Syftet med denna uppsats är att undersöka olika perspektiv vad gäller Svenska kyrkans engagemang i hbtq-frågor samt hur sexualitet konstrueras inom institutionen och upplevs av informanterna. Som metod genomför jag tre semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar med hbtq-frågor inom Svenska kyrkan i tre olika församlingar. Dessa är Sofia församling, Högalids församling och Engelbrekts församling. Jag transkriberar materialet utifrån ljudinspelningar och använder mig sedan av en stegvis-deduktiv induktiv metod för att kunna identifiera återkommande teman eller begrepp genom kodning. I analysen tar jag upp teman utifrån intervjuerna som jag sedan analyserar utifrån mina teoretiska utgångspunkter som berör stigmatiseringen av religiositet i ett sekulariserat samhälle, föreställningen om hbtq och religion som varandras motsatser och skillnadsskapande i relation till konstruktionen av”den andra”. Jag utgår även ifrån teoretisering av olika ”komma ut”-processer och plats i relation till identitetsskapande. I den avslutande diskussionen visar jag på den upplevda motsättningen i att vara hbtq-person och kristen samt hur den påverkar den enskilda individen. Jag sammanfattar de strategier som informanterna använder sig av i sitt förändringsarbete samt hur stigmatisering förändras genom normaliserande processer över tid. Jag diskuterar även platsens och språkets betydelse för utvecklingen av strategierna. Utöver detta talar jag om hur det går att bryta ner dikotomin och över gränserna samarbeta mellan religion och sekularism samt diskuterar hur teologin omtolkas i informanternas förändringsarbete.

Denna studie är baserad på material från tre svenska hemsidor som driver ideella arbeten kring hur män ska involvera sig i jämställdhetsarbetet. Studiens syfte är att analysera hur figurationen av den jämställda mannen återges och hur den skiljer sig från en föreställd traditionell manlighet. Med stöd från maskulinitetsteorier och Butlers (1990/2007) begrepp den heterosexuella matrisen visar studien på hur maskulinitet ofta skapas i ett jämförande med det Andra. Undersökningen fokuserar på fem centrala teman i materialet som inkluderar hur manlighet förstås i relation till femininitet, papparollen, manlighet som heterosexuell, mäns våld samt hur den svenska manligheten även bygger på en idé kring vithet. I bakgrunden finns den svenska jämställdhetsdiskursen som bär på en förståelse för en binär könsuppdelning. Studien stödjer sig på ett diskursteorietiskt förhållningssätt i analysdelen där språk och uttryck i materialet undersöks för att ringa in föreställningar kringjämställd maskulinitet.

Följande uppsats baseras på kvalitativa intervjuer med sex LSS-handläggare inom Försäkringskassan och på kommunal nivå med syfte att undersöka sexualitetens utrymme och uttryck inom myndighetsutövningen kring LSS och personlig assistans. Genom ett crip- och queerteoretiskt ramverk undersöker jag på vilka premisser assistansanvändares sexuella liv och subjektsskapande tas i beaktning och kan främjas inom LSS- utredningarna. Empirin visar att sexualitetens utrymme inom dessa utredningar är mycket begränsat, sett till både lagstiftningens utformning, innehållet i myndigheternas vägledande dokument och efterfrågan från individer att ta dessa frågor i beaktning. Handläggarna betraktar således sexualitetens utrymme inom LSS som en icke-fråga, trots att tidigare forskning visar på att det råder ett strukturellt förtryck där sexualiteten hos personer med normbrytande funktionalitet osynliggörs. Utrymmet begränsas vidare genom att om sexualiteten hos personer med normbrytande funktionsvariationer väl ska göras någorlunda begriplig så begränsas den till en heteronormativ och kognitivt normfungerande kontext. Handläggarna målar upp en bild av en sexuell hierarki där den sexualiteten hos personer med funktionsvariationer som är privat, heteronormativ och kognitivt medveten placeras högst upp, medan den som är offentlig, icke-heteronormativ och kognitivt funktionsvarierad placeras nederst. Den funktionsvarierade sexualitetens existens och möjligheter till att främjas sker således på helt andra premisser än den funktionsfullkomliges.

