Magister Artium - MA / This study explores the nuances around gendered dynamics, attitudes, ideologies, values and knowledge that exist within astronomy and astrophysics institutions paying specific attention to the South African Astronomical Observatory (SAAO) as study site. This study investigated implicit and explicit ways in which SAAO spaces and practices are gendered and hierarchized, and the extent to which 'astronomy as a specific discipline within science' remains highly masculinized. By focusing on studies on power, feminist critiques of science and institutional culture in other South African sectors, especially higher education, the study deconstructs a field that has been relatively neglected in South African feminist studies of gendered institutional culture. This thesis makes use of feminist qualitative methodological approaches and fuses mixed methods to collect data. The use of participant observation enabled a broader understanding of the context and to gain an understanding of how gendered, classed and raced subjects construct and navigate social meanings in the hierarchized and symbolically marked space of the SAAO. / National Research Foundation (NRF)

Theologians, philosophers, moralists, artists, men and women of letters of the seventeenth century were interested in the notion of "virtue" and the place it should occupy in the education of children and in the life of adults. Because of this interest, literary genres of this period, and more specifically plays, provide us with many references of the word "virtue". This concept is presented as one of the essential characteristics to be found in a hero and a heroine. However, "virtue" is not a constant concept, for its meaning is determined by the socio-political context, the author's philosophy, and the gender of the person to whom it is attributed. Thus, through the lens of the moral discourse and in a multidisciplinary and comparative perspective we will analyze the different nuances of "virtue" in three plays by Pierre Corneille: Horace, Cinna and Polyeucte. The selection of these three historical pieces was based on the attention paid to the subject of "virtue" by Pierre Corneille. Through this analysis we will highlight the various interpretations of the concept of virtue with regard to the gender of the character in question. In addition, we will identify the advances made (voluntarily or not) by Pierre Corneille regarding the virtue of the woman and its approximation to that of the man.

The boundary between the personal and the professional self is a site of professional and personal creativity and tension, a space that reflects some of the key ontological and epistemological issues confronting social work. Exploring the social construction of the self through the stories of fifteen Australian social workers brings these issues into stark relief. The participatory and reflexive research process facilitated the development of knowledge about how a group of culturally diverse social workers construct personal and professional boundaries in practice.The need to explore these processes and relationships was predicated on a concern that while the self is generally recognised as shaping practice, there has been a paucity of attention given to what lived experiences constitute the self. Social work practice is broadly defined as a socially constructed profession, yet the personal and professional boundary is regarded as individually constructed and defined. This discourse neglects the influence of contextual, cultural, relational and structural dimensions of the self, thus denying the possibilities of practice being continually informed by a myriad of experiences.Recognising that the socially constructed self is situated within intersections of knowledge and meaning opens up possibilities for the development of dialogical practices within an ethics of care. The research also has implications for social work practice and education and for the way that we supervise and manage social work staff. Professional dialogue, debate and practice needs to reflect a diversity of experiences and recognise that the dominant discourse about boundaries and the self leaves many workers feeling that their practice reality is not a shared one.

<p>Skilsmässor är vanliga i Sverige vilket innebär att samhället består av flertalet ensamstående mammor. Den allmänna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstående mammor inte skiljde sig så mycket från gifta mammor vad gäller försörjning och förvärvsarbete. Statistik från SCB (2009) visar dock att ensamstående småbarnsmammor – ifall de förvärvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor. Syftet med denna studie var därför att undersöka ensamstående småbarnsmammors motivation till antal timmar i förvärvsarbete. Studien bygger på sju djupintervjuer med ensamstående småbarnsmammor samt skriftliga svar på intervjuguiden från en respondent. Intervjuerna utfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide som utgick från fyra olika hypoteser som sedan prövats via det empiriska materialet.</p><p> </p><p>Denna studie visar att ensamstående småbarnsmammor inte har har råd att deltidsarbeta, olikt sammanboende småbarnsmammor. För merparten av dem som valt att arbeta deltid har ekonomin styrt deltidens omfattning.  Merparten av kvinnorna ville dock gå ner i arbetstid för att få mer tid till barnen. Skälet till att de ensamstående småbarnmammorna jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor har således en tydlig koppling till ekonomiska incitament men i enlighet med teorin om ”gendered moral rationalities” synes de vara underordnade rådande samhällsnormer. Dessa normer skapar ett tryck på kvinnorna att spendera så mycket tid som möjligt med barnen. Studien visar även att ensamstående småbarnsmammor har större möjlighet och makt att själva bestämma att satsa på sin karriär/förvärvsarbete än sammanboende småbarnsmammor. Flera av kvinnorna sade sig uppleva att de har större makt över sina liv nu, då de inte behöver anpassa sig efter någon annan vuxen i hushållet, jämfört med när de levde ihop med barnens pappa. Vad som även framkommit i studien är att det verkar finnas ett orsakssamband mellan den flexibilitet som arbetsgivarna tillhandahåller och möjligheten för kvinnorna att satsa på karriär/förvärvsarbete. Förutom att majoriteten av kvinnorna har flexibel arbetstid eller förtroendearbetstid så har de olika överenskommelser med arbetsgivarna hur de förlägger sitt arbete vilket möjliggör en ökad andel timmar i förvärvsarbete. Dessa överenskommelser synes individuella och anpassade efter kvinnornas livssituation som ensamstående mammor.</p>

