The notorious fuel consumption and environmental impact of conventional diesel refuse collection trucks (D-RCTs) encourage collection fleets to adopt alternative technologies with higher efficiency and lower emissions/noise impacts into their fleets. Due to the nature of refuse trucks’ duty cycles with low driving speeds, frequent braking and high idling time, a battery-electric refuse collection truck (BE-RCT) seems a promising alternative, taking advantage of energy-saving potentials along with zero tailpipe emissions. However, whether or not this newly-introduced technology can be commercially feasible for a collection fleet and/or additionally mitigate GHG emissions should be examined over its lifetime explicitly for the specific fleet. This study evaluates the performance of a D-RCT and BE-RCT in a collection fleet to assess the potential of BE-RCT in reducing diesel fuel consumption and the total GHG emissions. A refuse truck duty cycle (RTDC) was generated representing the driving nature and vocational operation of the refuse truck, including the speed, mass, and hydraulic cycles along with the extracted route grade profile. As a case study, the in-use data of a collection fleet, operating in the municipality of Saanich, British Columbia (BC), Canada, are applied to develop the representative duty cycle. Using the ADVISOR simulator, the D-RCT and BE-RCT are modeled and energy consumption of the trucks are estimated over the representative duty cycle. Fuel-based Well-to-Wheel (WTW) GHG emissions of the trucks are estimated considering the fuel (diesel/electricity) upstream and downstream GHG emissions over the 100-year horizon impact factor for greenhouse gases. The results showed that the BE-RCT reduces energy use by 77.7% and WTW GHG emissions by 98% compared to the D-RCT, taking advantage of the clean grid power in BC. Also, it was indicated that minimum battery capacity of 220 kWh is required for the BE-RCT to meet the duty cycle requirements for the examined fleet. A sensitivity analysis has been done to investigate the impact of key parameters on energy use and corresponding GHG emissions of the trucks. Further, the lifetime total cost of ownership (TCO) for both trucks was estimated to assess the financial competitiveness of the BE-RCT over the D-RCT. The TCO indicated that the BE-RCT deployment is not financially viable for the examined fleet unless there are considerable incentives towards the purchase cost of the BE-RCT and/or sufficient increase in carbon tax/diesel fuel price. From the energy useevaluation, this study estimates the required battery capacity of the BE-RCT for the studied fleet, and the TCO outputs can assist them in future planning for the adoption of battery-electric refuse trucks into their collection fleet where the cost parameters evolve. / Graduate

No description available.

After setting the Paris Agreement in 2015, larger companies have increasingly more an essential role in evaluating their environmental impact, understand how large their emissions are and setting their climate targets. Companies can follow different environmental reporting tools such as GRI reporting, CDSB Framework, among others. When calculating the level of emissions, companies are following GHG Protocols corporate standard in understanding their direct and indirect emissions, consisting of Scope 1, 2 and 3 emissions. Scope 1 emissions refer to direct emissions from the company's own or controlled resources. Scope 2 emissions are indirect emissions from the generation of purchased energy. Scope 3 emissions are those indirect emissions that happen in the value chain of the company in both upstream and downstream activities. This thesis was conducted to screen Fiskars Group's Scope 3 emissions the first time and suggest some improvements to reduce them. Fiskars Group is the oldest Finnish based company producing consumer goods used in the home, in the kitchen and interior decoration and different outdoor activities. Products associated with Fiskars Group are their orange handled scissors, Alvar Aalto Glass vases, pots, and pans, among others. The GHG Protocol's Scope 3 emissions framework consists of 15 different categories of which certain categories were included and some categories that were not applicable were excluded. The focus in this study was to calculate the CO2-eq emissions the different categories produces, thus excluded other GHG emissions. The studied categories included Fiskars Group's purchased goods & services, transportation, business travel, employee commuting, upstream leased assets, among others. Within the purchased goods, the main materials of the company were studied in more depth concerning their environmental impact and recyclability. Different emission factors were used in the calculations based on online search. The results showed that the purchased goods and services and upstream transportation caused the most significant