I dag ställs allt större krav på företags hållbarhetsarbete och det är inte längre frågan om ett företag ska hållbarhetsredovisa, utan snarare vad och hur. Det finns flera verktyg för att utarbeta en hållbarhetsredovisning, där Global Reporting Initative (GRI) Standards är den mest använda metoden. GRI Standards tillhandahåller riktlinjer för hur en hållbarhetsredovisning kan utformas, som då kan öka i trovärdighet och legitimitet. Vidare är en intressentanalys en kartläggning av företagets intressenter och kan ge svar på vad som bör göras för att vara attraktiv både på marknaden och som arbetsgivare i ett längre perspektiv. En intressentanalys bör alltid ligga till grund för en hållbarhetsredovisning.  Den här studien syftar till att identifiera vilka indikatorer i GRI Standards som är väsentliga för ett medelstort företag i skobranschen. Med en befintlig intressentanalys från ett medelstort företag i skobranschen, intervju med hållbarhetschefen på det aktuellt företaget samt GRI Standards resulterade studien i en förteckning över vilka GRI-indikatorer som är väsentliga för företaget att ha med i en hållbarhetsredovisning. GRI Standards enligt Core option ställer krav på vilka upplysningar som ska finnas i en hållbarhetsredovisning. Upplysningarna, indikatorerna, finns listade i standarden, men ska filtreras så att bara väsentliga aspekter i den redovisade verksamheten belyses. Därför måste väsentlighetsanalysen göras innan man kan avgöra om en redovisning når upp till standarden. Upplysningarna i Paul Brunngård AB:s senaste hållbarhetsredovisning jämfördes med förteckningen över väsentliga indikatorer som togs fram i denna studie. Jämförelsen visar att företaget är på god väg att nå upp till en hållbarhetsredovisning i enlighet med GRI Standards Core option.

Several international standards-makers have emerged with different global standards and guidelines for how CSR-related issues should be presented and what should be included in sustainability reports. Several previous studies show that CSR reporting differs depending on which country the company is in, while information regarding one's activities and reporting differ. The purpose of the study is to investigate the application of international standards, specifically GRI Standards, and whether the application differs internationally by examining companies in Sweden and USA respectively. The study is also intended to investigate international differences regarding disclosure about the topic specific GRI aspects. The study uses a deductive approach and performs a quantitative content analysis to compare 60 sustainability reports prepared in accordance with GRI Standards. The study consists of companies from the US and Sweden and uses descriptive statistics, a t-test, and a z-test. The standardization efforts may have succeeded but this study provides information which indicates the continuity of international differences in sustainability reporting despite the use of international standards in the companies that were studied in Sweden and the US. This is a sign that there is still more to do to highlight the challenges against standardization efforts.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning har fått stor betydelse och mer uppmärksamhet de senaste åren. Det ökande trycket på hållbarhet har gett upphov till nya lagkrav och regler för företag som redovisar hållbarhet i sina årsredovisningar. Det har bland annat vuxit fram regelverk och organisationer för att stödja företag att vara transparenta och skapa en tydlig gemensam struktur för företagens hållbarhetsredovisning som till exempel GRI. Tidigare forskning menar att hållbarhetsredovisningen skiljer sig  beroende på i vilken bransch företaget verkar. Dessa skillnader gör det i sin tur svårt att jämföra hållbarhetsredovisningar. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur tillämpningen av GRI-standards påverkar innehållet i hållbarhetsrapporter och huruvida innehållet skiljer sig mellan olika branscher inom den svenska marknaden. Vidare är syftet att bidra med en djupare förståelse kring hur branschtillhörighet påverkar skillnaden i prioritering av ämnesspecifika upplysningar i svenska företags hållbarhetsrapporter som är upprättade enligt GRI-standards. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ innehållsanalys med en deduktiv forskningsansats för att jämföra 40 företags hållbarhetsrapporter som är upprättade enligt GRI-standards. Företagen i studien valdes ut från fyra olika branscher totalt 10 företag från varje bransch. I studien används  statistiska tester i form av One Way Anova och Post Hoc Tukey test. Slutsats: Studien visar att branschtillhörighet påverkar skillnaden i prioritering av ämnesspecifika upplysningar inom GRI-standards. Det empiriska resultat visar att det finns skillnader mellan företagens hållbarhetsredovisningar. Jämförelsen av ekonomikategorin visade att det inte finns någon signifikant skillnad mellan branscherna. Redovisning av socialkategori och miljökategori visade att det finns en signifikant skillnad i redovisning av de ämnesspecifika aspekterna mellan de undersökta branscherna. / Background: Sustainability reporting has gained great importance and more attention in recent years. Increasing pressure on sustainability has led to new legal requirements and rules for companies reporting on sustainability in their annual reports. Among others, regulations and organisations have emerged to help companies be transparent and provide a clear common structure for corporate sustainability reporting, such as the GRI. Previous research has found that sustainability reporting varies by the industry in which the company operates. These differences in turn make it difficult to compare sustainability reports. Purpose: The aim of this study is to investigate how the application of the GRI standards affects the content of sustainability reports and whether the content differs between different industries within the Swedish market. It also aims to gain a deeper understanding of how industry affiliation influences the different prioritisation of topic-specific information in Swedish companies sustainability reports that have been prepared in accordance with GRI standards.   