Syftet med denna uppsats är att granska ett antal gymnasieelevers genrekompetens och avgöra hur kapabla de är att placera in texter i olika genrer, samt vad som får dem att betrakta en text som tillhörig en specifik genre. Detta görs genom en tvådelad undersökning där en grupp elever ombeds genrebestämma fyra autentiska texter (en saga, ett kåseri, en skräcknovell och en nyhetsartikel) samt motivera sina val, medan ytterligare en grupp elever fritt får beskriva vad de anser som specifikt för dessa fyra genrer. Undersökningens resultat jämförs sedan med litteraturvetenskapens genredefinitioner. Av resultatet framgår att medverkande elever tycks besitta en någorlunda god kunskap i ett antal vanliga genrer. De kan med ganska stor säkerhet placera texterna i rätt genre samt beskriva vad som är specifikt för genren ifråga. Dessa beskrivningar stämmer tämligen väl överens med de som ges inom litteraturvetenskapen, men skiljer sig också på ett fåtal punkter.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på vilka metoder några lärare använder för att främja elevernas läslust, vilka genrer lärarna anser att eleverna bör läsa och vad eleverna faktiskt läser. Jag ville också ta reda på om lärarnas bild av elevernas läsvanor stämde. Jag har intervjuat tre lärare i årskurserna fyra respektive fem samt via enkäter kart­lagt deras 52 elevers läsvanor. Resultatet visade att lärarna använde en mängd olika strategier för att främja läslusten, även om de fokuserade på att hitta rätt bok till varje elev. Precis som lärarna förutsåg var elevernas läsvanor väldigt skiftande, både när man ser på mängden de läser och vilken genre de läser respektive tycker bäst om. Lärarna ansåg att skönlittera­tur var den bästa genren för eleverna att läsa, medan forskning visar att facklitte­ratur är minst lika viktigt för att få en god läsförmåga.

La fondation de l’Académie française en 1635 a donné lieu à d’intéressants développements en ce qui concerne la littérature et l’écriture au XVIIe siècle. C’est cet intérêt pour l’exploration de la langue et des limites de celle-ci qui formera l’objectif de cet ouvrage. Nous allons voir comment Cyrano de Bergerac et Guilleragues sont parvenus à pousser et exploiter les limites de la langue française pour insérer dans leurs recueils de lettres d’amour respectifs des figures de style et de rhétorique qui expriment à la fois le sentiment amoureux et des opinions voilées. Les deux auteurs utilisent la lettre d’amour pour révéler de façon dissimulée leur intérêts respectifs pour de tels thèmes que la guerre, la religion, la vie politique et la science. Nous allons aussi explorer les stratégies d’écriture employées par les auteurs telles que le cynisme, le monologue et la rétrospective nécessaires à la manipulation de la parole écrite afin d’insérer le double-sens dans le texte. Les thèmes et les stratégies d’écriture se chevauchent habituellement dans les lettres pour former un corpus hétérogène chez les deux auteurs. Nous allons porter un intérêt particulier au développement de ces catégories de lettres du point de vue féminin dans le corpus de Guilleragues et du point de vue masculin dans le corpus de Cyrano de Bergerac, tout en gardant à l’idée que l’aspect fictif du recueil de Guilleragues exprime souvent des essentialismes populaires de l’époque en ce qui concerne le point de vue féminin pour les comparer avec le point de vue masculin développé par Cyrano de Bergerac.

The purpose of this study was to examine how the genrebased instruction applied in multicultural classrooms. My observations were carried out in three different classrooms, whit the educators constantly working on language development off the students. Two observations were carried out in Swedish, with a teacher of Swedish as a second language and the Swedish-teacher working with students together. In these two lessons in Swedish, I took away from Pauline Gibbons model, while the third lesson in civics I assumed from Eija Kuyumcu genre model. Both models are based on the Australian research around the genrebased teaching. The students come from different environments and have different linguistic knowledge. A pedagogue work in the classroom is of significant nature of second language learners. The students need support in various ways to achieve a good language development. This can be done in many different ways depending on the context, the students are placed in. The purpose of the observations was to investigate to what extent the teacher uses the genre-based model, which among other things, Gibbons and Kuyumcu shows. Another aspect that I also put emphasis in was the pedagogue’s ways to support students in the classroom. To work from the genre-based model means that the student will learn to write in different areas because all areas have different linguistic characteristics

none

Texte remanié de: Diss.--Dortmund, 2001. / Bibliogr. p. 291-309. Notes bibliogr.

Texte remanié de: Tesis doctoral--Courtauld institute of art, 1991. Titre de soutenance : Still life and genre painting in the first half of the 17th century in Spain. / Ouvrage bilingue espagnol-anglais. Bibliogr. p. 569-589.

Texte remanié de: Dissertation--Theologische Fakultät--Kopenhagen, 1999. / Bibliogr. p. 267-290.

Akademisk avhandling--Nordiska språk--Göteborgs universitet, 2003. / Résumé en anglais. Bibliogr. p. 391-412.

Reproduction de : Thèse de doctorat : Lettres modernes : Lyon 2 : 2004. / Titre provenant de l'écran-titre. Bibliogr. Notes bibliogr. Index.