Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om hur bildlärare i gymnasieskolans bild och formämne arbetar med och bemöter elevers psykiska ohälsa. Syftet har genererat tre frågeställningar som belyser frågor om bildlärares erfarenheter av psykisk ohälsa i undervisningen, vilket stöd bildlärarna kunde erbjuda elever som lider av psykisk ohälsa samt hur lärare hanterar elevernas val av konstnärliga uttryck i undervisningen som kan upplevas som starkt innehåll. I undersökningen intervjuades fem lärare som undervisar inom bildområdet på gymnasiet. De intervjuade bildlärarnas erfarenheter visar att elever med stor frånvaro ofta visar tecken på allvarlig psykisk ohälsa. Bildlärarna uppgav att de hänvisade elever med psykisk ohälsa direkt till Elevhälsoteam (EHT). Pedagogiska utvecklingssamtal är en viktig del i att upptäcka elever som visar tecken på ohälsa. Dessa samtal var också en del i att eleven fick handledning som rörde utveckling av det egna konstnärliga uttrycket.

Föreliggande studie hade ett kvantitativt tillvägagångssätt med utgångspunkt i författningen Organisatorisk och social arbetsmiljö (2015:4) som trädde i kraft i mars 2016. Syftet var att undersöka samband mellan organisatoriska samt sociala arbetsmiljöfaktorer och medarbetares psykiska ohälsa. Data från en medarbetarundersökning bearbetades genom en faktoranalys där nio faktorer identifierades. Därefter genomfördes en regressionsanalys och ett flertal moderationsanalyser. Resultatet visade att arbetssituation, hanterbar stress samt gemenskap och arbetsplats-kultur signifikant kunde förklara 49 % av psykisk ohälsa. Resultatet visade tendenser till förstärkta eller försvagade effekter på samband med psykisk ohälsa genom moderatorerna företagsledning och arbetssituation. Dessutom visade resultatet att samband med psykisk ohälsa genom stress kan förstärkas eller försvagas av moderatorerna gemenskap och arbetsplatskultur, konstruktiv konflikthantering och ledarskapskultur.

No description available.

No description available.

År 2010 startade Region Skåne ett pilotprojekt kallat Kultur på recept där sjukskrivna personer med diagnoserna lätta till medelsvåra depressioner, stress och långvarig smärta fick olika kulturaktiviteter utskrivet på recept. Projektet har utvecklats och förstorats och genomförs i en ny version fram till december 2014. Även Jönköpings läns landsting genomför ett nästintill identiskt projekt. Att remittera kultur på recept kan ses som en drastisk åtgärd både från primärvården och från kultursektorns håll. I denna undersökning undersöks syftet med projekten Kultur på recept och varför kultur behöver remitteras på recept. Undersökningens resultat baseras på kvalitativa intervjuer med personer från primärvården, Kultur på recept och kulturlivet i övrigt. Resultatet utgörs av fyra olika underavdelningar. Där framkommer det att primärvården är i behov av fler behandlingsalternativ för att möta det ökande antalet vårdsökande med psykisk ohälsa, att Kultur på recept kan fungera som en väg tillbaka till ökad aktivitet vid sjukskrivning, att gruppen som bildas under receptperioden utgör en viktig del av rehabiliteringen samt att Kultur på recept blir en viktig plattform där kulturpolitiska mål som tillgänglighet och delaktighet kan uppnås.

Utifrån beskrivningar av behandlarens självupplevda erfarenheter i arbetet med suicidriskbedömningar vid Barn- och ungdomspsykiatrin, har tidigare forskning samt teori analyserats för att kunna främja arbetet med suicidala ungdomar. Denna kvalitativa studie baseras på empiriska studier från sjukvårdspersonal inom Barn- och ungdomspsykiatrin. Studien påvisar hur behandlare använder sig av suicidriskbedömning som metod för att förebygga suicidalitet bland ungdomar. Studien belyser även svårigheten med att arbeta med dessa ungdomar samt vilka risk- och skyddsfaktorer som är väsentliga för en ungdom som går i tankar om att vilja ta sitt liv.