missions. The results are mainly caused by having generous use of steel, aluminum, and plastics in the purchased goods & services category. Upstream transportation and distribution include emissions from air, sea, road and parcel transportation. Purpose of this study was to understand how much the indirect Scope 3 emissions contribute to the overall emissions of Fiskars Group; the screening could be enhanced in the future. The company might consider implementing Science-Based Targets, which is a method for larger companies to set their emissions reductions targets. / Efter att Parisavtalet hade fastställts 2015 har större företag fått en allt mer väsentlig roll i att utvärdera deras miljöpåverkan, förstå betydelsen av deras utsläpp och sätta upp klimatmål. Företag kan följa olika typer av miljörapporteringsverktyg, så som GRI-rapportering och CDSB ramverk, bland andra. När beräkningar för utsläppsnivån görs på företag, följer de GHG-protokollens företagsstandard för att förstå sina direkta och indirekta utsläpp, vilka är indelade i scope 1, 2 och 3-utsläpp. Scope 1-utsläpp avser direkta utsläpp från företagets egna eller kontrollerade resurser. Scope 2-utsläpp är indirekta utsläpp som produceras genom inköp av energi. Scope 3-utsläpp är de indirekta utsläpp som förekommer i företagets värdekedja i både uppströms- och nedströmsaktiviteter. Denna avhandling genomfördes för att screena Fiskars Groups Scope 3-utsläpp första gång och föreslå några förbättringar för att minska dessa. Fiskars Group är det äldsta finländska företaget som producerar konsumentvaror som används i hemmet, i köket och i både inredning och olika utomhusaktiviteter. Produkter som ofta associeras med företaget är deras saxar med det ikoniskt orangea handtaget, Alvar Aalto glasvaser, krukor och kokkärl, bland andra.GHG-protokollets ramverk för utsläpp från Scope 3 består av 15 olika kategorier, av vilka vissa kategorier av vilka vissa kategorier ingick och vissa kategorier som inte var tillämpliga utesluts. Fokus ligger i denna studie på att beräkna koldioxidutsläppen som de olika kategorierna producerar, och studien utesluter därmed beräkning av andra typer av utsläpp. De studerade kategorierna inkluderade bland annat Fiskars Groups köpta varor och tjänster, transport, affärsresor, pendling av anställda och hyrda tillgångar. Inom de inköpta varorna studerades huvudmaterialet i företaget mer ingående vad gäller deras miljöpåverkan och återvinningsbarhet. Olika utsläppsfaktorer användes i beräkningarna, som baseras på online sökningar. Resultaten visade att de köpta varorna och tjänsterna, upphandlad uppströms och nedströms transpororsakade de mest stecken utsläppen. Detta resultat orsakas främst av att man använder en stor mängd stål, aluminium och plast i kategorin köpta varor och tjänster. Uppströms transport och distribution inkluderar utsläpp från luft, sjö, väg och pakettransport. Eftersom syftet med denna studie var att förstå Scope 3-utsläppen på en högre nivå, kunde förutsättningarna för framtida screening förbättras. Företaget kan överväga att implementera Science-Based Targets, som är en metod för större företag att sätta upp sina utsläppsminskningsmål.

The food retail industry's Scope 3 GHG emissions significantly contribute to global GHG emissions. Furthermore, it is widely acknowledged that a company's leadership style and effective stakeholder communication are critical for GHG abatement. Nevertheless, research on stakeholder communicationto persuade them to become more active in a company's sustainability process beyond current regulations is scarce. Based on a qualitative study on a case company, the thesis aims to underline the importance of effective stakeholder communication and leadership in the decarbonization process, focusing on Scope 3 GHG emissions of the company’s own brands upstream supply chain in the field of animal products. It examines and identifies communication hinders and drivers that can be influencedby leadership. Furthermore, measures of how to improve stakeholder communication along the upstream supply chain for practitioners are developed. Conclusively, the thesis displays that stakeholder communication is important due to the complexity of Scope 3 GHG emission reporting and the lack of a common language among stakeholders. It is further confirmed that leadership is key to eliminating stakeholder communication barriers. Most barriers have been identified due to inconsistent communication, making communication the primary motivator for Scope 3 GHG emission reporting. Finally, measures to improve stakeholder communication and thus Scope 3 GHG emission reporting for Company X’s in the Austrian food retail sector are presented. Moreover, the necessity for joint governmental regulations to reach climate targets set by the Paris Agreement and the SBTi is highly emphasized. As a final step, theoretical contributions, as well as directions for future research, are identified.

