Idrott är ett stort fenom i Sverige och har en stor plats i massmedia. I ett av Europas mest jämställda länder är det idrottsmännen som har den största platsen i sportjournalistiken. Media har en stor makt att påverka samhällets syn på maskulinitet genom deras representationer av män. I både landets lagstiftning och inom idrotten finns regler och styrmedel har skapats för att främja jämställdheten. Detta genom diskrimineringslagen som stiftades år 2008 och Riksidrottsförbundets arbeten, från triangel till rektangel och idrottens jämställdhetsplan. Forskare menar dock att det är genom kunskap och förståelse som förändring kommer att ske och denna studie syftar mot denna bakgrund till att studera hur idrottsmän representeras i sportjournalistik och om förändring har skett. Studien inriktar sig på Sveriges populäraste sporttidning Sportbladet och åren som studerats är år 2007 vilket är året innan diskrimineringslagen infördes och år 2019 som representerar nutiden. Studiens resultat visar att skillnaderna år 2007 och 2019 är marginella och att maskulinitet fortfarande framställs enligt den idealman som det västerländska samhället har byggt upp och utmanar i liten utstäckning normerna eller könsstrukturerna som redan finns i samhället. Detta behöver belysas och diskuteras än mer och nå makthavare för att de ska få en förståelse för problematiken och att det inte skett någon förändring. Utan den förståelsen blir det svårt att kunna skapa en förändring som leder till framgång inom idrottens jämställdhetsfrågor.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka mäns engagemang i organisationer som arbetar för jämställdhet. Totalt har sex män som på olika sätt engagerar sig i jämställdhetsfrågor intervjuats med en semistrukturerad intervjumetod. Utifrån genus och maskulinitetsteori analyseras frågor som varför männen engagerar sig, vad de vill uppnå samt vilka reaktioner de möter i sitt engagemang. Resultaten i studien visar att männen motiveras till att engagera sig främst av en vilja att förändra maskulinitetsnormer utifrån individuella skäl, men vill i sitt engagemang påverka andra män och på så sätt även bidra till en strukturell förändring. Det blir även tydligt hur männens vilja till engagemang utgår från ett antivålds perspektiv där de anser att deras plats som män är efterfrågad och central. Vidare visar resultatet att männen främst möter positiva reaktioner i sitt engagemang och att de upplever sig bli bekräftade, negativa reaktioner och svårigheter i engagemanget kopplas till sammanhang där en machokultur råder och de försöker bryta mot maskulinitetsnormer. / <p>2019-06-03</p>

Ett av de stora samhällsproblemen vi har idag är destruktiva normer kring maskulinitet. Föreliggande studie handlar därför om att studera hur förskollärare ser på pojkar och deras känslor. Vi vill besvara frågor som handlar om hur pojkar låter specifika känslor cirkulera på förskolan och hur förskollärare ser på och förhåller sig till dessa känslor. Raewyn Connells maskulinitetsteori och Sara Ahmeds teori om känslor har varit de teorier vi utgått från för att kunna studera detta. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att kunna genomföra vår studie där vi, genom semistrukturerade frågor, intervjuade sex olika förskollärare. Resultatet visade på att förskollärare upplever att de flesta pojkarna låter sina känslor cirkulera, men att det finns enstaka fall där pojkar bromsar en viss typ av känsla. Förskollärare är medvetna om de destruktiva maskulinitetsnormer som finns i samhället idag och därför försöker de ge pojkarna verktyg för att kunna visa sina känslor och på så sätt skapa en ny hegemonisk maskulinitet. De försöker eftersträva en maskulinitet där det inte finns några förväntningar på de olika könen och där pojkar får möjlighet att uttrycka alla sina känslor.