Vi har gjort en kvalitativ studie där vi undersökt maskulinitetsnormer och maskulinitetsideal i förhållande till mäns psykiska ohälsa på ett internetforum för incels. Vi har analyserat hur användarna beskriver sin bild av sig själva, sociala relationer och hur känslor diskuteras för att sedan analysera det utifrån ett maskulinitetsperspektiv. Vårt empiriska material består av 20 trådar från forumet incels.is och har sedan analyserats genom en tematisk innehållsanalys. Till vår hjälp i analysen har vi förhållit oss till tidigare forskning om mäns psykiska ohälsa och maskulinitetsnormer. För att skapa en djupare förståelse kring användarna på forumets beskrivningar, har vi använt oss utav Raewyn Connells maskulinitetsteori med betoning på begreppet hegemonisk maskulinitet. Genom att använda oss av en tematisk innehållsanalys har vi kunnat urskilja tre teman av vårt insamlade empiriska material: Att vara underordnad andra män, hur maskulinitetsnormer påverkar sociala relationer och psykisk ohälsa utifrån känslohantering.  Utifrån vårt resultat så framkommer det att användarnas bild av sig själva präglas av tankar om att de är oattraktiva i jämförelse med andra män, som besitter de allra mest önskvärda idealen för en man. På grund av att de inte uppbär det rätta utseendet så påverkas deras chanser till sociala relationer. Användarnas brist på sexuella och sociala relationer beskrivs skapa depression och ensamhet vilket leder till att de ofta diskuterar hanteringen av dessa känslor i form av att rätta till sitt utseende eller begå självmord. Resultatet av vår studie motsäger inte tidigare forskning men belyser att det handlar mer om yttre ideal än om inre ideal, såsom personlighet kopplat till hur du ska vara som man. Det framkommer också i tidigare forskning att psykisk ohälsa och depression har en koppling till sammanhang där man talar om maskulinitet på ett negativt sätt, vilket vår studies resultat även belyser. Vi vill med vår studie öka kunskapen och förståelsen för maskulinitetsnormer och maskulinitetsideal i förhållande till mäns psykiska ohälsa. Konsekvenserna av obehandlad psykisk ohälsa bland män påtalas i tidigare forskning kunna leda till sociala problem som självmord, våld mot kvinnor och psykisk ohälsa. Detta påvisas i resultatet av vår studie och återfinns på det forum vi studerat.

Studien undersöker nomofobi, en förkortning av ‘no mobile phobia’, där individer upplever negativa känslor eller tankar då de finner sig utan sin mobiltelefon. Med mätinstrumentet Nomophobia Questionnaire (NMP-Q) som underlag utvecklades den svenska versionen NMP-Q-SE, som består av 19 påståenden. Explorativ faktoranalys visade att 64% av variansen i svaren förklarades av tre bakomliggande faktorer som namngavs; (1) att förlora tillgång till kommunikation, (2) att förlora tillhörighet och (3) att förlora tillgång till information och bekvämlighet med Cronbach’s α=.939, vilket gjorde instrumentet lämpligt för undersökning av nomofobi med hänsyn till validitet och reliabilitet. Statistisk analys av medelvärdet för de 220 deltagarna motsvarade en måttlig grad av nomofobi enligt klassificeringen, M=64.47, SD=24.267. Signifikanta skillnader mellan kön fanns i faktor 1, där kvinnor (M=30.75, SD=10.38) hade högre poäng än män (M=25.91, SD= 12.40), t(76.67)=2.573, p=0.012. Variansanalys visade att respondenter med högre utbildningsnivå (M=66.50, SD=23.59) uppvisade signifikant högre poäng än dem med lägre utbildningsnivå (M=57.89, SD=23.83) för totalpoäng samt faktor 2 och 3, p=0.02. Deltagarna med en högre daglig skärmtid uppvisade även signifikant högre totalpoäng NMP-Q-SE (M=70.28, SD=25.88) än de med lägre daglig användningstid av mobiltelefon (M=59.30, SD=21.41), t(218)=-3.439, p=0.01, vilket tyder på ett samband mellan ökad användningstid av mobiltelefon och försvårad nomofobi som bör undersökas vidare. / This study explores nomophobia, shortened for no mobile phobia, where an individual experiences negative thoughts or emotions in situations without limited or no access to their mobile phone. Based on the Nomophobia Questionnaire (NMP-Q), a Swedish version NMP- Q-SE was designed consisting of 19 items. Exploratory factor analysis identified three underlying factors of nomophobia explaining 64% of variance which were named; (1) losing access to communication. (2) losing connectedness and (3) losing access to information and convenience, with Cronbach's α=.939, thus proving the NMP-Q-SE an adequate instrument for exploring nomophobia with validity and reliability. Statistical analysis showed a mean NMP-Q-SE score for the 220 participants reflecting a moderate degree of nomophobia according to the classification, M=64.47, SD=24.267. Significant differences between sexes were found for factor 1, where women (M=30.75, SD=10.38) scored higher than men (M=25.91, SD= 12.40), t(76.67)=2.573, p=0.012. ANOVA results showed that participants with a higher level education (M=66.50, SD=23.59) scored significantly higher than their lower-level education counterparts (M=57.89, SD=23.83) in total scores and factors 2 and 3, p=0.02. There were significant differences in NMP-Q-SE total and factor scores between participants averaging a lower screen time (M=59.30, SD=21.41) and those higher (M=70.28, SD=25.88), t(218)=-3.439, p=0.01, indicating a relationship between extended phone usage time and more severe nomophobia which should be further examined.

