n/a

Made available in DSpace on 2016-04-26T20:28:19Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Bernardo Pereira de Lucena Rodrigues Guerra.pdf: 2065772 bytes, checksum: 8dc59fbda1134a24046d591f9f13a756 (MD5) Previous issue date: 2008-12-10 / The purpose of this study is to analyze the impact of the battle against Terrorism and Terror on the Human Rights International Law. From the constitution of a mentality arisen post-Second World War, with its fundamental characteristics, and the most relevant Human Rights international instruments, it is asserted that Terrorism and the battle against Terror have represented an enormous challenge not the say the biggest one to Human Rights International Law. On the twenty-first century, humanity has witnessed the rebirth of an ancient phenomenon, re-dimensioned on its characteristics and proportions: the globalized and trans-national Terrorism. There are basically two actors directly related to contemporary Terrorism: the Islamic fundamentalism and the United States from George W. Bush doctrine. Although there are many international conventions about Terrorism, its provisions are not sufficient to combat the phenomenon, mainly due to the absence of an accurate and clear definition of Terrorism. The risks of a unilateral anti-Terrorism politics are extremely oppressive for humanity, as they are based on Human Rights violations, torture, and arbitrary detention of individuals for indefinite time, vilification on the innocence presumption, on the adversary system and on full defense. Not to mention the use of lies and the figure of the objective enemy as domination means. Considering this scenario, it is indispensible that the fight against Terrorism operates accordingly to Human Rights International Law, with full respect to Human Rights fundamental core and to the nondiscrimination principle, through the adoption of a global strategy against Terrorism, based on five principles. Humanity truly and deeply needs to experience the freedom from want, the freedom from fear and the freedom to live in dignity / O presente estudo tem por objetivo analisar a forma pela qual o combate ao Terrorismo e ao Terror tem impactado o Direito Internacional dos Direitos Humanos. Partindo da configuração da mentalidade emergente pós- Segunda Guerra mundial, com suas características fundamentais, e dos principais instrumentos internacionais de proteção dos Direitos Humanos, verifica-se que o Terrorismo e a luta contra o Terror têm representado um grande desafio - senão o maior deles ao Direito Internacional dos Direitos Humanos. Acontece que, em pleno século XXI, a humanidade tem testemunhado o ressurgir de um fenômeno antigo, redimensionado em suas características e proporções: o Terrorismo globalizado e transnacional. São basicamente dois atores diretamente relacionados ao Terrorismo contemporâneo: o fundamentalismo islâmico e os Estados Unidos da doutrina George W. Bush. Não obstante haja uma série de convenções internacionais que disciplinem o Terrorismo, suas disposições não se afiguram como sendo suficientes para combatê-lo, principalmente pela ausência de uma definição clara e precisa de atos terroristas. São assaz gravosos para a humanidade os riscos de uma política unilateral de combate ao Terrorismo, baseada na violação de Direitos Humanos, na prática da tortura, na detenção arbitrária de pessoas por tempo indeterminado, no vilipêndio à presunção de inocência, aos princípios do contraditório e da ampla defesa. Ainda mais utilizando- se do uso da mentira e da figura do inimigo objetivo como forma de dominação. Para tanto, indispensável que o combate ao Terrorismo se opere sob a égide do Direito Internacional dos Direitos Humanos, no mais amplo respeito do núcleo inderrogável dos Direitos Humanos e do princípio da não discriminação, por meio da adoção de uma estratégia global de combate a esse fenômeno. Afinal de contas, a humanidade precisa, verdadeiramente, experienciar a liberdade livre de necessidades, a liberdade livre do medo e a liberdade de viver na mais plena dignidade