<p>Skilsmässor är vanliga i Sverige vilket innebär att samhället består av flertalet ensamstående mammor. Den allmänna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstående mammor inte skiljde sig så mycket från gifta mammor vad gäller försörjning och förvärvsarbete. Statistik från SCB (2009) visar dock att ensamstående småbarnsmammor – ifall de förvärvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor. Syftet med denna studie var därför att undersöka ensamstående småbarnsmammors motivation till antal timmar i förvärvsarbete. Studien bygger på sju djupintervjuer med ensamstående småbarnsmammor samt skriftliga svar på intervjuguiden från en respondent. Intervjuerna utfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide som utgick från fyra olika hypoteser som sedan prövats via det empiriska materialet. 　　</p><p>Denna studie visar att ensamstående småbarnsmammor inte har har råd att deltidsarbeta, olikt sammanboende småbarnsmammor. För merparten av dem som valt att arbeta deltid har ekonomin styrt deltidens omfattning. Merparten av kvinnorna ville dock gå ner i arbetstid för att få mer tid till barnen. Skälet till att de ensamstående småbarnmammorna jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor har således en tydlig koppling till ekonomiska incitament men i enlighet med teorin om "gendered moral rationalities" synes de vara underordnade rådande samhällsnormer. Dessa normer skapar ett tryck på kvinnorna att spendera så mycket tid som möjligt med barnen. Studien visar även att ensamstående småbarnsmammor har större möjlighet och makt att själva bestämma att satsa på sin karriär/förvärvsarbete än sammanboende småbarnsmammor. Flera av kvinnorna sade sig uppleva att de har större makt över sina liv nu, då de inte behöver anpassa sig efter någon annan vuxen i hushållet, jämfört med när de levde ihop med barnens pappa. Vad som även framkommit i studien är att det verkar finnas ett orsakssamband mellan den flexibilitet som arbetsgivarna tillhandahåller och möjligheten för kvinnorna att satsa på karriär/förvärvsarbete. Förutom att majoriteten av kvinnorna har flexibel arbetstid eller förtroendearbetstid så har de olika överenskommelser med arbetsgivarna hur de förlägger sitt arbete vilket möjliggör en ökad andel timmar i förvärvsarbete. Dessa överenskommelser synes individuella och anpassade efter kvinnornas livssituation som ensamstående mammor.</p><p> </p>

In this thesis the situation concerning women's musculoskeletal disorders in three different types of workplaces is studied, and differences in women's and men's working conditions which affect this situation are identified. How diffe-rences in working conditions are constructed and reconstructed in and by gen-dered processes is analysed, and this analysis also shows how the work organiza-tions are gendered and gendering. The empirical material consists of studies of one electronics plant, two grocery stores, and five mail delivering offices. A qua-litative method is used. The study shows how horizontal and vertical sex segregation at the electronics plant and in the grocery stores resulted in women continually performing mo-notonous tasks, thus being exposed to high risks of developing musculoskeletal disorders. At the mail delivery offices where women and men performed the same work tasks the working conditions nevertheless were different. Recent changes of the organization of work had led to sex-specific consequences, such as the workload becoming heavier especially for women. The psychosocial work environments also varied. At the studied workplaces construction of gender and construction of diffe-rences in working conditions were intertwined in processes that also led to the reconstruction of men's dominance and women's subordination. Gendered processes were results of management policies, affected by the strategies of the local unions, and tied to the extended social relations. Gendered processes were also present in, and re-created by, the day-by-day interaction between fellow workers. Both women and men at the workplaces were faced with expectations of appropriate gender behaviour, and both women and men often, but not al-ways, conformed to these expectations. In the thesis an analysis of sexuality and heteronormativity at the studied workplaces is integrated in the analysis of the construction of gender and diffe-rent working conditions, in order to reach an increased understanding of gende-red processes in the work organizations.

