The utilization of fiber-based packages has started to take more place at the packaging sector but is still restricted by a lack of transparency. Today this challenge is tried to be solved by paying more attention on the characteristics of nanofibers and their possibilities. The usage of nanofibers is, however, facing issues such as long dewatering times, demand to modify pulp fibers and changes in production line machines. Therefore, the purpose of this study is to bring up new insights how to enhance the translucence in fiber-based packaging materials by an impregnation treatment without fiber modification, long dewatering time or toxic impregnation compounds. Four compounds sucrose octaacetate (SOA), sucrose acetate isobutyrate (SAIB), α-D-glucose pentaacetate (GPA) and polyvinylalcohol (PVA) were impregnated into a yellowish uncalendared base paper without surface sizing. The hypothesis was that it is possible to achieve significantly higher translucence of a glassine paper (>>50 %) by impregnation of a compound with a similar refractive index to cellulose and calendering. This study confirmed the hypothesis when calendered 23 % blade coated SAIB samples resulted in translucence over 64 %. At the same time, it was noticed that increase in density did not explain the increased translucence, but more important requirements were the properties of the impregnated compound such as melting point at room temperature, viscosity, amorphous structure and additives of the paper. It was also found that SAIB did not cause negative impacts on tensile strength or contact angle measurements. The results of this study offered fundamental information for the possible future steps towards transparent paper without pulp fiber modifications. / Användningen av fiberbaserade förpackningar ökar inom förpackningssektorn men är fortfarande begränsad av bristen på materialgenomskinlighet. Idag försöker man lösa denna utmaning genom att ägna mer uppmärksamhet åt nanofibrernas egenskaper och deras möjligheter. Användningen av nanofibrer står dock inför problem som långa avvattningstider, behov av att modifiera massafibrerna och förändringar i fiberlinjens utrustning. Därför är syftet med denna studie att ta fram nya insikter om hur man kan förbättra genomskinligheten i fiberbaserade förpackningsmaterial genom en impregneringsbehandling utan fibermodifieringar, långa avvattningstider eller giftiga impregneringskemikalier. Fyra föreningar; sackarosoktaacetat (SOA), sackarosacetatisobutyrat (SAIB), -D-glukospentaacetat (GPA) och polyvinyl alkohol (PVA) impregnerades i ett okalandrerat baspapper utan ytlimning. Hypotesen var att det är möjligt att uppnå signifikant högre genomskinlighet av ett glassinpapper (>>50%) genom impregnering av en förening med liknande brytningsindex som cellulosa följt av kalandrering. Denna studie bekräftade denna hypotes när kalandrerade 23 % bladbelagda SAIB-prover resulterade i genomskinlighet över 64 %. Samtidigt noterades att ökningen i densitet inte förklarade den ökade genomskinligheten utan viktigare krav var egenskaperna hos den impregnerade föreningen såsom smältpunkt vid rumstemperatur, viskositet, amorf struktur och tillsatser av papperet. Det visades också att SAIB inte orsakade negativ påverkan på draghållfasthet eller kontaktvinkelmätningar. Resultaten av denna studie visade grundläggande information för möjliga framtida steg mot transparent papper utan massafibermodifieringar.