Studiens syfte var att få en fördjupad kunskap i hur socialarbetare arbetar med våldsutövande män i nära relationer och få en förståelse för hur socialarbetare upplever arbetet. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie med ett målstyrt urval av fem socialarbetare med erfarenhet av att arbeta med våldsutövande män. Det insamlade materialet analyserades utifrån en innehållsanalys och ett genus- och maktperspektiv. Studiens resultat visar att våldsutövande män har svårt att söka hjälp och prata om våldet till följd av skamkänslor orsakade av rådande maskulinitetsnormer. Det huvudsakliga arbetssättet innebär ett motiverande arbete som syftar till en beteendeförändring hos våldsutövare, inriktat på att få dem att förstå samt ta ansvar för våldet. Slutsatsen som kan dras är att våldsutövande män har ett stort behov av hjälp och stöd till en beteendeförändring som avsedda verksamheter i dagens läge inte möter upp, till följd av kommunala, organisatoriska och samhälleliga begränsningar.

No description available.

Vi har gjort en kvalitativ studie där vi undersökt maskulinitetsnormer och maskulinitetsideal i förhållande till mäns psykiska ohälsa på ett internetforum för incels. Vi har analyserat hur användarna beskriver sin bild av sig själva, sociala relationer och hur känslor diskuteras för att sedan analysera det utifrån ett maskulinitetsperspektiv. Vårt empiriska material består av 20 trådar från forumet incels.is och har sedan analyserats genom en tematisk innehållsanalys. Till vår hjälp i analysen har vi förhållit oss till tidigare forskning om mäns psykiska ohälsa och maskulinitetsnormer. För att skapa en djupare förståelse kring användarna på forumets beskrivningar, har vi använt oss utav Raewyn Connells maskulinitetsteori med betoning på begreppet hegemonisk maskulinitet. Genom att använda oss av en tematisk innehållsanalys har vi kunnat urskilja tre teman av vårt insamlade empiriska material: Att vara underordnad andra män, hur maskulinitetsnormer påverkar sociala relationer och psykisk ohälsa utifrån känslohantering.  Utifrån vårt resultat så framkommer det att användarnas bild av sig själva präglas av tankar om att de är oattraktiva i jämförelse med andra män, som besitter de allra mest önskvärda idealen för en man. På grund av att de inte uppbär det rätta utseendet så påverkas deras chanser till sociala relationer. Användarnas brist på sexuella och sociala relationer beskrivs skapa depression och ensamhet vilket leder till att de ofta diskuterar hanteringen av dessa känslor i form av att rätta till sitt utseende eller begå självmord. Resultatet av vår studie motsäger inte tidigare forskning men belyser att det handlar mer om yttre ideal än om inre ideal, såsom personlighet kopplat till hur du ska vara som man. Det framkommer också i tidigare forskning att psykisk ohälsa och depression har en koppling till sammanhang där man talar om maskulinitet på ett negativt sätt, vilket vår studies resultat även belyser. Vi vill med vår studie öka kunskapen och förståelsen för maskulinitetsnormer och maskulinitetsideal i förhållande till mäns psykiska ohälsa. Konsekvenserna av obehandlad psykisk ohälsa bland män påtalas i tidigare forskning kunna leda till sociala problem som självmord, våld mot kvinnor och psykisk ohälsa. Detta påvisas i resultatet av vår studie och återfinns på det forum vi studerat.