Skilsmässor är vanliga i Sverige vilket innebär att samhället består av flertalet ensamstående mammor. Den allmänna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstående mammor inte skiljde sig så mycket från gifta mammor vad gäller försörjning och förvärvsarbete. Statistik från SCB (2009) visar dock att ensamstående småbarnsmammor – ifall de förvärvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor. Syftet med denna studie var därför att undersöka ensamstående småbarnsmammors motivation till antal timmar i förvärvsarbete. Studien bygger på sju djupintervjuer med ensamstående småbarnsmammor samt skriftliga svar på intervjuguiden från en respondent. Intervjuerna utfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide som utgick från fyra olika hypoteser som sedan prövats via det empiriska materialet. 　　 Denna studie visar att ensamstående småbarnsmammor inte har har råd att deltidsarbeta, olikt sammanboende småbarnsmammor. För merparten av dem som valt att arbeta deltid har ekonomin styrt deltidens omfattning. Merparten av kvinnorna ville dock gå ner i arbetstid för att få mer tid till barnen. Skälet till att de ensamstående småbarnmammorna jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor har således en tydlig koppling till ekonomiska incitament men i enlighet med teorin om "gendered moral rationalities" synes de vara underordnade rådande samhällsnormer. Dessa normer skapar ett tryck på kvinnorna att spendera så mycket tid som möjligt med barnen. Studien visar även att ensamstående småbarnsmammor har större möjlighet och makt att själva bestämma att satsa på sin karriär/förvärvsarbete än sammanboende småbarnsmammor. Flera av kvinnorna sade sig uppleva att de har större makt över sina liv nu, då de inte behöver anpassa sig efter någon annan vuxen i hushållet, jämfört med när de levde ihop med barnens pappa. Vad som även framkommit i studien är att det verkar finnas ett orsakssamband mellan den flexibilitet som arbetsgivarna tillhandahåller och möjligheten för kvinnorna att satsa på karriär/förvärvsarbete. Förutom att majoriteten av kvinnorna har flexibel arbetstid eller förtroendearbetstid så har de olika överenskommelser med arbetsgivarna hur de förlägger sitt arbete vilket möjliggör en ökad andel timmar i förvärvsarbete. Dessa överenskommelser synes individuella och anpassade efter kvinnornas livssituation som ensamstående mammor.

Abortion is a dilemma that women may encounter. The perceptions towards abortion are likely to be shaped by women¡¦s marital statues. Since the 1960s, feminists claim that women should own the right to their bodies, with a particular emphsis on pregnant women and their decisions to have abortion. By saying this, however, there are still pressing structural constraints that regulate women¡¦s bodies and their entitlement for such right. This research is therefore to investigate Taiwanese women¡¦s experiences with abortion, revealing social constraints and cultural cohesions, which determine women¡¦s experiences with abortion. In the context of Taiwan, unmarried women with pregnancy are still considered as ¡§deviants¡¨. Little research has been conducted in order to explore women¡¦s experiences with abortion. In order to contribute such research gap, this study wants to look at (1) how marital status might influence women¡¦s attitudes towards abortion, (2) how women¡¦s marital statuses may contribute to their decisions for abortions (3) how abortions might affect women¡¦s lived experiences? By examining these three questions, this research tried to explore women¡¦s autonomy through their own rights to bodies and abortions. It is suggested that regardless their marital statuses, women rarely own their bodies and the right for abortion. Fertility freedom is a basic human right grounded to women. Yet, in order to obtain such right, women have to constantly battle against husbands and their families, medical authorities, and even the state. Unmarried women with pregnancy, rather than their male partners, are still stigmatized and morally condemned . In addition, research in abortion rarely addresses how men perceive such experience. This is nevertheless important. In particular, by comparing men¡¦s and women¡¦s accounts for abortion, we can understand how gendered inequalities and gendered stratifications are operationalized through patriarchal values. Rather than women themselves, their male partners often make the final decision on abortion. In saying this, yet, this research also explores how ¡¥being a responsible man¡¦ becomes a mainstream gendered language for these men to appropriate in order to construct their masculinity.

