Med termen New Public Management, NPM, vill samhällsvetenskapliga forskare beskriva den våg av organisationsförändringar inom offentlig förvaltning som svept över västvärlden de senaste cirka 30 åren. Den här uppsatsen undersöker hur frivårdsinspektörer inom den svenska kriminalvården upplever sin arbetssituation utifrån förekomsten av NPM-principer. Fem frivårdsinspektörer intervjuades utifrån tre temata som är kopplade till NPM - mål, kontroll och utvärdering. Undersökningen visar att verksamheten tycks ha förändrats påtagligt under den tid intervjupersonerna arbetet inom kriminalvården och att dessa förändringar kan kopplas till uppkomsten av NPM. Delar av arbetets organisering beskrevs som positiv för såväl kriminalvårdens anställda som för dess klienter. Kritik framfördes dock gällande hur verksamhetens måluppfyllnad mättes. Respondenterna menade att detta skedde på ett missvisande sätt och att det kvalitativa, klientnära arbetet sällan uppmärksammades eller utvärderades.

The purpose of this study has been to examine how female probation officers construct the concept of women who commit crime. This have been done by examining how the probation officers describe the phenomenon from their own point of view, how they perceive society's view of the phenomenon, how they describe the women's self-images and how their own perceptions affect the treatment of these women. To fulfill this aim the study is based on qualitative interviews with five female probation officers. We analyzed their statements by using Gender theory, Goffmans stigma term and Beckers deviant term. The result of this study shows that women who commit crime are described more as victims than offenders and that they are constructed as deviant in two ways; both in relation to the law but also in relation to their gender. The female probation officers construct the women as carriers of feelings of guilt and shame and that they have issues with their own identities. It also shows that the female probation officers believe in treating male and female clients the same way, although the result of this study shows that they probably don’t.

The purpose of the study was to explore probation officers approach professionally and privately to clients who are convicted or suspected of crime. We wanted to highlight the emotional strain that the professional role can create. We used a qualitative research approach in which the data collection method consisted of semi-structured interviews with six probation officers. The result showed that within the occupation there was a two-part view of whether there was difficulties to remain neutral toward clients who have committed more severe types of crime. The result showed that there were probation officers whose private values were too strong. There was some challenges in keeping distance between the professional and the private role when a closeness to the client was created. However, the closeness was considered a fundamental part to create a supportive relationship in order to achieve successful rehabilitation, which in some ways showed to be complicated. / Syftet med studien var att undersöka yrkesgruppen frivårdsinspektörer och dess förhållningssätt både professionellt och privat gentemot de klienter som är dömda eller misstänkta för brott. Vidare ville vi belysa den emotionella belastningen som yrkesrollen skapar och hur denna hanteras. För att beskriva detta använde vi oss av en kvalitativ forskningsansats där datainsamlingsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer med sex stycken frivårdsinspektörer. Resultatet visade att det inom yrkesgruppen fanns en tvådelad syn gällande svårigheten att förhålla sig neutralt gentemot klienter som utfört svårare typer av brott. Detta då det framkom att det inom verksamheten fanns frivårdsinspektörer vars privata värderingar var för starka. Vidare visade resultatet en viss utmaning gällande att hålla distans mellan yrkesrollen och den privata då det skapades en närhet till klienten. Närheten ansågs dock grundläggande för att skapa en bärande relation i syfte att nå ett lyckat rehabiliteringsarbete, något som resulterade i ett komplext förhållningssätt.

Studiens ambition har varit att undersöka hur universitetskuratorer och frivårdsinspektörer arbetar med unga vuxna män avseende rådande samhälleliga maskulinitetsnormer och dess eventuella koppling till unga vuxna mäns (18–25 år) psykiska ohälsa samt undersöka det professionella kunskapsläget gällande detsamma. I studien har sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra frivårdsinspektörer och tre universitetskuratorer. Empirin har analyserats tematiskt där yrkesgrupperna har analyserats separat, men även tillsammans för att tydliggöra eventuella likheter och skillnader. Resultaten i studien ger indikationer på att de frivårdsinspektörer som intervjuats arbetar med delar av begreppet maskulinitetsnormer i större utsträckning än universitetskuratorerna. Gemensamt framkom även indikationer på att utökad forskning och kunskap om unga vuxna män, maskulinitetsnormer och dess eventuella koppling till psykisk ohälsa, potentiellt skulle kunna bidra positivt inom det operativa, professionella sociala arbetsfältet för de yrkesprofessionella som arbetar med unga vuxna män. / <p>2019-01-17</p>

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka manifestationer av en exkluderande migrationslagstiftning i en inkluderande frivårdspraktik. Fokus har legat på frivårdsinspektörers egna upplevelser av möjligheter att utföra sitt uppdrag i relation till irreguljära migranter dömda för brott, samt de sätt på vilka man förhåller sig till svårigheter och dilemman i det praktiska arbetet. Syftet har även varit att försöka förstå frivårdsinspektörers uppdrag och roll som frontlinjebyråkrater vid välfärdsstatens gränser. insamling av empiri har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta frivårdsinspektörer som arbetar med övervakning i samband med skyddstillsynsdom eller efter villkorlig frigivning. Studien visar på att frivårdsinspektörer upplever sina möjligheter att utföra sitt återfallsförebyggande och (åter)integrerande arbete som begränsade i relation till aktuell målgrupp. Att irreguljära migranter i hög utsträckning exkluderas från hjälp och stöd inom välfärdssystemen och samtidigt saknar rätt att arbeta anges som huvudanledningar. Denna exkludering förefaller även bidra till att den rationalitet med betoning på individens ansvar för val och beteenden och som ligger bakom implementerad arbetsmetod utmanas. Genom att den stöttande delen av uppdraget begränsas urholkas uppdraget till att främst omfatta den kontrollerande delen. Det visar sig även att avsaknad av riktlinjer och stöd i uppdraget kring målgruppens specifika förutsättningar bidrar till att nya praktiker skapas för gruppen irreguljära migranter som ej ligger i linje med myndighetens generella policy och målsättning. Genom analys med hjälp av gränsteorier blir det tydligt att frivårdsinspektörer blir delaktiga i en gränspraktik som genom de sätt på vilka dessa använder sitt handlingsutrymme bidrar till att antingen utmana eller befästa gränser för tillhörighet och rättigheter.