A presente dissertação trata da relação entre democracia e poderes emergenciais tendo como análise o caso dos Estados Unidos depois dos atentados terroristas de 11 de setembro de 2001. Fundamentalmente, tratamos da expansão dos poderes do presidente norte-americano, George W. Bush, propiciada pela chamada “guerra contra o terrorismo”. Nosso objetivo é o de demonstrar como se deu essa ampliação dos poderes do presidente, tratando especificamente das questões atinentes à Ordem Militar de novembro de 2001 que possibilitou a prisão de suspeitos de terrorismo por parte das forças armadas norte-americanas e seu envio à Base Naval de Guantánamo, Cuba. Além disso, analisamos o comportamento da população, do Legislativo e do Judiciário durante a primeira administração republicana, demonstrando a fragilidade do sistema de checks and balances durantes emergências. Por fim, concluímos que ocorreu, por parte do Executivo, uma interpretação soberana da Constituição e das leis que, com o maciço apoio da população, impôs restrições ao funcionamento dos checks and balances e possibilitou a violação de direitos de cidadãos e estrangeiros, como mostrou o caso dos detentos em Guantánamo e em solo norte-americano. / This dissertation deals with the relationship between democracy and emergency powers, analyzing the case of the United States after the terrorist attacks of September 11, 2001. Fundamentally, we study the expansion of the powers of U.S. President George W. Bush, provided by the "war on terror”. Our goal is to demonstrate how did this expansion of presidential powers, dealing specifically with issues related to the Military Order of November 2001 that led to the arrest of suspected terrorists by the armed forces of U.S. and sent to the Naval Base Guantanamo, Cuba. Furthermore, we analyze the behavior of the population, the legislature and the judiciary during the first Republican administration, demonstrating the fragility of the system of checks and balances during emergencies. Finally, we conclude that occurred by the Executive, a sovereign interpretation of the Constitution and laws, with massive popular support, has imposed restrictions on the operation of checks and balances and the possible violation of rights of citizens and foreigners, as shown the case of detainees in Guantanamo and U.S. soil.

<p>Uppsatsen behandlar hur USA: s president George W Bush använder civilreligiösa inslag i sin retorik under sitt första år som president. Han startade ämbetsperioden med att använda religiösa anspelningar i sitt installationstal., för att sedan fortsätta i samma anda hela året. </p><p>Bush är inte den första presidenten att använda sådana retoriska knep. Ända sedan USA: s grundande har presidenterna förstärkt sin talarkonst genom att hänvisa till Gud och att landet är utvalt av Gud - ett nytt Israel. Landets presidenter har alltid varit mer eller mindre övertygade om att Gud står på USA: s sida. Detta trots att det första tillägget i USA: s konstitution föreskriver en separation mellan religion ochstat. </p><p>Uppsatsen analyseras utifrån en innehållsanalys, som är en vanlig metod för att analysera politiska tal. Vår innehållsanalys består av åtta olika kategorier som speglar Bushs civilreligiösa retorik väl. Resultatet visar att Bush som president anser att det är självklart att en amerikansk president har en gudstro. Han använder ett religiöst språkbruk genom att citera ur Bibeln och Koranen i sina offentliga framträdanden. Han säger sig vara övertygad om att USA är utvalt av Gud att styra över världen. En stor del av Bushs civilreligiösa retorik går att hitta i att han försöker ena nationen genom att hänvisa till landets historia. Han visar ofta hur krigshjältar och presidenter har offrat sina liv för USA. </p><p>Vi anser att Bush använder civilreligiös retorik för att ena nationen vid svåra tillfällen. Efter terrorattacken den 11: e september 2001 ökar frekvensen av civilreligion hos Bush. Det är tydligt att den amerikanske presidenten vill ena en nation i chock. Vi menar också att det av tradition förväntas att USA:s president har ett civilreligiöst språkbruk. Vi menar att Bush använder civilreligionen som en ursäkt för att inte genomföra reella politiska förändringar i samhället.</p>

Sicherlich geht es bei der Gestaltung der gewaltigen globalen Finanzströme nicht darum, ein zweites Bretton Woods-System als Prokrustesbett herzurichten, sondern diese polymorphen Strukturen gilt es grenzüberschreitend zu regulieren. Das betonen Norbert Walter, Bernhard Speyer und Alexander Börsch in ihren Beiträgen. Oliver Keßler fragt, inwieweit der Wissensvorsprung von Finanzakteuren staatliche Regulierungsbemühungen unterwandert. Und Daniel Mügge stellt fest: Bei allen technischen Fragen der Regulierung gilt: Politique d´abord, es ist vorrangig ein politisches Problem! Im Kontext der Terrorismusbekämpfung sind illegale Finanzaktivitäten stärker ins Visier geraten. Diese Schnittstelle von Ökonomie und Sicherheit diskutieren Jan Bittner und Markus Lederer, wobei sie die Defizite bisheriger Strategien aufzeigen und den „genuin politischen Umgang“ mit den Finanzquellen des Terrorismus einfordern.