I den här uppsatsen analyseras säsong 1 och 2 av den svenska TV-serien Vår tid är nu, utgiven 2017 respektive 2018. Syftet med undersökningen är att uppmärksamma och problematisera hur den manliga och den kvinnliga homosexualiteten framställs i TV-serien, och se om det finns samband med rådande normer kring sexualitet och genus. Uppsatsen utgår från genusteori i form av queerteori, samt teorier kring representation kopplat till identitet och sexualitet. Undersökningen grundar sig i en närstudie av TV-serien där relevanta scener plockas ut och delas in i en tematisk indelning för att tydligare uppfylla syftet med uppsatsen. I analysen framkommer det att den kvinnliga homosexualiteten kopplas till ett emotionellt band där intimitet, vänskap och kärlek existerar i en monogam och långvarig parrelation mellan två kvinnor. Den kvinnliga homosexualiteten orsakar ingen identitetskris hos karaktärerna utan verkar accepteras, trots att den porträtteras i en tid där homosexualitet ansågs vara en sjukdom. Den kvinnliga homosexualiteten verkar dessutom synonym med en feministisk identitet. I kontrast med den kvinnliga homosexualiteten står den manliga, som framstår som en fysisk drift mer än ett emotionellt band. Den sexuella driften har i serien en mycket större betydelse för den manligas identitet, vilket gestaltas genom att karaktären hamnar i djup identitetskris. Något som kan ses som en följd av separationen mellan det känslomässiga och det fysiska som görs i framställningen av den manliga homosexualiteten.

No description available.

This essay explores ten articles or letters to the editor, written by women who sympathize with the Swedish extreme right-wing party Nordic Resistance Movement. The purpose of the essay is to examine what arguments women bring forward to explain their commitment to the movement, despite its misogynist roots. The texts, along with an article, written by a man who is a party member, and the party manifesto, are examined mainly with the help of discourse analysis. Yvonne Hirdman’s theory on gender systems, Edward Said’s notion of orientalism and Benedict Anderson’s concept of imagined communities have all been crucial to the theoretical framework of the essay. The results show that the women emphasize how their unique female qualities give them an elevated position in the organization, that they complete men, that they are in need of protection and, finally, that they have reached a higher level of understanding of society than other women. However, they contradict themselves when they reveal how they feel diminished and treated with scorn by men from the party.

No description available.

”Den etiska relationen” är en uppsats med syfte att jämföra samtida medierepresentationer av polyamori i relation till monogaminormen. Uppsatsens empiri består av TV-serieavsnitt, radiointervjuer, filmer samt en polyamorös guidebok. I den jämförande analysen ställs 2000-talets fiktiva medierepresentationer av polyamori mot dokumentära berättelser från personer som identifierar sig som polyamorösa. Med fokus på emotioner, diskursmotstånd, bemötande och sociala sanktioner undersöks representationens roll i reproduceringen av normer samt hur dess motstånd yttrar sig. Detta gjordes med hjälp av kritisk diskursanalys utifrån frågeställningar om hur representationen ser ut, film- och serienarrativens maktasymmetrier och vilka emotioner som skildras som centrala hos karaktärerna. Svartsjuka är en central del av uppsatsens analysavsnitt då denna framställs som en avgörande komponent i kärleksrelationer och det är i detta avseende som representationsskillnaderna var som störst. Jag undersöker även framställningen av kärleksrelationers olika nivåer av etik, då även detta skapade en tydlig distinktion mellan polyamori och monogami. Med en queerteoretisk läsning av materialet fann jag ett diskursivt motstånd, men även en reproducering av stereotypa föreställningar och ett fortsatt marginaliserande av sexuella praktiker och identiteter. Representationerna bidrar med en ambivalens, invecklade system av kulturellt imaginära verkligheter som står i förhandling med varandra för att uppnå hegemoni.

Many studies on mobile technology are based on the assumption that a mobile phone can be understood as a technical tool, a neutral technical solution with which, in the absence of physical presence, one can interact at a distance. However, there are studies that point to mobile technology as a highly bodily phenomenon capable of affecting time and space. In this qualitative interview study, experiences of intimacy in female friendship are explored and interpreted through direct communication via mobile phone trough a queer phenomenological perspective. The results show that direct communication through the phone is an action that takes place between friends, often using messaging features in applications such as snapchat or messenger. Friendship intimacy can be created and manifested in a way that confirms mobile technology that has become an integral part of self and an independent form of communication that either replaces or can be replaced by other communication, but adds its own value and constitutes an additional version of friendship and closeness.

Tidigare forskning visar på att ämnet idrott och hälsa präglas av en maskulinitet inom framförallt tävlingsidrotter som sker i lagform. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur kön konstrueras under bollspel i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år. Studien syftade också till att studera om det fanns en variation mellan olika bollspel baserat på hur kön konstrueras.     För att uppnå detta ändamål användes en strukturerad observation där det observerades fem lektioner där olika bollspel spelades. Studien grundar sig i en strukturerad observation som innehöll både kvantitativa och kvalitativa element.  Teorin som användes var framför allt Yvonne Hirdmans genuskontrakt och genussystem. Birgitta Fagrells koncept för social konstruktion, förankring och relationer användes också.   Resultatet av studien visar att kön konstrueras utifrån lärarens didaktiska positioner där läraren antingen motsätter eller behåller den nuvarande genusordningen. Som ett resultat av de didaktiska val som läraren gör dominerar pojkarna ofta i alla aktiviteter som observerades utom toppsbollen. Det framkommer också i studien att det finns en variation av uppbyggnaden av kön mellan olika bollspel och det går därmed inte att tala om bollspel som en samlad kategori.