This thesis investigates potential solutions to blockchain technology to develop thegreen real estate bond market further. Previous research focused mostly on thetechnology itself, or in connection to other real estate processes such as transactionsor land registries. However, due to climate change and the increasing awareness ofsustainability, a growing interest in sustainable bonds developed. As a result, thenumber of bond issuers increased, and various guidelines, which impose differentrequirements on green real estate bonds, were developed. The result was a lack oftransparency as well as an increased number of discounted sustainable real estateinvestments, so-called greenwashing. This also led to a loss of confidence.Additionally, conventional green bond structures are costly due to administrative effort. The goal of the study is to investigate how blockchain technology could increase thetransparency of, and trust in, sustainable real estate bonds. Also, the technology'sinfluence on the process is examined from a financial perspective. A further goal is tosee what additional data on sustainable real estate bonds could be added to addressthe problems. To answer the research questions, interviews with experts were conducted due to thelimited literature available on the subject. The evaluation of the interviews led to theconclusion that uniform guidelines, and the linking of CO2 emissions from buildingcomponents with sustainable certification, can reduce greenwashing. Furthermore, animproved risk assessment of real estate plays an important role in times of increasingclimatic changes and should, therefore, be considered in the risk assessment ofsustainable real estate bonds. The combination with blockchain technology couldreduce costs and increase confidence in the investment form. / Denna avhandling undersöker möjliga lösningar av blockchain-teknik för attvidareutveckla den gröna fastighetsobligationsmarknaden. Tidigare forskningfokuserade mest på själva tekniken eller i samband med andra fastighetsprocessersom transaktioner eller markregister. På grund av klimatförändringar och ökad medvetenhet om hållbarhet utveckladesemellertid ett växande intresse för hållbara obligationer. Ett resultat av växandeintresse är antalet personer som vill investera ökades och fler riktlinjer utvecklades föratt ställa olika krav på gröna fastighetsobligationer. Detta orsakade olika problem så som brist på klarhet och hållbarafastighetsinvesteringar, som kallas för greenwashing. Konventionella grönafastighetsobligationer är dyra på grund av det administrativa arbetet som krävs.Studiemålen är att undersöka hur blockchain-teknik skulle kunna öka transparens ochförtroendet för hållbara fastighetsobligationer. Teknikens inflytande på processengranskas ur ett finansiellt perspektiv. Studien undersöker också vilka ytterligareuppgifter om hållbara fastighetsobligationer som kan vara till nytta för att lösaproblemen. På grund av den begränsade kurslitteraturen i detta ämne så besvaradesforskningsfrågor med hjälp av expertintervjuer. Enligt utvärdering för att minskagreenwash, behövs det: enhetliga riktlinjer och koldioxidutsläpp frånbyggnadskomponenter med hållbara certifieringarMed tanke på klimatförändringar finns det en ökad riskbedömning av fastigheter.Därför bör riskbedömningen göras på hållbara fastighetsobligationer. Kombinationenmed blockchain-teknik kan minska kostnaderna och öka förtroendet för investeringar.

This paper investigates the potential of augmented reality (AR) as a navigational aid for individuals with Alzheimer’s disease (AD), offering innovative solutions to the evolving challenges of AD care. As the disease progresses, patients often require more assistance and may transition to care centers, resulting in reduced independence. Prior to this, home-based care aims to stimulate cognitive functions and preserve autonomy. To enhance their freedom and mobility, it is proposed to leverage AR technology to create a first-person navigational aid addressing the unique needs of AD patients. The research confronts two primary challenges: firstly, exploring the design of AR navigational aids customized for individuals with Alzheimer’s disease adapted to outdoor use. Then, it aims to develop an outdoor localization system for the HoloLens 2 and evaluate its performance. Despite limitations induced by the approximate positioning, various types of aids compatible with the technical constraints faced have been envisioned. A set of features was implemented using the optical see-through AR headset HoloLens 2. These features included two distinct types of holograms (Arrow and Wind) and the ability