Uppsatsen behandlar hur USA: s president George W Bush använder civilreligiösa inslag i sin retorik under sitt första år som president. Han startade ämbetsperioden med att använda religiösa anspelningar i sitt installationstal., för att sedan fortsätta i samma anda hela året. Bush är inte den första presidenten att använda sådana retoriska knep. Ända sedan USA: s grundande har presidenterna förstärkt sin talarkonst genom att hänvisa till Gud och att landet är utvalt av Gud - ett nytt Israel. Landets presidenter har alltid varit mer eller mindre övertygade om att Gud står på USA: s sida. Detta trots att det första tillägget i USA: s konstitution föreskriver en separation mellan religion ochstat. Uppsatsen analyseras utifrån en innehållsanalys, som är en vanlig metod för att analysera politiska tal. Vår innehållsanalys består av åtta olika kategorier som speglar Bushs civilreligiösa retorik väl. Resultatet visar att Bush som president anser att det är självklart att en amerikansk president har en gudstro. Han använder ett religiöst språkbruk genom att citera ur Bibeln och Koranen i sina offentliga framträdanden. Han säger sig vara övertygad om att USA är utvalt av Gud att styra över världen. En stor del av Bushs civilreligiösa retorik går att hitta i att han försöker ena nationen genom att hänvisa till landets historia. Han visar ofta hur krigshjältar och presidenter har offrat sina liv för USA. Vi anser att Bush använder civilreligiös retorik för att ena nationen vid svåra tillfällen. Efter terrorattacken den 11: e september 2001 ökar frekvensen av civilreligion hos Bush. Det är tydligt att den amerikanske presidenten vill ena en nation i chock. Vi menar också att det av tradition förväntas att USA:s president har ett civilreligiöst språkbruk. Vi menar att Bush använder civilreligionen som en ursäkt för att inte genomföra reella politiska förändringar i samhället.

A presente dissertação trata da relação entre democracia e poderes emergenciais tendo como análise o caso dos Estados Unidos depois dos atentados terroristas de 11 de setembro de 2001. Fundamentalmente, tratamos da expansão dos poderes do presidente norte-americano, George W. Bush, propiciada pela chamada “guerra contra o terrorismo”. Nosso objetivo é o de demonstrar como se deu essa ampliação dos poderes do presidente, tratando especificamente das questões atinentes à Ordem Militar de novembro de 2001 que possibilitou a prisão de suspeitos de terrorismo por parte das forças armadas norte-americanas e seu envio à Base Naval de Guantánamo, Cuba. Além disso, analisamos o comportamento da população, do Legislativo e do Judiciário durante a primeira administração republicana, demonstrando a fragilidade do sistema de checks and balances durantes emergências. Por fim, concluímos que ocorreu, por parte do Executivo, uma interpretação soberana da Constituição e das leis que, com o maciço apoio da população, impôs restrições ao funcionamento dos checks and balances e possibilitou a violação de direitos de cidadãos e estrangeiros, como mostrou o caso dos detentos em Guantánamo e em solo norte-americano. / This dissertation deals with the relationship between democracy and emergency powers, analyzing the case of the United States after the terrorist attacks of September 11, 2001. Fundamentally, we study the expansion of the powers of U.S. President George W. Bush, provided by the "war on terror”. Our goal is to demonstrate how did this expansion of presidential powers, dealing specifically with issues related to the Military Order of November 2001 that led to the arrest of suspected terrorists by the armed forces of U.S. and sent to the Naval Base Guantanamo, Cuba. Furthermore, we analyze the behavior of the population, the legislature and the judiciary during the first Republican administration, demonstrating the fragility of the system of checks and balances during emergencies. Finally, we conclude that occurred by the Executive, a sovereign interpretation of the Constitution and laws, with massive popular support, has imposed restrictions on the operation of checks and balances and the possible violation of rights of citizens and foreigners, as shown the case of detainees in Guantanamo and U.S. soil.