Road transport is responsible for a significant share of the global GHG emissions. In order to address the increasing trend of road vehicle emissions, due to its heavy reliance on oil, Nordic countries have set ambitious goals and policies for the reduction of road transport GHG emissions. Despite the fact that the latest developments in the passenger car segment are leading towards the progressive electrification of the fleet, the decarbonization of heavy-duty vehicle segment presents significant challenges that are yet to be overcome. This study focuses, on the first part, on the regulatory framework of fuel economy standards of road vehicles, highlighting the absence of a European regulation on fuel efficiency for the heavy-duty sector. Energy efficiency technologies can be grouped mainly in vehicle technologies, driveline and powertrain technologies, and alternative fuels. The fuel efficiency of HDVs can be positively improved at different vehicle levels, but the technology benefit and its economic feasibility are heavily dependent on the vehicle type and the operational cycle considered. The electrification pathway has the potential of reducing the carbon emission to a great extent, but the current battery technologies have proven to be not cost efficient for the heavy vehicles, because of the high purchase price and the low range, related to the battery cost and inferior energy density compared to conventional liquid fuels.   A scenario development model has been created in order to estimate and quantify the impact of future developments and emission reduction measures in Finland, Sweden and Norway for the timeframe 2016-2050, with a focus on 2030 results. Two scenarios concerning the powertrain developments of heavy-duty vehicles and buses have been created, a conservative scenario and electric scenario, as well as vehicle efficiency improvements and fuel consumption scenarios. Additional sets of parameters have been estimated as input for the model, such as national transport need and load assumptions. The results highlight the challenges of achieving the national GHG emission reduction targets with the current measures in all three countries. The slow fleet renewal rates and the high forecasted increase of transport need limit the benefits of alternative and more efficient powertrains introduced in the fleet by new vehicles. The heavy-duty transport is expected to maintain its heavy reliance on diesel fuel and hinder the improvements of the light-duty segments. A holistic approach is needed to reduce the GHG emissions from road transport, including more efficient powertrains, higher biofuel shares and progressive electrification.

In preparation for a Climate Action Plan, this policy and practice audit provides an overview of current city policies and practices with the potential to impact greenhouse gas (GHG) emissions reduction goals. The audit builds upon information previously collected in a GHG emissions inventory report to identify policies that are consistent or inconsistent with emissions reductions goals. Preliminary GHG emissions reductions recommendations address policy gaps and opportunity areas in suggesting strategies to achieve GHG emissions reductions.