Method: The study used a quantitative content analysis with a deductive research approach to compare the sustainability reports of 40 companies prepared according to the GRI standards. The companies studied were selected from four different industries, totaling 10 companies from each industry. The study uses statistical tests in the form of One Way Anova and Post Hoc Tukey tests. Conclusion: The study shows that industry affiliation has an impact on the different prioritisation of subject-specific information within the GRI standards. The empirical results show that there are differences between companies' sustainability reports. The comparison of the business category shows that there is no significant difference between the industries. Reporting in the social and environmental categories shows a significant difference in reporting on the subject-specific aspects between the industries studied.

Purpose: The purpose of the study is to examine whether the prioritization of subject-specific disclosures in Swedish companies' sustainability reports, which report in accordance with GRI Standards, is in line with previous research where GRI standards have been investigated. Theory: The theoretical frame of reference for the study is formed around legitimacy theory, stakeholder theory and institutional theory. Sustainability reporting is a part of the legitimacy-creating activities that are relevant to the explicit as well as implicit demands on companies in society, and companies in similar industries may tend to imitate or resembleeach other by isomorphism. Method: A quantitative research method is used and together with a content analysis meansto study how sector affiliation affects the prioritization of subject-specific disclosures. The priority measurements used in the study are the topic areas Economy, Environment and Social, which are measured through companies’ materiality analysis and GRI-index. The final sample for the study consists of all companies that reported sustainability in accordance with GRI Standards in 2019 in Sweden after sample-loss, which resulted in a total of 72 companiesand 20 sectors. Collection of empirical data has been produced using the GRI Sustainability Disclosure Database. Conclusion: The empirical results indicate a connection between sector affiliation and companies' choice of subject-specific disclosures in Sweden, where at least one of three disclosures must be prioritized for the sustainability report to be prepared in accordance with GRI Standards. The GRI Standards GRI-index and materiality analysis clarify which subjectarea is prioritized. The study shows that the sector division Financial services prioritizes economic sustainability, Transport, communication and services prioritizes social sustainability and the remaining sector divisions prioritize environmental sustainability. The results are largely in line with previous research that examined GRI standards, where similar results regarding this connection have been demonstrated. / Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida prioriteringen av ämnesspecifika upplysningar i svenska företags hållbarhetsrapporter, som rapporterar i enlighet med GRI Standards, är i fas med tidigare forskning där GRI-standarder undersökts. Teori: Den teoretiska referensramen för studien formas kring legitimitetsteorin, intressentteorin och institutionell teori. Hållbarhetsrapportering är en del av de legitimitetsskapande aktiviteter som är relevanta för de explicita såväl som implicita kraven som finns på företag i samhället, samt att företag inom likartade sektorer kan tendera att härma eller likna varandra genom olika typer av isomorfism.  Metod: En kvantitativ forskningsmetod används för att med en innehållsanalys undersöka hur sektortillhörighet påverkar prioritering av ämnesspecifika upplysningar i företags hållbarhetsrapporter. För att mäta prioritering i denna studie används ämnesområdena Ekonomi, Miljö, och Social, vilka kvantifieras genom företagens väsentlighetsanalys samt GRI-index. Det slutliga urvalet för studien utgörs av alla företag som hållbarhetsrapporterade i enlighet med GRI Standards år 2019 i Sverige efter bortfall, vilket resulterade i totalt 72 företag och 20 sektorer. Insamling av empiri är framtaget med hjälp av databasen GRI Sustainability Disclosure Database.  Slutsats: Det empiriska resultatet tyder på ett samband mellan sektortillhörighet och företagens val av ämnesspecifika upplysningar i Sverige, där minst en av tre upplysningar måste prioriteras för att hållbarhetsrapporten ska vara upprättad i enlighet med GRI Standards. Genom GRI Standards GRI-index och väsentlighetsanalys tydliggörs vilket ämnesområde som prioriteras. Studien visar att sektorindelningen Finansiella tjänster prioriterar ekonomisk hållbarhet, Transport, kommunikation och tjänster prioriterar social hållbarhet och resterande sektorindelningar prioriterar miljömässig hållbarhet. Resultatet är till större del i fas med tidigare forskning som undersökt GRI-standarder, där liknande resultat gällande detta samband påvisats.

