Idrott är ett stort fenom i Sverige och har en stor plats i massmedia. I ett av Europas mest jämställda länder är det idrottsmännen som har den största platsen i sportjournalistiken. Media har en stor makt att påverka samhällets syn på maskulinitet genom deras representationer av män. I både landets lagstiftning och inom idrotten finns regler och styrmedel har skapats för att främja jämställdheten. Detta genom diskrimineringslagen som stiftades år 2008 och Riksidrottsförbundets arbeten, från triangel till rektangel och idrottens jämställdhetsplan. Forskare menar dock att det är genom kunskap och förståelse som förändring kommer att ske och denna studie syftar mot denna bakgrund till att studera hur idrottsmän representeras i sportjournalistik och om förändring har skett. Studien inriktar sig på Sveriges populäraste sporttidning Sportbladet och åren som studerats är år 2007 vilket är året innan diskrimineringslagen infördes och år 2019 som representerar nutiden. Studiens resultat visar att skillnaderna år 2007 och 2019 är marginella och att maskulinitet fortfarande framställs enligt den idealman som det västerländska samhället har byggt upp och utmanar i liten utstäckning normerna eller könsstrukturerna som redan finns i samhället. Detta behöver belysas och diskuteras än mer och nå makthavare för att de ska få en förståelse för problematiken och att det inte skett någon förändring. Utan den förståelsen blir det svårt att kunna skapa en förändring som leder till framgång inom idrottens jämställdhetsfrågor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur folk från landsbygden förhåller sig till begreppet och positionen som lantis. Studien har sin utgångspunkt i den fenomenologiska forskningstraditionen som tar avstånd från den i övrigt dominerande vetenskapstraditionen att eftersträva objektiv kunskap, och menar snarare att kunskap i första hand är något vi får genom kroppen och den levda erfarenheten. Hur vi upplever ett fenomen kommer vidare variera beroende på den kroppsliga och sinnliga erfarenhet vi har av fenomenet. Tillsammans med fem informanter som likt mig vuxit upp på landsbygden menar jag därför att undersöka hur den i övrigt belastade termen ”lantis” förstås när det kommer från en subjektiv plats, och hur denna förståelse påverkas av den kroppsliga och sinnliga erfarenheten som informanterna har av landsbygden. Det sammanfattade resultatet för studien är att ”en lantis” mer ofta än sällan könas till en man, vilket har gett informanterna olika upplevelser av att identifiera sig som det. Men viljan att identifiera sig som lantis påverkas även av vart informanterna befinner sig, där de menar att ”en lantis” i vissa rum, som exempelvis det akademiska rummet, är reserverat för en negativ stereotyp. Ett sätt att passera obemärkt blir då att dis-identifiera sig med den lantliga härkomst som man i andra rum menar är mer tillåtna. Även om informanterna har en splittrad relation till att identifiera sig som lantisar i och med att deras självbild inte alltid stämmer överens med omgivningens bild av en lantis, så finns det en annan och mer positiv förståelse för lantisen som är återkommande i deras berättelser. Min tolkning av detta presenteras vidare under de tre analyskapitlen den könade upplevelsen, den rumsliga upplevelsen samt den genuina upplevelsen.

Denna studie syftar till att undersöka skildringen av hur maktdiskursen i dokumentären "Pornfluencers" gestaltas även hur makten tar sig form utifrån dokumentären. Dokumentären "Pornfluencers"  på SVT som publicerades den 15 juni 2021 och är publicerad av Erik Galli och Lisa Östberg.  Studien genomförs med hjälp av en foucauldiansk diskursanalytisk metod, materialet analyseras med hjälp a Simone de Beauvoirs begrepp transcendens, immanens samt ond tro, även Rosalind Gills teorier om hur postfeminism ger sig uttryck i media. Materialet diskuteras också utifrån tidigare forskning av Nicholas de Villiers samt kommer dokumentären ha analyserats med hjälp av Lars Gustav Andersson och Erik Hedling (1999) Filmanalys. Med dessa metoder kommer jag fram till att makten som framkommer via dokumentären har en central roll och ger sig uttryck i två olika maktformer. De maktformer som dokumentären påvisar är en maktposition hos kreatörerna som använder sig av onlineplattformen Onlyfans samt en ekonomiskmaktposition.

I den här studien undersöks hur idrottande tjejer och killar konsumerar idrott i media. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur ungdomar som idrottar, mellan åldrarna 15–19, konsumerar idrott genom media samt ifall det är någon skillnad mellan tjejer och killar. Undersökningen bygger på en kvantitativ forskningsmetod för att få en övergripande bild av studiens syfte.  Som datainsamlingsteknik användes elektroniskt frågeformulär där totalt 24 ungdomar deltog i undersökningen. 14 var tjejer och 10 var killar. Uppsatsen byggs upp av dessa teoretiska utgångspunkter: sportens resa genom massmedia, sportkonsumtion, jämställdhet inom idrotten samt sociala medier.  Resultatet visade att idrottande ungdomar följer mycket idrott i media. TV och streamingtjänster är de populäraste mediekanaler som används vid sportkonsumtion och när det gäller sociala medier så dominerar Instagram och Youtube. I stor utsträckning tittar man helst på lagidrotter, internationella tävlingar samt följer en speciell liga, när det handlar om att följa idrott i olika medier. En stor anledning till att följa idrott är för att lära sig från de bästa och anamma det i sitt eget idrottande.