Throughout history, men have played a significant role in the field of nursing. However, they currently represent only 12% of nursing students and 9.6% of Registered Nurses. As a minority in their occupation, male nurses experience gender-based barriers and negative stereotypes that female nurses do not. Research has addressed these barriers and stereotypes, but has lagged in identifying the consequences of exposure to them other than men's reluctance to enter or stay in the field. With the nurse-patient relationship at the core of quality healthcare, it is important to further clarify the consequences of stereotype exposure for male nurses in the clinical setting. The purpose of this dissertation was to investigate the communicative consequences of exposure to gender-based stereotypes among male nurses through the theoretical lens of stereotype threat (Steele & Aronson, 1995). Stereotype threat describes the apprehension individuals experience from the prospect of confirming a negative self-relevant stereotype. In the reported experiment, the salience of gender-based stereotypes (women are more empathic than men; men are better managers than women) was controlled for while male and female nursing students completed a simulated nurse-patient interaction task. Findings from this study highlight the influence of subtle stereotyping in simulated nurse-patient interactions. Specifically, men were less grammatically accurate when participating under conditions of threat than when not under conditions of threat. This finding provides a need for caution as healthcare is experiencing a shift towards e-health, which will rely heavily on both the spoken and written word. Additionally, findings suggest that the disruptive potential of making salient stereotyped attributes (e.g., empathy) may be offset by patient gender. For example, male participants were less tentative under conditions of threat with a female patient than a male patient. The influence of patient gender provides optimism that a shift in gender-based stereotyping is occurring. Therefore, it is an optimal time to increase recruitment and retention efforts of men in the field of nursing. Recommendations for such efforts are offered as well as future directions for stereotype threat research in interpersonal communication and healthcare. / text

Skilsmässor är vanliga i Sverige vilket innebär att samhället består av flertalet ensamstående mammor. Den allmänna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstående mammor inte skiljde sig så mycket från gifta mammor vad gäller försörjning och förvärvsarbete. Statistik från SCB (2009) visar dock att ensamstående småbarnsmammor – ifall de förvärvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor. Syftet med denna studie var därför att undersöka ensamstående småbarnsmammors motivation till antal timmar i förvärvsarbete. Studien bygger på sju djupintervjuer med ensamstående småbarnsmammor samt skriftliga svar på intervjuguiden från en respondent. Intervjuerna utfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide som utgick från fyra olika hypoteser som sedan prövats via det empiriska materialet.   Denna studie visar att ensamstående småbarnsmammor inte har har råd att deltidsarbeta, olikt sammanboende småbarnsmammor. För merparten av dem som valt att arbeta deltid har ekonomin styrt deltidens omfattning.  Merparten av kvinnorna ville dock gå ner i arbetstid för att få mer tid till barnen. Skälet till att de ensamstående småbarnmammorna jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor har således en tydlig koppling till ekonomiska incitament men i enlighet med teorin om ”gendered moral rationalities” synes de vara underordnade rådande samhällsnormer. Dessa normer skapar ett tryck på kvinnorna att spendera så mycket tid som möjligt med barnen. Studien visar även att ensamstående småbarnsmammor har större möjlighet och makt att själva bestämma att satsa på sin karriär/förvärvsarbete än sammanboende småbarnsmammor. Flera av kvinnorna sade sig uppleva att de har större makt över sina liv nu, då de inte behöver anpassa sig efter någon annan vuxen i hushållet, jämfört med när de levde ihop med barnens pappa. Vad som även framkommit i studien är att det verkar finnas ett orsakssamband mellan den flexibilitet som arbetsgivarna tillhandahåller och möjligheten för kvinnorna att satsa på karriär/förvärvsarbete. Förutom att majoriteten av kvinnorna har flexibel arbetstid eller förtroendearbetstid så har de olika överenskommelser med arbetsgivarna hur de förlägger sitt arbete vilket möjliggör en ökad andel timmar i förvärvsarbete. Dessa överenskommelser synes individuella och anpassade efter kvinnornas livssituation som ensamstående mammor.