Global Warming is accelerated by human activity since the industrial revolution. We are currently experiencing the 4th industrial revolution with recent breakthroughs and rapid developments in digitalization, Industry 4.0 and Internet of Things (IoT). The environmental impact of the information and communication technology (ICT) industry will increase up to 3.9 % of the global environmental impact by 2030. At the same time, ICT products are able to avoid environmental impacts by almost ten times their impact. The ICT industry is undergoing a transformation influenced by scientific research and industry standards initiatives that support developments of European policies and directives, as well as increasing user demand for environmentally friendly products. As a consequence, companies are required to account and report environmental impacts along their value chain and reduce impacts by implementing environmentally conscious design such as EcoDesign.  However, integration among companies in the sector is insufficient. This is partly due to the complexity and lack of experience in accounting and reporting greenhouse gas emissions and implementing EcoDesign tools. Additionally, research on the life cycle environmental impacts of ICT companies and products is limited. Therefore, this study aims to minimize the gap between research and practice by assessing the carbon footprint of an Internet Service Provider (ISP), calculating the carbon footprint of a residential router from a life cycle perspective and exploring reduction potentials through the application of EcoDesign.  The assessment of the value chain carbon footprint of the ISP identifies that roughly 74 % is attributed to the so called indirect emissions (Scope 3), in particular category 3.11, the use of products. This is also reflected in the carbon footprint of the router. Since it is constantly in operation mode, the use phase causes up to 90 % of its carbon footprint. Different carbon footprint reduction scenarios are explored, showing that reductions are achieved through the use of new manufacturing methods, recycled materials, low-power technology, green electricity and changes in user behavior. It is concluded that EcoDesign is useful to reduce the carbon footprint of a residential router and Scope 3 of an ISP. Therefore, companies in the ICT industry that aim to reduce their carbon footprint are advised to use EcoDesign in combination with complementary environmental impact assessment tools. / Den globala uppvärmningen påskyndas av mänsklig aktivitet sedan den industriella revolutionen. Vi upplever för närvarande den fjärde industriella revolutionen med de senaste genombrotten och den snabba utvecklingen inom digitalisering, industri 4.0 och „sakernas internet“. Miljöpåverkan från informations- och kommunikationsteknikindustrin (IKT) kommer att öka upp till 3,9 % av den globala miljöpåverkan fram till 2030. Samtidigt kan IKT- produkterna undvika miljöpåverkan med nästan tio gånger sin påverkan. IKT-industrin genomgår en omvandling som påverkas av vetenskaplig forskning och initiativ för industristandarder som stöder utvecklingen av EU:s politik och direktiv, samt av den ökande efterfrågan på miljövänliga produkter. Som en följd av detta måste företagen redovisa och rapportera miljöpåverkan längs hela värdekedjan och minska påverkan genom att införa miljömedveten design, t.ex. ekodesign.  Integrationen mellan företagen i sektorn är dock otillräcklig. Detta beror delvis på komplexiteten och bristen på erfarenhet när det gäller redovisning och rapportering av växthusgasutsläpp och genomförande av EcoDesign-verktyg. Dessutom är forskningen om IKT-produkters miljöpåverkan under hela livscykeln begränsad. Denna studie syftar därför till att minska klyftan mellan forskning och praktik genom att bedöma koldioxidavtrycket hos en Internetleverantör, beräkna koldioxidavtrycket hos en router för hushållsbruk ur ett livscykelperspektiv och undersöka möjligheterna till minskning genom tillämpning av EcoDesign.  Bedömningen av Internetleverantörens koldioxidavtryck i värdekedjan visade att 74 % av koldioxidutsläppen hänförs till de så kallade indirekta utsläppen (scope 3), särskilt kategori 3.11, användning av produkter. Detta återspeglas också i routerns koldioxidavtryck. Eftersom den ständigt är i drift är det användningsfasen som står för upp till 90 % av dess koldioxidavtryck. Olika scenarier för att minska koldioxidavtrycket undersöks och visar att minskningar kan uppnås genom användning av nya tillverkningsmetoder, återvunnet material, energisnål teknik, grön el och förändringar i användarnas beteende. Slutsatsen är att EcoDesign är användbart för att minska koldioxidavtrycket från en router för bostäder och Scope 3 för en internetleverantör. Därför rekommenderas företag inom IKT-branschen som vill minska sitt koldioxidavtryck att använda EcoDesign i kombination med andra verktyg för miljökonsekvensbedömning.