Sammanfattning Syftet var att studera hur idrottslärarstudenter återskapar genus i idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: Vilka exempel på upprätthållande av genuskontrakten förekommer under idrottslektionerna? På vilka sätt bryter studenterna mot de i klassen rådande genuskontrakten? Hur förändras genuskontrakten mellan de olika idrottsmomenten? Metod Under en tre veckors period utfördes åtta löpande observationer med fokus på kritiska händelser. De kritiska händelserna vi fokuserade på var då könsroller upprätthölls och då rådande könsmönster bröts. För att få en djupare förståelse för studenternas handlande och deras tankar kring sin egen bild av genusåterskapande i klassen utförde vi efter sista observationstillfället sex intervjuer av kvalitativ karaktär. De sex studenter som valdes ut för intervju representerade de fyra diskurser, vad gäller genusåterskapande, som vi uppmärksammade under observationerna. Resultat Resultaten visar att studenterna oftast grupperar sig efter kön under idrottslektionerna, de upprätthåller på detta vis dikotomin. De manliga studenterna är mer aktiva före, under och mellan lektionerna än de kvinnliga och tar även större plats under gymnastiklektionerna samt vågar ta i mer och göra svårare övningar. De kvinnliga studenterna är mer försiktiga och avvaktande under gymnastiken men har mer framträdande roller under danslektionerna. Vissa kvinnliga studenter har brutit mot genuskontrakten genom att vara delaktiga i de manliga studenternas aktiviteter eller vågat utmana sig själva i gymnastiken. På samma sätt har de manliga studenterna brutit när de har suttit ner och umgåtts med de kvinnliga innan lektionerna eller när de har visat rädsla eller omtanke. Slutsats Lärarstudenterna återskapar genus utifrån fyra olika diskurser. Majoriteten av studenterna befinner sig oftast i någon av de upprätthållande diskurserna, men dessa grupperingar är inte fasta och studenterna träder in och ut ur dem i olika situationer. Syfte

En litteratur- och bildanalys av bilderboksserien Handbok för superhjältar (2017-2021) av Elias Våhlund och Agnes Våhlund. Analysen är gjord ur ett feministiskt perspektiv, varvid syftet är att granska hur karaktärernas könsmönster yttras i bokserien. I vår analys/tolkning har vi kommit fram till att karaktärerna i serien i huvudsak följer den traditionella föreställningen om kön och att serien innehåller dold sexism.

Men's violence against women has long been presented as a serious problem in gender equality policy and the feminist movement. Victim as a problem-A discourse analysis of the police authority's representation of violence in close relationship aims to investigate from a gender analysis how the police handle the problem of violence in close relationship. To achieve the purpose, the study was conducted through interviews with police officers, based on questions about how the police respond to and define the problem. The results show that there is an ignorance among the police in the use of different concepts and definitions, which construct a misrepresentation of the problem of violence in close relationships.

This thesis set out to explore how, through a radical feminist lens and using the theory of a continuum of violence by Dr. Liz Kelly, the Everyday Sexism Project community thinks about the issue of everyday sexism, how they view everyday sexism in relation to larger, more severe acts of sexist violence, and whether they see potential for change and/or eradication of the former. The analysis discovered that there is strong cognitive dissonance (mental discomfort that results from holding two conflicting beliefs, values, or attitudes) in how the community speaks about the impact of everyday sexism has had on them. It also found that the frequency of acts, and not the severity, should be more of a focal point when discussing everyday sexism and its relation to larger acts of sexist violence. It also found that, generally speaking, the community is not hopeful for change but does desire it and posit ways to achieve it.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnors sexuella och emotionella frigörelse skildras i skönlitteratur från det moderna genombrottets 1880-tal. Materialet som ligger till grund för uppsatsen är Victoria Benedictssons roman Pengar (1885), Anne Charlotte Lefflers drama Sanna kvinnor (1883), Amanda Kerfstedts novell ”Synd” (1881) och Mathilda Mallings novell ”Pyrrhussegrar” (1886).   Med utgångspunkt i genusteori och intersektionalitet analyseras de skönlitterära verken genom en textnära läsning utifrån frågeställningarna:  1) Hur skildras kvinnors sexuella och emotionella frigörelse i de litterära verken? 2) Vilka aspekter av den samtida sedlighetsdebatten skildrar författarna? och 3) Vilka didaktiska möjligheter finns för verken i relation till svenskämnets kursplaner? Analysen visar att kvinnors sexualitet skildras som starkt kontrollerad av män. Författarna för fram kritik mot den sexuella dubbelmoralen, unga kvinnors brist på kunskap om sexualitet, samt ojämställdheten mellan män och kvinnor. De skönlitterära verkens didaktiska möjligheter utgörs av 1) texternas olikheter gällande längd och form (roman, drama, noveller), 2) svenskämnets kursplaner med fokus på skönlitteratur från olika tidsperioder och relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, samt 3) gymnasieskolans kunskapsområde ”Sex, samtycke och relationer” med fokus på sexualitet, könsroller och jämställdhet.

The purpose of the essay is to investigate how social and materialistic surroundings bring outnorms for women. The issue with the environment that encourages norms to be upheld, automatically expects frames of genders to be abided by, which implies an impossible spectrum to comply. During the essay you will read about women in their thirties getting interviewed and describing their view, definitions and experiences of being a woman. One method that has come of use to collect how women behave in different surroundings is the observation that I made in a mall. The result shows how there are quite a few limitations for women since they are viewed through the male gaze. To be considered an object rather than a subject is the product of socialization. Since women of generations have been repeating the gender role, one's own thoughts of womanhood is considered personal and has therefore been made into the norm that is being upheld today.