A presente dissertação trata da relação entre democracia e poderes emergenciais tendo como análise o caso dos Estados Unidos depois dos atentados terroristas de 11 de setembro de 2001. Fundamentalmente, tratamos da expansão dos poderes do presidente norte-americano, George W. Bush, propiciada pela chamada “guerra contra o terrorismo”. Nosso objetivo é o de demonstrar como se deu essa ampliação dos poderes do presidente, tratando especificamente das questões atinentes à Ordem Militar de novembro de 2001 que possibilitou a prisão de suspeitos de terrorismo por parte das forças armadas norte-americanas e seu envio à Base Naval de Guantánamo, Cuba. Além disso, analisamos o comportamento da população, do Legislativo e do Judiciário durante a primeira administração republicana, demonstrando a fragilidade do sistema de checks and balances durantes emergências. Por fim, concluímos que ocorreu, por parte do Executivo, uma interpretação soberana da Constituição e das leis que, com o maciço apoio da população, impôs restrições ao funcionamento dos checks and balances e possibilitou a violação de direitos de cidadãos e estrangeiros, como mostrou o caso dos detentos em Guantánamo e em solo norte-americano. / This dissertation deals with the relationship between democracy and emergency powers, analyzing the case of the United States after the terrorist attacks of September 11, 2001. Fundamentally, we study the expansion of the powers of U.S. President George W. Bush, provided by the "war on terror”. Our goal is to demonstrate how did this expansion of presidential powers, dealing specifically with issues related to the Military Order of November 2001 that led to the arrest of suspected terrorists by the armed forces of U.S. and sent to the Naval Base Guantanamo, Cuba. Furthermore, we analyze the behavior of the population, the legislature and the judiciary during the first Republican administration, demonstrating the fragility of the system of checks and balances during emergencies. Finally, we conclude that occurred by the Executive, a sovereign interpretation of the Constitution and laws, with massive popular support, has imposed restrictions on the operation of checks and balances and the possible violation of rights of citizens and foreigners, as shown the case of detainees in Guantanamo and U.S. soil.

Under Vietnamkrigets förlopp så ändrades sättet som samhället betraktade journalister samt hur deras egen praxis var. Daniel C Hallin beskriver det som att de gick från att ses som en del av myndigheterna till att vara ”vakthundar”. De gick från att vara soldater vid skrivmaskinen till att övervaka det politiska styret. En högre journalistisk standard blev följden. En tidigare studie av New York Times rapportering av förloppet av kriget visar förändringar i användandet av källor och hur vinklingen gick från positiv till kriget till att vara emot det. Denna studie undersöker New York Times rapportering av Irakkriget och fokuserar på om tidningens journalister agerade som vakthundar eller som skrivmaskinssoldater. Genom en kvantitativ innehållsanalys med fokus på fyra datum under 2003 och samma datum 2005 kan studien se hur tidningen använde källor och om den stod bakom bevisen som President Bush presenterade emot Saddam Hussein.  Ur en teoretisk synvinkel tillämpas Pierre Bourdieus fältteori som beskriver media fältet och det politiska fältet som i en tävling mot varandra. En tävling som styrs av normer som reglerar hur interaktionen mellan fälten går till. Förändringen som tillkom under Vietnamkriget ändrade dessa normer. Tidningar som New York Times blev mer självständiga gentemot politiken och normen blev att övervaka myndigheten istället för att föra fram dess budskap. Denna studie går igenom ett antal faktorer som påverkade hur NY Times rapporterade om Irakkriget. En av dessa faktorer är ett kapitalistiskt system som gör att media känner sig tvungna att producera nyheter även om de är osäkra på källorna. Samt det politiska klimatet som existerade i USA där nationell säkerhet prioriterades. President George W Bush använde dessa faktorer på ett smart vis och skapade en situation där media återigen kopplades samman med styret under Irakkriget.  Tidigare forskning gjord av Rod Brookes och Justin Lewis samt av FAIR visar att delar av brittisk media och amerikansk tv-media var för kriget i majoriteten av deras sändningar. Denna innehållsanalys visar att även NY Times rapportering var positiva till Bushs bevis och anklagelser mot Saddam Hussein. Under 2003 så var tidningen beroende av militären och det politiska styret som källor till dess rapportering. De var inledningsvis positiva till kriget och förde fram George W Bushs budskap om att kriget var nödvändigt. Ett flertal variabler visar dock att tendensen var att rapporteringen blev mer skeptisk till Bushs anklagelser mot Saddam Hussein. Under 2005 så ifrågasattes motiven och tidningens skildring vinklade kriget negativt.   Uppsatsens diskussion kopplar denna tendens till att fler krigskritiska källor kommer fram på grund av att Bush förlorade kontrollen av informationsflödet. En jämförelse görs med Vietnam-studien vilket visar att rapporteringen av Irakkriget hade ett större beroende av militära källor (32,3% under 2003 och 10 % totalt under Vietnamkriget). Samt ifrågasatte sina källor mindre. En slutsats görs att den högre graden av journalistik som kom till under Vietnamkrigets tid inte var representerad under inledningen av Irakkriget. / Around the time of the Vietnam war the way journalists were looked upon by society changed aswell as their own praxis. Daniel C Hallin describes it as they went from appearing as an extended part of the government to being watchdogs. They went from being typrewritersoldiers to monitoring the government and a higher standard of journalism came with it. A previous study of mine of the New York Times report of the Vietnam war showed that the way sources were used changed during the course of the war. And the report went from being positive to opposing the war. This study examines New York Times report of the Iraq war and focuses on the role of the newspaper. Were their journalists watchdogs or typewritersoldiers. By making a quantative content analysis focusing on four dates in 2003 and the same dates 2005. The study sees how the newspaper used it 's sources and if it stood behind President Bushs motives for the war.   The study applies Pierre Bourdies field theory which describes media and politics as fields that are in a contest with eachother. Their interactions are controlled by norms. This study looks at the changes that occured during the Vietnam war as the norms changning. Media grew more independent from politics and monitoring the government became the norm instead of broadcasting it 's messages. This study describes a capitalistic system that pressures the media to produce news even if they're unsure of it's sources. Aswell as a political climat in the USA that prioritised national security. President George W Bush used these factors in a smart way and created a situation where the media once again became less independent from the political field during the first stages of the war. Previous studies done by Rod Brookes and Justin Lewis and F.A.I. R have shown that parts of the brittish and american tv-media were pro-war in a majority of their broadcasts. This content analysis had a similar result. During 2003 a majority of the newspapers sources came from the american military and the political field. It concludes that the NY Times was positive to Bushs motives for the war. But grew sceptical and questioned them in 2005. The discussion in the study connects this to more anti-war sources coming forward as a consequence of Bush losing the flow of information. A comparison with the Vietnam war shows that the journalists covering the Iraq war used military sources significantly more (32,3% in 2003 and 10 % in total in the Vietnam war). And questioned their sources less than in the coverage of the Vietnam war. The conclusion of the study is that the higher standard of journalism that surfaced during the Vietnam war wasn 't present at the start of the Iraq war.

