)
Behovsanpassad gödsling (BAG) ökar skogens tillväxt, vilket kan ha en positivinverkan på kolbalansen. För att öka vår förståelse av vilken effekt gödslingsdoshar på växthusgasutsläpp, har denna studie undersökt respirationen i engranungskog på fastigheten Toftaholm (57°0'N; 14°3'E) med sandning morän ochfrisk markfuktighet, med främsta fokus på emissionerna från lustagas och metan.Resultaten visar på låga halter av lustgasemissioner och för metan sker en fortsattinbindning oavsett gödselgiva. De små ökningarna av växthusgaser indikerade påen fortsatt ökning vid större gödselgiva. För en tänkbar operationell gödselgiva(150khN/Ha och år) kunde ingen signifikant skillnad säkerställas. / BAG leads to a greater forest growth, which could have a positive influence on thecarbon balance. To increase our understanding of the effect fertilization have ongreenhouse gas emissions, this study have examined the respiration of a juvenilespruce forest on the estate of Toftaholm (57°0'N; 14°3'E), where the soil-texturewas manly sand-moraine with a medium humidity, with main focus on theemissions of methane and nitrous gas. The results indicated a small increase innitrous gas and a continued net binding of methane independent of amount offertilization. The small increase in greenhouse-gas indicates a continuation withincreased amount of fertilization. For operational productivity with an amount offertilization (150khN/Ha and year) no significance could be determent.
|
Page generated in 0.0614 seconds