Rådande destruktiva maskulinitetsnormers påverkan synliggörs i frågan om våld i nära relationer. Kvinnor och män som fallit offer för våld i nära relationer tas emot på olika sätt och insatser för stöd och hjälp som erbjuds skiljer sig markant beroende på om den utsatta är kvinna eller man. Studien ämnar medvetandegöra vad för konsekvenser kvinnor och mäns anpassning efter destruktiva maskulinitetsnormer ger i förhållande till om offret är kvinna eller man. Detta genom att se hur destruktiva maskulinitetsnormer påverkar kvinno- och mansjourers verksamheter och deras målgrupper av våldsutsatta kvinnor och män. Studiens syfte var att belysa destruktiva maskulinitetsnormers påverkan på våldsutsatta kvinnor och män i nära relationer som kvinno- och mansjouren möter i verksamheten, samt jourernas stödjande arbete för kvinnor och män utsatta för våld i nära relationer. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna analyserades med utgångspunkt i Connells maskulinitetsteori. Intervjuanalysen genomfördes med tematisk analys där påverkan av destruktiva maskulinitetsnormer identifierades inom följande områden: Våldets uttryck hos våldsutsatta kvinnor och män som kvinno- och mansjouren möter, kvinnor och män samt kvinno- och mansjourens verksamheter och praktiska arbete med våldsutsatta vuxna. Resultatet visade skillnader i resursfördelning då kvinnojourerna hade större finansiering och budget i förhållande till mansjourerna. Skillnaden framställdes som orsak till att mansjourerna inte kunde erbjuda skyddat boende trots att behov uttrycktes. Resultatet uppvisade att mansjourerna lyfter psykiskt våld som vanligaste våldstypen män utsätts för, och att kvinnojourerna utöver det även lyfter fysiskt och sexuellt våld som vanligt förekommande bland utsatta kvinnor. Resultatet synliggjorde även en tydlig uppfattning av särskilda rollförväntningar på män som är präglade av maskulina normer om manlighet. Dessa attityder och värderingar beskrivs påverka både män och kvinnor. Studiens resultat pekade sammanfattningsvis på att destruktiva maskulinitetsnormer påverkar kvinnojourens och mansjourens arbete med våldsutsatta vuxna i nära relationer på olika sätt. Att mäns våldsutsatthet och mansjouren som verksamhet berörs bistår med ny kunskap inom ett mindre utforskat ämnesområde.

Gymnasieskolans program är könssegregerade vilket kan resultera i att individer begränsas i sina val på grund av könsroller. För killar ses gymnasievalet som mer begränsat om de tenderar att upprätthålla samhällets maskulinitetsnormer. Syftet med undersökningen är att synliggöra killars upplevelser av att göra ett normbrytande val. Genom att lyfta fram de påverkansfaktorer som finns kan studie- och yrkesvägledare få en ökad medvetenhet för normbrytande val och stötta elever i att göra välgrundade gymnasieval. Undersökningens frågeställningar är: Vad upplever killar låg bakom valet av vård- och omsorgsprogrammet?, Hur upplever de valet idag? samt Hur upplever de att de blivit bemötta i sina val utifrån könsföreställningar och könsnormer?  För att besvara frågeställningarna har vi använt en kvalitativ metod där vi genomfört sju semistrukturerade intervjuer med killar som går eller nyligen har gått Vård- och omsorgsprogrammet. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av följande teorier och teoretiska begrepp: Habitus, Careership, Maskulinitetsteorin samt teorin om begränsningar och kompromisser. Ett resultat i undersökningen är att killarna valde VO för att de ville hjälpa människor vilket har sitt ursprung i deras uppväxt. Samtliga upplever idag att de är nöjda med sitt val av gymnasieprogram. Resultatet visar att förväntningarna på de som killar har varierat och att de upplevt både positivt och negativt bemötande utifrån könsföreställningar och könsnormer.

Studiens ambition har varit att undersöka hur universitetskuratorer och frivårdsinspektörer arbetar med unga vuxna män avseende rådande samhälleliga maskulinitetsnormer och dess eventuella koppling till unga vuxna mäns (18–25 år) psykiska ohälsa samt undersöka det professionella kunskapsläget gällande detsamma. I studien har sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra frivårdsinspektörer och tre universitetskuratorer. Empirin har analyserats tematiskt där yrkesgrupperna har analyserats separat, men även tillsammans för att tydliggöra eventuella likheter och skillnader. Resultaten i studien ger indikationer på att de frivårdsinspektörer som intervjuats arbetar med delar av begreppet maskulinitetsnormer i större utsträckning än universitetskuratorerna. Gemensamt framkom även indikationer på att utökad forskning och kunskap om unga vuxna män, maskulinitetsnormer och dess eventuella koppling till psykisk ohälsa, potentiellt skulle kunna bidra positivt inom det operativa, professionella sociala arbetsfältet för de yrkesprofessionella som arbetar med unga vuxna män. / <p>2019-01-17</p>