to catch user attention prior to turns, allowing us to explore the effectiveness of these design choices. They were evaluated through a user study involving 15 healthy participants. Usability and task load were measured with Nasa-TLX and SUS questionnaires. An approximate positioning for outdoor use of the HoloLens 2 was elaborated using a smartphone as a GPS receiver, and a Kalman filter for filtering and fusion with IMU data. This enables to reach positioning accuracy at the meter level. This research demonstrates the promising utility of AR in assisting navigation in outdoor environments. Despite few significant results, the Arrow hologram appears to be a better fit for usability and users’ personal preferences. Further research is needed to get significant results on the impact of adaptive aids. The outdoor use of AR navigational aids is still limited by the poor visibility of holograms outdoors and low positioning accuracy. / Denna artikel utforskar potentialen hos förstärkt verklighet (AR) som navigationshjälpmedel för personer med Alzheimers sjukdom (AD) och erbjuder innovativa lösningar inom AD-vård. När sjukdomen fortskrider behöver patienterna mer hjälp och kan övergå till vårdcentraler, vilket minskar deras självständighet. Hemvård strävar efter att stimulera kognitiva funktioner och bevara autonomi. Vi föreslår utnyttja AR-teknologi för en skräddarsydd navigeringshjälp i första person för AD-patienters behov. Forskningen möter två utmaningar: att utforska AR-navigeringshjälpmedel för personer med Alzheimers sjukdom och anpassade för utomhusanvändning. Vi strävar efter att utveckla utomhuslokaliseringssystem för HoloLens 2 och utvärdera prestanda. Trots begränsningar på grund av ungefärlig positionering kan vi föreställa oss hjälpmedel som är kompatibla med tekniska begränsningar. Vi använde HoloLens 2 med funktioner som två hologramtyper och användaruppmärksamhetsfångst före svängar, utvärderat med 15 deltagare. Vi skapade ungefärlig positionering för HoloLens 2 utomhus med en smartphone som GPS-mottagare, med Kalman-filtrering och IMU-fusion för meter-noggrannhet. Forskningen visar AR:s lovande nytta i utomhusnavigering. Trots få signifikanta resultat verkar pilhologrammet passa användbarhet och preferenser bättre. Mer forskning behövs för att bedöma adaptiva hjälpmedels effekter. Användningen av AR-navigeringshjälpmedel utomhus begränsas av dålig synlighet och låg positionsnoggrannhet. / Cet article explore le potentiel de la réalité augmentée (RA) comme aide à la navigation pour les personnes atteintes de la maladie d’Alzheimer (MA), offrant une solution novatrice aux défis en constante évolution des soins liés à la MA. À mesure que la maladie progresse, les patients ont souvent besoin d’une assistance accrue et sont transférés dans des centres de soins, ce qui diminue leur indépendance. Avant cela, les soins à domicile visent à stimuler leurs fonctions cognitives et à préserver leur autonomie. Dans cette optique, nous proposons d’utiliser la RA pour créer une aide à la navigation à la première personne adaptée aux besoins spécifiques des patients atteints de la MA. La recherche aborde deux défis principaux : la conception d’aides à la navigation en RA pour les personnes atteintes de la MA, adaptées à une utilisation en extérieur, et le développement d’un système de localisation en extérieur pour HoloLens 2, suivi de son évaluation. Malgré les limitations liées au positionnement approximatif, nous avons envisagé différents types d’aides compatibles avec ces contraintes techniques. Nous avons mis en place un ensemble de fonctionnalités en utilisant le casque de RA HoloLens 2. Ces fonctionnalités incluent deux types d’hologrammes (Flèche et Vent) et la capacité à attirer l’attention de l’utilisateur avant les virages, nous permettant d’explorer l’efficacité de ces choix de conception. Ils ont été évalués lors d’une étude avec 15 participants en bonne santé. Nous avons élaboré une méthode de positionnement approximatif pour une utilisation en extérieur de l’HoloLens 2 en utilisant un smartphone comme récepteur GPS, avec un filtre de Kalman pour le filtrage et la fusion avec des données inertielles, permettant d’atteindre une précision de positionnement au mètre. Cette recherche démontre l’utilité prometteuse de la RA dans l’assistance à la navigation en extérieur, bien que des recherches supplémentaires soient nécessaires pour obtenir des résultats significatifs sur l’impact des aides adaptatives. L’utilisation des aides à la navigation en RA en extérieur est encore limitée par la visibilité réduite des hologrammes en extérieur et la faible précision du positionnement.