With the acceleration of climate change, mitigating climate impacts in all aspects of society is key to ensuring a sustainable development. The building sector is responsible for a major share of global carbon emissions, and in Sweden about a fifth of national greenhouse gas emissions derive from the different stages of building operations. Currently, there are legal requirements concerning sustainability reports for organisations’ overall operations within the sector, and climate impact calculations for new productions and building materials are also common. However, for facility management services, which include for example service and administration connected to properties, there are no systematic methods for calculating the climate impacts in detail.  Riksbyggen is a Swedish cooperative company operating within the building sector and provides, amongst other things, facility management services to tenant-owned cooperatives and commercial customers. They conduct sustainability reports annually but have not yet evaluated the climate impacts from facility management services. The aim of this study is therefore to construct a model for calculating and allocating climate impacts to Riksbyggen’s facility management service supply. Employing a mixed-method approach, including a literature review, interviews and data collection, a model for allocating climate impacts is proposed. The model design consists of three steps: compilation of climate impact data, mapping of facility management services as well as an allocation procedure.  Applying the model to Riksbyggen’s climate impact figures in 2019, this study finds three facility management services (Regularly cleaning, Remedial maintenance and Bonum) with significantly large climate impacts. With the climate impact figures from 2020 published during the process of this study, the model is once again applied and provides a comparison between the two years, showcasing a slight difference in the distribution across the service supply. The findings further show that transports play a central part in how the climate impacts per service vary. Therefore, one sensitivity analysis and two scenarios relating to transport activities are conducted, corroborating the significant influence of transports on the climate impact figures per service.  Future applications of the model include incorporating the modelling results into maintenance planning, annual reports and product sheets, both for the case of Riksbyggen as well as other organisations. Furthermore, the climate impact figures can possibly work as a supporting element for tracking the progress of the SBTi within facility management organisations. Finally, potential uncertainties with the model design are addressed, as well as relevant future additions to improve the accuracy of the results. / Med klimatförändringarnas framfart är det allt viktigare att minska klimatpåverkan i alla delar av samhället för att möjliggöra en hållbar utveckling. Byggsektorn står idag för en markant del av de globala koldioxidutsläppen, och i Sverige härstammar en femtedel av de nationella växthusgasutsläppen från olika delar av byggskedet. I nuläget finns det lagkrav kring hur företag inom sektorn ska rapportera sin klimatpåverkan från dess övergripande verksamhet i hållbarhetsredovisningar, och det är även vanligt med beräkningar av klimatpåverkan från nyproduktioner och byggmaterial. För förvaltningstjänster, som inkluderar exempelvis service och administration kopplat till fastigheter, finns däremot inget systematiskt tillvägagångssätt att beräkna klimatpåverkan på detaljnivå.  Riksbyggen är ett svenskt kooperativt företag som arbetar inom byggsektorn och bland annat erbjuder förvaltningstjänster till bostadsrättsföreningar samt kommersiella kunder. De rapporterar sin klimatpåverkan i årliga hållbarhetsredovisningar, men har ännu inte en metod för att beräkna klimatpåverkan för varje förvaltningstjänst. Målet med denna studie är därför att bygga en modell för att beräkna och allokera klimatpåverkan från Riksbyggens förvaltningstjänster. Genom att tillämpa en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder, såsom litteraturstudie, intervjuer samt datainsamling, föreslås en modell för att allokera klimatpåverkan. Modellstrukturen innehåller tre steg; sammanställning av klimatdata, kartläggning av förvaltningstjänster samt ett allokeringssteg.  Genom att applicera modellen på Riksbyggen klimatdata från 2019 visar denna studie att tre tjänster från utbudet av förvaltningstjänster (Regelmässig städning, Avhjälpande underhåll och Bonum) har särskilt hög klimatpåverkan. Under projektets gång publicerade Riksbyggen sin klimatdata från 2020. Därmed appliceras modellen även på 2020 och tyder på skillnader i distributionen av klimatpåverkan mellan de två åren. Studien visar även att transporter har en betydande roll för hur klimatpåverkan varierar mellan de olika tjänsterna. Därför genomförs en känslighetsanalys samt två scenarion relaterade till transporter, som stärker slutsatsen att transporter spelar en stor roll för respektive tjänsts klimatpåverkan.  Framtida tillämpningsområden för modellen inkluderar att använda siffrorna för klimatpåverkan per förvaltningstjänst i underhållsplaner, årsredovisningar samt produktblad, både för fallstudien Riksbyggen men även för andra organisationer som arbetar med fastighetsförvaltning. Utöver detta kan modellen potentiellt fungera som ett stöd för att mäta framstegen inom The Science Based Targets initative (SBTi). Till sist adresseras möjliga osäkerheter i modellen, samt relevanta tillägg för att i framtiden kunna förbättra noggrannheten av resultaten.