Introduction: Close emotional bands develop between mother and child and begin already during pregnancy, several factors affect how this band develops. Fetal life and the first few hours after childbirth are important for the infant's emotional development. Purpose: The purpose of this study is to investigate how midwives in post-natal care pay attention to emotional reactions in the mother, which these reactions are and how the midwives consider themselves to promote the relationship between mother and child. Issues: How do midwives describe that they pay attention to emotional reactions in the mother after childbirth, and what reactions are described? And how do midwives describe that they are working to promote the relationship between mother and child during the aftercare? Method: Five midwives working in the aftercare were interviewed based on a qualitative approach. The data collection method that has been used for this study is a semi-structured interview. The study material has been processed using an inductive thematic analysis. Result: What appears in the study is that midwives find it central to identify the woman's way of thinking about the child's needs and her ability to interpret the child's signals. The participants pay particular attention to those women where the emotional stress has been great after giving birth and can be assumed to need support. Discussion: Most studies and literature support what emerged from this study on the midwives' knowledge and experience about emotional reactions and its influence on the relationship between mother children. The mother's care for the child's needs and the midwife's work in promoting the relationship between these two can be interpreted as the concept of mentalization. / Inledning: Nära känslomässiga band utvecklas mellan mor och barn och påbörjas redan under graviditeten, flertalet faktorer påverkar hur detta band utvecklas. Fosterlivet och de första timmarna efter förlossningen är av betydelse för spädbarnets känslomässiga utveckling. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur barnmorskor inom eftervården uppmärksammar känslomässiga reaktioner hos modern, vilka dessa reaktioner är och hur barnmorskorna anser sig främja relationen mellan mor och barn. Frågeställningar: Hur beskriver barnmorskorna att de uppmärksammar känslomässiga reaktioner hos modern efter förlossningen, och vilka reaktioner beskrivs? Samt hur beskriver barnmorskorna att de arbetar för att främja relationen mellan mor och barn under eftervården? Metod: Fem barnmorskor verksamma inom eftervården intervjuades utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingsmetod som har används för denna studie är en semistrukturerad intervju. Studiens material har bearbetas med hjälp av en induktiv tematisk analys. Resultat: Det som framkommer i studien är att barnmorskorna finner centralt att identifiera är kvinnans sätt att tänka om barnets behov och hennes förmåga att tolka barnets signaler. Deltagarna uppmärksammar särskilt de kvinnor där den känslomässiga påfrestningen har varit stor efter förlossningen och kan antas behöva stöd. Diskussion: Flertalet studier samt litteratur stödjer det som framkom i denna studie om barnmorskornas kunskap och erfarenhet om känslomässiga reaktioner och dess påverkan på relationen mellan mor barn. Moderns omsorg om barnets behov samt barnmorskans arbete i att främja relationen mellan dessa två kan tolkas till begreppet mentalisering.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och motiv som ligger till grund för en missbrukares beslut att söka vård och behandling. Vidare har syftet varit att undersöka om beslutet grundar sig på individens egen insikt om sin problematik eller om det är ett resultat av omgivningens och nätverkets krav. Studien var av fenomenologisk karaktär då vi hade för avsikt att studera vad det är som gör beslutet till vad det är, d.v.s. finna essensen i vad det är som påverkar och samspelar med beslutet. För att uppnå syftet har vi använt oss av kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Vi har intervjuat åtta före detta missbrukare och intervjuerna har varit av semi-strukturerad karaktär. De analysverktyg som användes i studien var motivation, handlingsteori, beslutsfattande samt samhällets och nätverkets påverkan på individen. Dessa användes mot bakgrund av att motivation ofta används som begrepp inom narkomanvård och missbruksforskning. Handlingsteorin och beslutsfattande har använts då vår avsikt var att betrakta ”att sluta missbruka” som en handling, men också som ett beslut. Vidare har samhällets utveckling medfört ett paradigmskifte inom narkomanvården varför vi anser att det är av relevans att beakta samhällets påverkan i studier av missbrukare. I resultatet framkom att före detta missbrukare huvudsakligen grundade sitt beslut att sluta missbruka utifrån den egna insikten om att missbruket föranledde ett eskalerande av negativa konsekvenser samt försämrad psykisk hälsa. Beslutet att sluta missbruka påverkades i olika omfattning av yttre omständigheter i form av respondenternas nätverk, sociala instanser och en önskan om att leva enligt samhälleliga värderingar. / The purpose of this study has been to examine what factors and motives that form the basis for drug users' decisions to seek care and treatment. An additional purpose has been to examine whether the decision is based on the individual's own understanding of their problems or if it is a result of ambient and network requirements. Thus, the study have been of phenomenological nature as we intended to study what it is that makes the decision for what it is, that is, find the essence of what affects and interacts with the decision. To achieve that purpose, we have used a qualitative method with an abductive approach. We have interviewed eight former addicts and the interviews were of semi-structured nature. The analytical tools that have been used in the study are motivation, action theory, decision making, society and the network's impact on the individual. These have been used with the light of that motivation often is used as a concept in drug rehabilitation and addiction research. Action theory and decision making have been used as our intent has been to consider "to quit abusing" as an act, but also a decision. Furthermore, the development of society has brought out a paradigm shift in drug services which is why we believe it is relevant to consider society's impact in studies of drug users. The results showed that former addicts mainly based their decision to quit abusing by the individual's own insight of that the abuse led to an escalation of negative consequences, and poorer mental health. The decision to quit the abuse was affected by different degrees of external factors in terms of respondents' networks, social services and a desire to live according to societal values.