Cette thèse s’intéresse à l’utilisation par le 43ème président des États-Unis, George W. Bush, des déclarations de promulgation, ces documents écrits qui permettent au président américain de donner son opinion sur une loi qu’il vient de promulguer et dans lesquels il peut faire part de sa réticence à faire appliquer certaines des dispositions de la loi en question car il les juge potentiellement inconstitutionnelles, et ce quand bien même il a accepté de promulguer la loi en question. Une telle pratique peut sembler contraire à l’esprit même de la Constitution américaine, qui contraint le président à « veiller à la fidèle exécution des lois » qu’il promulgue sans lui laisser la possibilité de sélectionner au sein desdites lois les disposions qu’il souhaite ou ne souhaite pas voir appliquées.A travers un travail de comparaison des déclarations de promulgation de George W. Bush à celles de ses prédécesseurs à la Maison-Blanche et une analyse de la capacité théorique et pratique de cet outil présidentiel à influer sur le processus d’exécution des lois, on se proposera de démontrer que les déclarations de promulgation sont davantage l’outil rhétorique d’une affirmation des pouvoirs de la présidence visant à renforcer cette dernière sur le long terme qu’un levier d’action immédiate permettant à la présidence de mettre la main sur l’exécution des lois. / This thesis focuses on the use of presidential signing statements by the Bush 43 Administration. Presidential signing statements are written documents that allow the President to give his opinion of a bill he signed into law and to say that even though he willingly signed the law, he does not necessarily plan on executing all of its provisions as he believes some of them to be potentially unconstitutional. Such a behavior may seem problematic constitutionally speaking as the American Constitution forces the President to « faithfully execute the laws » without affording him the opportunity to pick and choose the provisions he wants to execute.Through a comparison with the signing statements of previous presidents as well as an analysis of both the theoretical and practical capacity of presidential signing statements to allow the President to control the execution of the laws, this thesis will describe signing statements as tools of the rhetorical presidency that allow the executive to assert and defend its constitutional prerogatives in order to strengthen them in the long run, rather than weapons of the administrative presidency with an immediate effect on the execution of the laws.