Water production and distribution services, just like all human activity, have an impact on the environment. One indicator of that impact is its carbon footprint, which corresponds to the amount of greenhouse gas (GHG) emitted due to that activity. In order to counter global warming, mankind must reduce the GHG emissions of its activities.  Water services emit GHG at many steps, directly or indirectly: the production of the electricity used for pumping, the production and transport of chemical reagents used in water treatment, the maintenance works on the network and facilities, the daily commuting and travels of the technicians to operate the service, and more.  This diversity of sources calls for an even greater diversity of possible actions to reduce the carbon footprint. Maximizing the environmental benefits of such measures while ensuring their feasibility and limiting the costs of all sorts (financial, social, organizational) is most likely to be achieved when an action plan is designed.  This Master’s Thesis suggests a framework for the assessment of the possible actions through various criteria, and their arrangement into an effective action plan. The assessment criteria aim at a better understanding of each action and their consequences, so that the action is more likely to be effective. Moreover, some elements of context can have a huge influence on the effectiveness of some actions, which highlights the need for a methodological framework that will help take these elements into account. / Vattenproduktion och distributionstjänster, har likt andra mänskliga aktiviteter, en påverkan på miljön. En indikator på denna påverkan är koldioxidavtrycket, vilket motsvarar den mängd växthusgas som släpps ut till följd av aktiviteten. För att motverka den globala uppvärmningen, måste växthusgasutsläppen minskas från dessa aktiviteter.  Vattentjänster avger växthusgaser i många steg, direkt eller indirekt: Detta innefattar bland annat produktionen av el som används för pumpning, produktionen och transport av kemiska reagens som används vid vattenbehandling, underhållsarbeten på nätverk och anläggningar, teknikernas dagliga pendling och resor för att driva tjänsten.  Denna mångfald av källor kräver en ännu större mångfald av möjliga åtgärder för att minska koldioxidavtrycket. Maximeringen av miljöfördelarna av sådana åtgärder där samtidigt genomförbarheten kan säkerställas och att samtliga typer av kostnader (ekonomiska, sociala, organisatoriska) begränsas kommer sannolikt att uppnås när en handlingsplan utformas.  Denna masteruppsats föreslår ett ramverk för en bedömning av möjliga åtgärder genom olika kriterier och dess uppbyggnad för att skapa en effektiv handlingsplan. Bedömningskriterierna eftersträvar en bättre förståelse av varje åtgärd och dess konsekvenser, så att åtgärden kan uppnå ett effektivare resultat. Dessutom kan sammanhanget ha en stor inverkan på effektiviteten av ett antal av dessa åtgärder, vilket understryker behovet av ett metodiskt ramverk som kan bidra till att dessa aspekter beaktas.

Traditionally, environmental related work is not commonly practised by the Swedish small and medium enterprises (SME). This can be attributed to the non-inclusive Swedish sustainability reporting legislation, which is primarily targeted at the large corporations, but also due to shortage of resources, demands, prioritization and competences in the SME. The study is aimed to simulate the SME’s interest and confidence in taking the first step in incorporating sustainability into their business strategies by means of environmental inventory. Through the development of an easy-to-use inventory model in MS Excel and automatically generated inventory reports, the study provides the SME with a tool to account for lifecycle greenhouse gas (GHG) emissions and water resource utilization. The availability of Snacksbolaget, a wholesaling actor, as a case study company refines the research scope to put focus on the wholesale and retail trading sector. Carrying out in two phases, the study begins with developing a generic theoretical model to portray typical GHG emissions and water resource utilization in the wholesale and retail trading sector, which is followed by applying the theoretical model to Snacksbolaget as a case study. The application involves system boundary definitions in the company and product levels, data collections, calculations, inventory model building and verification by Snacksbolaget. The usability of the inventory model is verified by Snacksbolaget and the company