Abstract Background: The perceived importance of sustainability has left its mark on organizations. The demand for sustainability reports is growing. The question whether these sustainability reports provide an authentic, or alternatively, an embellished picture of how sustainable a company is, seems interesting.  There is no clear definition of what good or bad sustainability would be, and as such, one could argue that companies are considered to be sustainable, or not, depending on other companies in the same industry. The importance of whether sustainability reports are inter-firm comparable rises in compliance with the importance of sustainability itself. This paper attempts to further investigate the inter-firm comparability aspect by using the latest standards from the GRI, namely the GRI Standards that launched in 2016.  Purpose: Comparability seems to be a natural way of determining whether a company is sustainable or not. The quality of the sustainability reports therefore diminishes, if the inter-firm comparability between them, is lacking. Hence, the thesis has the purpose of determining whether sustainability reports are inter-firm comparable.    Method: This study utilized the GRI database in order to filter and select a population of companies. Seven companies in the European chemical sector were chosen, and a content analysis, where the different firms' responses to 34 selected indicators were analysed and interpreted using the scope of the Stakeholder theory, the Functionalist perspective & the Critical perspective. Conclusion: The inter-firm comparability of the seven companies' sustainability reports, who all used the GRI Standards, was found to be insufficient. This paper adds to previous research which also found inter-firm comparability between sustainability reports conducted according to earlier versions of the GRI framework to be inadequate. The main issues observed were results of differences in how the indicators were answered, sometimes quantitatively, sometimes qualitatively, as well as the amount of superfluous information provided.

I en hållbarhetsredovisning redovisar en organisation information om sin påverkan inom ekonomisk, miljömässig och social hållbar utveckling. Några av de inledande stegen i en redovisningsprocess är att identifiera organisationens hållbarhetsfrågor, och att bestämma frågornas prioriteringsordning för att på så sätt kunna bestämma ett väsentligt innehåll till redovisningen. De här stegen av redovisningsprocessen har varit i fokus under arbetet. En identifiering och prioritering av konsultbolaget Sweco Environments hållbarhetsfrågor har gjorts, i det övergripande syftet att lägga en grund för fortsatt arbete med hållbarhetsredovisning på Sweco och i liknande verksamheter. Mål med arbetet har varit att identifiera hållbarhetsfrågorna genom intressentdialog, och att prioritera frågorna för att kunna ge förslag till innehåll i en redovisning för bolaget. Den använda metoden för identifiering och prioritering har också utvärderats och diskuteras, bland annat genom att olika metoder jämförts. Som underlag vid val av metod och källa till mycket information användes GRI Standarder för hållbarhetsredovisning, som därmed också studerades. Det har diskuterats huruvida de här standarderna helt täcker den lag om hållbarhetsredovisning som gäller från den 1 december 2016. En slutsats är att de stämmer så väl överens att ett användande kan rekommenderas, även om standarderna inte skulle bedömas uppfylla lagkraven helt. Att redovisa enligt standarderna bedöms också vara fördelaktigt med tanke på både författare och läsare av en redovisning. Under arbetet har standarderna över lag fungerat bra som hjälpmedel, och de rekommenderas att användas av Sweco och liknande verksamheter. Intressentdialogen genomfördes genom att nio personer ur nio olika intressentgrupper intervjuades. En workshop med anställda hölls också på kontoret i Stockholm. Av de hållbarhetsfrågor som identifierades handlar de fem högst prioriterade om