No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur skönhetsideal, kroppsligheter och makt porträtteras i dokumentärserien Dokument inifrån: Priset vi betalar. En multimodal kritisk diskursanalys samt ett ramverk sammansatt av teoretiska förklaringar av makt, disciplinering, diskurs, performativitet, skönhetsideal och blickar har använts i syfte att studera hur dokumentärens språkliga och visuella element formar porträtteringen av skönhetsideal, kroppsligheter och makt. En av målsättningarna med metoden MCDA är att finna dolda budskap i text och bild för att vidare finna underliggande maktstrukturer. Inledande i analysen har även en tematisk analys använts som metod för avgränsning till specifika teman. De teman som valts ut fångar det viktiga med datan i förhållande till forskningsfrågan, samt identifierar mönster inom den givna datan.  Som analysen föreslår porträtteras de medverkande influencernas relation till sina kroppar som problematisk, deras kroppar är ständigt utsatta för disciplinering i form av förändring med hjälp av skönhetsingrepp- och operationer. Denna disciplinering är en effekt av en internalisering av ett socialt konstruerat skönhetsideal, en utomstående blick samt falska konstruktioner av verkligheten på sociala medier. Dokumentärserien porträtterar influencers som makthavare, men en motdiskurs kan utläsas då det även framgår att följarna styr och legitimerar deras karriär.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Även då Sverige kan ses som liberalt i konstrast till andra länder i världen vad gäller sexualundervisning i skolan, så menar RFSU att den fortfarande är bristfällig, i synnerhet vad det gäller frågan om pornografi då RFSU menar att det är samtal som behövs inte vuxna som ålägges sin tolkningsram om ungas sexliv och porrvanor utan ett samtal med unga. Sexualundervisningen i Sverige är i dagsläget upp till de enskilda rektorerna och lärarna, det blir därmed väldigt individuellt vad för undervisning eleverna får beroende på vilken skola och vilket klassrum de hamnar i. Den nuvarande läroplanen för sexualundervisningen har även ett kritiskt förhållningssätt till pornografi. Det odemokratiska i att undervisningen blir individuell beroende på vilket klassrum och skola man är på samt det porrkritiska förhållningssättet är anledningarna till att RFSU behöver vara ute i skolorna. Detta kan ses som en effekt av en ytterst tudelad debatt. Debatten kring just pornografi är oftast tudelad. Antingen är man för eller emot. Jag vill försöka få fram en nyansering av denna polarisering hos Roks, Sveriges Kvinnoorganisationer å ena sidan samt RFSU å den andra sidan, för att kunna tillhandhålla nyanserade riktlinjer gällande dagens sexualundervisning om hur man hanterar det omtalande och laddade ämnet pornografi. Med en nyanserad bild av pornografi där pedagogerna har ett tydligt material så skulle (precis som deras mål är) inte RFSU eller andra externa aktörer behövas i skolorna då pedagogerna lär ut en nyanserad sexualundervisning som tar åtanke åt båda sidorna. Denna studie kom fram till att två diskurser produceras: pornografi-som-orsak (Sveriges Kvinnoorganisationer och Roks), där pornografin ses som direkt orsak för mäns våld mot kvinnorsom grundar sig i heteronormativitet. Den andra diskursen pornografi-som-syndabock (RFSU), hävdar att pornografi blir syndabocken för mäns våld mot kvinnor där man bortförklarar och lägger ansvaret för mäns våldsamma handlingar på pornografin, inte på männen själva. Jag presenterar avslutningsvis förslag för hur vi kan gå vidare efter denna analys. / <p>2023-06-11</p>

The purpose of this study is to tell two Iranian women’s stories about how they experienced patriarchal violence during their lives, but also to find answers to what common experiences both women share and how their stories differ and what the reason for this might be, as well as to highlight how patriarchal violence can be understood through experience-based narratives. The method used is qualitative and consists of an interview study. The research approach has been “Restorying”. In order to also get answers to the study’s questions, the stories have also been analyzed using thematic analysis. The themes that emerged in the study regarding the women's common experience are; Lack of rights, opportunities and support from family and society; A feeling of loneliness, insecurity and injustice; We know we are not to blame for the abuse; our resistance and own strength which means we don’t give up. The themes that emerged in terms of how the stories differ are; The feeling of shame; Economic opportunities as prerequisites for being able tochange one’s life situation. The themes that emerged regarding how patriarchy can be understood through experience-based narratives are; That various forms of violence are present throughout life; That, as a girl or a woman you must constantly try new ways of relating to violence or the risk for violence; That violence in the family is sanctioned and supported by society; That these women’s sexuality constitutes their material value. The conclusion of this study shows how these women share a sense of injustice towards them as women, but that it is more difficult for them to understand where to place the blame for the violence but also that the women share a feeling of being victims of circumstances to a greater extent than blaming patriarchal structure. These women share a loneliness but also an enormous strength and determination of their own and a strong sense of justice and a desire for a different life free from violence. / <p>2023-06-07</p>

I den här uppsatsen ges olika exempel på talet om kvinnors manshat; som motstånd mot kvinnors politiska kamp, som en dimridå som osynliggör och legitimerar patriarkala synsätt, som politiskt hot och som faktisk rädsla för kvinnors politiska krav. Jag var intresserad av att ta reda på hur manshatet användes i texter som är emot feminismen som ideologi, politisk rörelse och forskning. I analysdelen använde jag mig av Susanna Popovas bok Elitfeniinistema: Ett spel för galletierna och Pär Ströms bok Mansförtryck &amp; Kvinnovälde som utgångspunkter. I synnerhet vänder sig dessa kritiker till feminismen emot den radikalfeministiska beskrivningen av hur kvinnor är underordnade i samhället, att män som grupp kollektiv förtrycker kvinnor som grupp. På olika sätt i dessa verk används påståendet att feminismen är mansfientlig som en strategi för att föra bort uppmärksamheten från ett samtal om kvinnornas underordning, och i stället riktas uppmärksamheten på feministers syn på män. Talet om manshatet skylde över och osynliggjorde kvinnoförtrycket i den anti­feministiska diskursen. Risken med de anti-feministiska framställningarna är att kvinnoförtrycket återskapas som en naturlig del i ett manssamhälle eftersom denna diskurs inte tar hänsyn till feministiska synsätt om makt och våld. Den anti-feministiska diskursen bör dätför ses som en form av medveten eller undermedveten maktutövning mot feminister och mot kvinnor. Den legitimerar upprätthållandet och återskapandet av de rådande maktstrukturerna genom att osynliggöra kvinnoförtrycket.