is satisfied with the information the overarching inventory reports provided. The inventory results based on Snacksbolaget’s data demonstrate that Scope 3, indirect GHG emissions, contributes to the majority of the company’s overall emissions. Within Scope 3, the largest contributions are originated from purchased products cradle-to-gate stages and their upstream transportation, while sensitivity analysis proves that the energy production mix applied to the manufacturing of product and the modes of goods transport could play a vital role in GHG reduction. Correspondingly, indirect water use in electricity generation, particularly in the product manufacturing stage, is shown to be the largest water input and output source of the studied products. Recommendations to Snacksbolaget are provided in the report, aiming at potentially minimizing indirect GHG emitted and water withdrawn or discharged by the products and services they purchase. To reach a larger SME audience, it is recommended to further develop the current customized spreadsheet model into sector specific inventory models. The interest and uptake of the models will likely increase if they are well developed and maintained by expertise independent of the SME and made readily available to the use of the SME. / Jämfört med de större företagen är det i Sverige inte lika vanligt att små och medelstora företag (SME) jobbar med miljöfrågor. Detta beror delvis på att hållberhetsredovisningskraven inte gäller SME, men också på grund av att SME saknar resurser, tid, pengar, kompetens samt att kunderna inte alltid ställer krav kring att driva de frågorna. Genom att utveckla modeller kring hur man beräknar och redovisar växthusgasutsläpp (GHG) och vattenanvändning för ett företag är tanken att examensarbetet ska underlätta SME:s miljöarbete och locka flera SME till att adressera de miljörelaterade utmaningarna. Examensarbetet är uppdelat i två sektioner. Först tas en teoretisk modell fram med inriktning mot parti- och detaljhandelssektorn, där avgränsningarna är dragna i enlighet med GHG protokollstandarden och redovisningsprinciper för vattenanvändning. Modellen implementeras sedan som verktyg i MS Excel, med inbyggda beräknings- och rapporteringsfunktioner. Verifiering av modellen görs genom tillämpning av verktyget på Snacksbolaget, ett fallstudieföretag som har en grossistverksamhet inom hotell, restaurang och cateringbranschen. Inventeringsresultatet visar att Scope 3 GHG-utsläppen är störst i Snacksbolagets totala utsläppsprofil 2019, vilken är ganska typisk för partihandeln. Av Scope 3 utsläppen är materialutvinning och produkttillverkningsfaserna av de köpta produkterna det som bidrar till största delen, samtidigt som utsläppen från transport-kategorier sådan som Scope 1, Scope 3.4 och Scope 3.9 också är signifikanta. Inventeringen av vattenanvändning visar att produkttillverkningsfasen kräver den högsta vattenvolymen, där en relativ stor del är indirekt vatten som användas i elproduktionen. Inventeringsresultatet och känslighetsanalysen visar de potentiella åtgärder företaget kan implementera för att påverka storleken av Scope 3 emissionen och indirekta vattenanvändningen. Företaget rekommenderas att överväga sina produktval genom att utvärdera miljöprestationen genom att analysera flera miljöparametrar / miljödimensioner. Dessutom bör de inskaffa den underliggande produktinformation från leverantörerna för att säkerställa att man tar hänsyn till en korrekt produktlivscykel och validera de miljöfördelar som framhävs av leverantören. Det är också viktigt att välja produkter där materialet utvinns i, och produktens tillverkning sker i, länder eller regioner som utnyttjar förnybar energi och samtidigt inte är drabbat av vattenbrist. Företaget kan även motivera leverantören att frakta varorna med gröna transportalternativ. Sist men inte minst kan företaget uppmuntra till mindre konsumtion genom att erbjuda tjänster som uthyrning och återanvändning av produkter. Vidareutveckling av modellen inom parti- och detaljhandelssektorn kommer att kräva ytterligare data, tid och kompentens. Medan utvidgning av modellen för att omfatta andra affärssektor kan uppnås genom att utveckla separata modeller med likande tillvägagångssätt som beskrivs för den nuvarande modellen. Datakvaliteten kan förbättras under tiden genom regelbunden underhållning och uppdatering. För att kunna locka till sig fler små och medelstora företag, bör anpassande modeller utvecklas och underhålls av externa miljöexperter och göras tillgängliga för användning av SME.