jämställdhet, klimat, resor, medarbetares psykiska hälsa och avfallshantering. Frågorna kan anses relevanta för hela Sweco och även konsultföretag i allmänhet, och de rekommenderas därför att diskuteras som innehåll i en kommande redovisning för Sweco. En slutsats av arbetet är att intressentdialogen passar mycket bra vid identifiering och prioritering av hållbarhetsfrågor och då en hållbarhetsredovisning ska skrivas. Den kan inte bara ge innehåll åt utan även förankra kunskap om redovisningen, både i och utanför organisationen. Intressentdialogen bör dock kompletteras med andra metoder för en mer fullständig väsentlighetsanalys. Slutligen bör hållbarhetsredovisningen knytas ordentligt till verksamhetens befintliga hållbarhetsarbete, strategi och mål, både för att få ett trovärdigt innehåll och för att kunna fungera som ett verktyg för hållbar utveckling. / In a sustainability report, an organization is informing about its economic, environmental and social impact on sustainable development. Initial steps of the reporting process are to identify topics of sustainability that are relevant for the organization in question, and to prioritize them so that a relevant content can be decided for the report. These two steps in the reporting process have been in focus during the study. The sustainability topics of the consulting company Sweco Environment have been identified and prioritized, for the overall aim of providing a basis for a continued work with sustainability reporting at the parent company Sweco and in similar organizations. The objectives were to identify topics by holding a stakeholder dialogue, and to prioritize the topics to be able to suggest content for a report of the company. The used method for identification and prioritization has also been evaluated and discussed, by comparing different methods to each other for example. The GRI Standards for sustainability reporting were extensively used, when methods were chosen and for searching information in general. Therefore, the standards were also thoroughly studied. It is discussed whether the law of sustainability reporting, which is effective from 1 December 2016, can be fully followed by using the GRI Standards. A conclusion is that they correspond to such an extent that using the standards would be favorable, even if they would not correspond entirely. Also, to report in accordance with the standards is assessed to be favorable considering the writers as well as readers of a report. The standards have worked well as a tool during the thesis work and are recommended to use for sustainability reporting by Sweco and similar enterprises. In the stakeholder dialogue, one person from each of the nine stakeholder groups head/management, sustainability coordinator, junior consultant, senior consultant, supplier, competitor, customer, none governmental organization and academy/university was interviewed. Also, a workshop was held at the office in Stockholm. Among the identified sustainability topics, the five most material were found to be equality, climate, travelling, mental health of employees and waste management. A conclusion is that the topics are relevant for Sweco and for consulting companies in general, why they could be discussed for a future sustainability report of Sweco. A conclusion from the work is that the stakeholder dialogue is a highly suitable method for identifying and prioritizing topics when writing a sustainability report. Apart from defining the report content it can be used for establishing a knowledge base about the reporting process inside and outside of the organization. However, the method should be complemented with others for a more complete materiality analysis. The semi-structured interview method that was used is also suitable in the context. Finally, the sustainability report has to be properly linked to ongoing sustainability work, strategies and goals of the organization in order to be reliable and have the possibility to work as a tool for a sustainable development.

