Peat  lands  are  a  great  potential  resource  for  increased  forest  growth  in  Sweden, there  are  approximately  6.5  million  hectares  of  peat  lands,  whereof  around  70% produce less wood than one m3sk/ha and year and are therefore classed as forest waste  land.  There  are  over  200  000  hectares  of  peat  land  that  is  already  drained and  wooded,  and  that may  be  suitable  for  fertilization.  Forest  production  on  peat soils  usually  requires  drainage  and  fertilization.  Dewatering  requires  ditching  the area, so that the roots can have access to oxygen. Nitrogen is often abundant in the peat but other nutrients; especially potassium is in short supply.  The  purpose  of  this  work  was  to examine  the effects  of  potassium  fertilization  on the  growth  of  spruces  that  were  planted  on  drained  peat  land  and  how  different amount of fertilizers affects the growth.  Potassium deficiency is strongly growth inhibiting, since potassium is important for substance  transport  in  the  tree.  Potassium  is  also  important  for  the  carbohydrate formation, and because increasing the sugar content of the cells constitutes a lower freezing temperature does potassium availability in the soil play a major role in the winter  resistance  of  many  species.  Potassium  is  not  found  in  any  organic compounds in the tree, but is present in cell and tissue fluids.  A fertilization trial was started in 1978 in Siljansfors Experimental Forest. The plots in the experiment were fertilized with different amounts of potassium and one plot was  left  without  fertilization.  All  plots  that  were  fertilized  with  potassium  grew considerably better than the unfertilized plot. The difference in production between the unfertilized plot and the plot that received the most potassium was 7.2 m3sk/ha and year. The unfertilized plot can still be classified as waste land.  The theoretical production capacity was estimated using a Swedish system for site quality  estimation  of  wetlands  after  ditching  (dikningsbonitering).  The  plot  with most  potassium  produced  after  fertilizationaproximately  in  level  with  theoretical estimations.    Key  words:  Peat  land,  Fertilization,  Ditching,  Growth,  site  quality.

Fågelbär räknas som ett av ädellövträden. Mot slutet av 1980-talet så började fågelbär planteras som virkesproduktionsträd i Sverige. Aktuell rapport bygger på en studie kring vilken effektgödsling och röjning har på fågelbärs höjdutveckling, diametertillväxt, antal kvist och kvistgrovleken. Mätresultaten samlades in mars-april 2018 från ett fågelbärsförsök lokaliserat i Nybro kommun, Småland. Vid analys av mätresultaten så gick det inte finna någon signifikant effekt av gödslingen på fågelbären. När effekten av röjningsåtgärderna studerades så gick det att finna en tydlig effekt på fågelbärens höjdtillväxt, diametertillväxt och högre antal kvist på stammen upp till två meter. Någon signifikant effekt på grövsta kvist upp till två meter på stammen gick dock inte att finna. Slutsatser som drogs av resultaten var att det inte gick finna stöd för att den genomförda gödslings åtgärden har någon effekt på volymproduktionen för fågelbär. Däremot gick det att finna stöd för att röjningsåtgärder har en betydande effekt på både höjd- och diametertillväxten för fågelbär. Naturligt föryngrad björk och asp växer dock snabbare än fågelbär.

År 2011 fällde stormen Dagmar uppskattningsvis 4-5 miljoner m3sk skog,främst i mellersta Norrland. SCA skogs tidigast gallrade (1996-2005)contortatallbestånd, återfinns i området. Generellt beskrivs contortatall somett vindkänsligt trädslag. Kunskapen kring påverkan av gallring ärbegränsad. Målet är att avgöra om stormkänsligheten minskar ett antal årefter gallring, samt om det finns något samband mellan beståndsegenskaperoch skadenivå. Data har samlats genom cirkelytetaxering av 89 bestånd,under fältsäsongen 2012. Avgångsnivån var 12 % av volymen, eller ca 14 %av stamantalet. Signifikant samband har påvisats mellan skadenivå,beståndshöjd samt exponering. Gödsling verkar påverka skadenivån. Någonstabilisering av gallrad contortatall har inte kunnat påvisas.

Behovsanpassad gödsling (BAG) ökar skogens tillväxt, vilket kan ha en positivinverkan på kolbalansen. För att öka vår förståelse av vilken effekt gödslingsdoshar på växthusgasutsläpp, har denna studie undersökt respirationen i engranungskog på fastigheten Toftaholm (57°0'N; 14°3'E) med sandning morän ochfrisk markfuktighet, med främsta fokus på emissionerna från lustagas och metan.Resultaten visar på låga halter av lustgasemissioner och för metan sker en fortsattinbindning oavsett gödselgiva. De små ökningarna av växthusgaser indikerade påen fortsatt ökning vid större gödselgiva. För en tänkbar operationell gödselgiva(150khN/Ha och år) kunde ingen signifikant skillnad säkerställas. / BAG leads to a greater forest growth, which could have a positive influence on thecarbon balance. To increase our understanding of the effect fertilization have ongreenhouse gas emissions, this study have examined the respiration of a juvenilespruce forest on the estate of Toftaholm (57°0'N; 14°3'E), where the soil-texturewas manly sand-moraine with a medium humidity, with main focus on theemissions of methane and nitrous gas. The results indicated a small increase innitrous gas and a continued net binding of methane independent of amount offertilization. The small increase in greenhouse-gas indicates a continuation withincreased amount of fertilization. For operational productivity with an amount offertilization (150khN/Ha and year) no significance could be determent.