Det här examensarbetet handlar om hur pedagoger ser på samlingens funktion i förskolan. Vidare handlar det om hur de resonerar kring pojkars och flickors talutrymme, samt hur det talutrymmet kan se ut i praktiken. Frågor som kommer att vara centrala i arbetet är: Hur resonerar fem pedagoger kring syftet med samlingarna på förskolan? Hur resonerar fem pedagoger kring pojkars och flickors talutrymme under samlingarna på förskolan? Hur ser pojkars respektive flickors talutrymme ut under samlingarna på förskolan? Undersökningen och intervjuerna gjordes i en medelstor stad och i en by i södra Sverige. Samlingar har videofilmats på två förskolor, på dessa förskolor arbetade även flertalet av pedagogerna som blev intervjuade. En av de intervjuade pedagogerna arbetade på en annan förskola. De teorier och tidigare forskning som har varit utgångspunkter är Bourdieus begrepp habitus, genusbegrepp, samling och talutrymme. Resultatet visar att pedagogerna anser att samlingens syfte är ett lärotillfälle, där olika saker kan tränas och att det är en stund av gemenskap. Den pedagog som leder samlingen, ger både pojkar och flickor lika mycket talutrymme. Däremot visar det sig att pojkarna tar talutrymme betydligt oftare än flickorna.

The aim with this Essay is to examine the two most read magazines in Sweden covering the areas of exercising, fitness, bodybuilding, diets and “wellness” –Fitness and Body. Fitness’s target group is predominantly woman, while Body is almost exclusively read by men. The analysis is first done quantitatively, by systematically categorising the contents of the magazines. Then a qualitative analysis is made. Using two different theories, Anja Hirdman’s gender concept along with her constructivistic media perspective and the theory of Symbolic Interactionism, i try to answer the following questions; Does the two magazines term of address and language differ from one and other? And if that is the case, in what way? With point of departure from contents and subject areas, how are the two magazines compounded? How can the underlying message in the different articles be interpreted?The analysis shows that both magazines followed their purpose of writing about exercising in general, diet, fitness and bodybuilding. However, the magazine Fitness writes more often then Body about matters not following the given purpose, and the language in Body is more informative and general in comparison with the language used in Fitness. Still, the messages sent out by the different articles are in majority of the respects similar. Both magazines are portraying body ideals who can be understand as extreme. In Body the message feels fairly straight, “Build bigger muscles and burn more fat”, whereas Fitness willingly use the concept of “wellness” as a cover for what the message really is, namely “get your self a rock hard body through dieting and hard training”!

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka variationen i pedagogers uppfattningar om genusmedvetenhet och begreppet genus. Fokus har legat på pedagoger i förskola, skola och fritidshem. I studien redovisas olika forskares syn på begreppet genus och relevant forskning om genusmedvetenhet presenteras. Undersökningen är inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen och en öppen intervjuform har använts. Resultatet har sedan kategoriserats i kvalitativt skilda kategorier. De fem kategorier som sammanfattar uppfattningarna om begreppet genus är:</p><p><em>Genus är ett förhållande mellan könen, Genus är jämställdhet, Genus är jämlikhet, Genus är det kvinnliga och det manliga och <em>Genus är att vara genusmedveten. De fyra kategorier som sammanfattar uppfattningarna om genusmedvetenhet är: <em>Pedagogen reflekterar och diskuterar, Pedagogens påverkan på barnens omgivning, Pedagogens möte med barnen och <em>Pedagogen för tanken om genus vidare. Studien resulterade i en stor variation av uppfattningar, både vad gäller genusmedvetenhet och begreppet genus. </em></em></em></em></p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka variationen i pedagogers uppfattningar om genusmedvetenhet och begreppet genus. Fokus har legat på pedagoger i förskola, skola och fritidshem. I studien redovisas olika forskares syn på begreppet genus och relevant forskning om genusmedvetenhet presenteras. Undersökningen är inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen och en öppen intervjuform har använts. Resultatet har sedan kategoriserats i kvalitativt skilda kategorier. De fem kategorier som sammanfattar uppfattningarna om begreppet genus är: Genus är ett förhållande mellan könen, Genus är jämställdhet, Genus är jämlikhet, Genus är det kvinnliga och det manliga och Genus är att vara genusmedveten. De fyra kategorier som sammanfattar uppfattningarna om genusmedvetenhet är: Pedagogen reflekterar och diskuterar, Pedagogens påverkan på barnens omgivning, Pedagogens möte med barnen och Pedagogen för tanken om genus vidare. Studien resulterade i en stor variation av uppfattningar, både vad gäller genusmedvetenhet och begreppet genus.