Räkenskapsåret 2017 blev hållbarhetsrapporteringen för större bolag lagstadgad i Sverige men som fenomen saknas standardiserade definitioner och gemensamma globalaramverk. Idag existerar det endast riktlinjer och rekommendationer förhållbarhetsrapporteringen som till exempel skapats av Global Reporting Initiative (GRI). Det har skapat plats för tolkningsutrymme vid upprättandet av hållbarhetsrapporter som resulterat i varierad och bristande kvalitet, vilket betraktas som ett stort problem på vägen mot en bättre och mer hållbar värld. Studien ämnar därför att förklara om kvinnliga styrelseledamöter och oberoende styrelseledamöter kan vara lösningen för att upprätta och bibehålla hållbarhetsrapporter av hög kvalitet.  Metoden som har använts är en tvärsnittsstudie, med deduktiv ansats som undersöks genom ett kvantitativt tillvägagångssätt. Hypoteserna bygger på GRI-standarder i kombination med upper echelon teori, social identitetsteori, tokenism, kritisk massa och agentteorin. Resultaten leder fram till accepterande av hypotes H1, H1a, H1b, H1c. och H2. Studien visar således samband för andel kvinnliga styrelseledamöter och kvalitet på hållbarhetsrapporter. Hypotes H3 förkastas, inget signifikant samband går att finna mellan andel oberoende styrelseledamöter och kvalitet på hållbarhetsrapporter. / In the financial year 2017, sustainability reporting became statutory in Sweden but as a phenomenon there is a lack of standardized definitions and common global frameworks.Today, there are only guidelines and recommendations for sustainability reporting, created bythe Global Reporting Initiative (GRI). This fact has created room for interpretation that has resulted in varied quality in the sustainability reports, which is considered a major problem on the road to a better and more sustainable world. Therefore, the study intends to investigate whether female board members and independent board members can be the solution for preparing and maintaining high-quality sustainability reports. The method that has been used is a cross-sectional study, with a deductive approachthat is examined through a quantitative approach. The hypotheses are based on the GRI-standards in combination with upper echelon theory, social identity theory, tokenism, critical mass and agency theory. The results lead to acceptance of hypothesis H1, H1a, H1b, H1c.and H2. The study finds a relation between the proportion of female board members and the quality of sustainabilityreporting. Hypothesis H3 is rejected, because no relation can be found when there is a higherproportion of independent board members.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera skillnader mellan olika branscher i Sverige vid tillämpning av GRI standards och målen för Agenda 2030 inom hållbarhetsredovisning.Teoretiskt referensram: Den teoretiska referensramen i denna studie utgår ifrån GRI, Agenda 2030, ÅRL, legitimitetsteorin, intressentteorin, triple bottom line, signalteori samt tidigare forskning för att genom dessa stärka studiens resultat.  Metod: Studien utgår ifrån en kvantitativ metod som grundar sig i en frekvensundersökning på 48 olika företag inom fyra branscher. Datainsamlingen sker genom att undersöka urvalets hållbarhetsrapporter och genomföra en statistisk analys på insamlade datan. Analysarbetet genomfördes med hjälp av Microsoft Excel samt SPSS där ett anova test samt ett post hoc tukey test genomfördes för att få fram relevant information för att kunna besvara studiens frågeställningar och syfte.  Empiri: I studiens empiri presenteras relevant data för att kunna genomföra analysarbete av insamlade datan. I den empiriska statistiken kan det utläsas deskriptiv statistik, anova tester och post hoc tukey tester med tillhörande förklaringar av siffrorna som sedan fördjupas ytterligare i analysavsnittet.  Slutsats: Studiens slutsatser påvisar att det inte finns några signifikanta skillnader i hållbarhetsrapportering baserat på branschtillhörighet. I slutsatsen diskuteras hur de olika teorierna och tidigare forskning kan kopplas till resultatet samt ytterligare vad som skulle kunna genomförts annorlunda och hur man skulle kunna genomföra en framtida forskning. / Purpose: The purpose of this study is to investigate and analyze differences between different industry sectors in Sweden when they apply GRI standards and 2030 Agenda sustainable development in their sustainability reports.Theoretical framework: The theoretical framework in this study is based on GRI, 2030 Agenda sustainable development, the annual accounts act, legitimacy theory, stakeholder theory, triple bottom line, signaling theory and previous research to strengthen conclusions and results of the study.  Methodology: The study is based on a quantitative method based on a frequency survey of 48 different companies in four industries. The data collection takes place by examining the sample's sustainability reports and carrying out a statistical analysis on the collected data. The analysis work was carried out using Microsoft Excel and SPSS where an anova test and a post hoc Tukey test were carried out to obtain relevant information to be able to answer the study's questions and purpose.  Result: In the study's empirical data, relevant data are presented to be able to carry out analysis of the collected data. In the empirical statistics, descriptive statistics, anova tests and post hoc Tukey tests can be read with associated explanations of the numbers, which are then deepened further in the analysis section.  Conclusion: The study's conclusions demonstrate that there are no significant differences in sustainability reporting based on industry affiliation. In the conclusion, it is discussed how the various theories and previous research can be connected to the result, as well as what could be done differently and how future research could be carried out.