Many of us have grown up or have been acquainted with individuals who have grown up with smartphones in educational settings. We are well aware of how disruptive they can be, and I myself am not an exception. There have been instances when I have become distracted by my smartphone while studying, whether it was due to a notification popping up or feeling overwhelmed by a challenging assignment or a lack of understanding. My classmates have faced similar challenges. This served as the motivation behind my thesis: Can I, through the application of design, mitigate students' smartphone usage while studying? I set a personal goal to design a physical concept rather than a digital one, as I believed that there are already numerous digital alternatives available in the form of mobile applications and existing functions within smartphone operating systems. The design process employed in this thesis follows the Double Diamond approach, which encompasses both divergent and convergent thinking. Initially, extensive exploration of the subject was conducted through a literature review and benchmarking. Subsequently, the problem was defined through methods such as interviews and surveys to determine the validity of the project's objectives. During the development phase, co-design played a pivotal role, incorporating techniques such as brainstorming and dot-voting to ensure the solution was designed by students, for students. Finally, the delivery phase focused on presenting a finalized concept, employing sketches, prototypes, and digital models. Ultimately, the final concept takes the form of an accessory for existing smartphones that simplifies their functionality. This accessory conceals all notifications on the screen, leaving only incoming calls visible and actionable. Functionally, the concept serves as a reminder to students to refrain from checking their phones while studying, effectively reducing their inclination to do so. It introduces a deliberate obstacle to unlocking the device using fingerprint or facial recognition. The intention is for students to experience a sense of calmness during their study sessions, enhanced by the Zen-inspired design, while also providing the reassurance that they can be reached in case of urgent matters simply by calling instead of messaging them. / Många av oss har vuxit upp eller kommit i kontakt med personer som har vuxit upp med telefoner i utbildningssammanhang. Vi är alla väl medvetna om hur störande de kan vara, och jag själv är inget undantag. Det har funnits tillfällen då jag har blivit distraherad av min telefon under studier, antingen på grund av att en notifikation dyker upp eller för att jag känner mig överväldigad av en utmanande uppgift eller brist på förståelse. Mina klasskamrater har stött på liknande utmaningar under sina studier. Detta var bakgrunden till min avhandling: Kan jag, genom tillämpning av design, minska studenters användning av telefoner under studier? Jag satte upp ett personligt mål att utforma ett fysisk koncept istället för en digital lösning, eftersom jag ansåg att det redan fanns talrika digitala alternativ i form av mobilapplikationer och befintliga funktioner i telefoners operativsystem. Designprocessen som användes i denna avhandling följer Double Diamond-processen, vilket innefattar både divergent och konvergent tänkande. Inledningsvis genomfördes en omfattande utforskning av ämnet genom en litteraturstudie och benchmarking. Därefter definierades problemet genom metoder som intervjuer och enkäter för att fastställa projektets mål och dess validitet. Under utvecklingsfasen spelade co-design en avgörande roll, genom att använda metoder som brainstorming och dot-voting för att säkerställa att lösningen utformades av studenter, för studenter. Slutligen fokuserade den sista fasen på att presentera ett slutgiltigt koncept, med hjälp av skisser, prototyper och digitala modeller. Det slutgiltiga konceptet tar formen av ett tillbehör till befintliga telefoner som förenklar deras funktion. Detta tillbehör döljer alla notifikationer på skärmen och visar endast inkommande samtal som kan besvaras. Funktionellt fungerar konceptet som en påminnelse till studenter att avstå från att kolla sina telefoner under studier och minskar effektivt deras benägenhet att göra det. Det introducerar ett medvetet hinder för att låsa upp enheten med fingeravtryck- eller ansiktsigenkänning. Avsikten är att studenter ska uppleva en känsla av lugn under sina studiepass, förstärkt av den zen-inspirerade designen, samtidigt som de kan vara trygga i vetskapen om att de fortfarande kan nås vid akuta ärenden genom att bli ringd, istället för att bli kontaktad via sms.

Studien undersöker nomofobi, en förkortning av ‘no mobile phobia’, där individer upplever negativa känslor eller tankar då de finner sig utan sin mobiltelefon. Med mätinstrumentet Nomophobia Questionnaire (NMP-Q) som underlag utvecklades den svenska versionen NMP-Q-SE, som består av 19 påståenden. Explorativ faktoranalys visade att 64% av variansen i svaren förklarades av tre bakomliggande faktorer som namngavs; (1) att förlora tillgång till kommunikation, (2) att förlora tillhörighet och (3) att förlora tillgång till information och bekvämlighet med Cronbach’s α=.939, vilket gjorde instrumentet lämpligt för undersökning av nomofobi med hänsyn till validitet och reliabilitet. Statistisk analys av medelvärdet för de 220 deltagarna motsvarade en måttlig grad av nomofobi enligt klassificeringen, M=64.47, SD=24.267. Signifikanta skillnader mellan kön fanns i faktor 1, där kvinnor (M=30.75, SD=10.38) hade högre poäng än män (M=25.91, SD= 12.40), t(76.67)=2.573, p=0.012. Variansanalys visade att respondenter med högre utbildningsnivå (M=66.50, SD=23.59) uppvisade signifikant högre poäng än dem med lägre utbildningsnivå (M=57.89, SD=23.83) för totalpoäng samt faktor 2 och 3, p=0.02. Deltagarna med en högre daglig skärmtid uppvisade även signifikant högre totalpoäng NMP-Q-SE (M=70.28, SD=25.88) än de med lägre daglig användningstid av mobiltelefon (M=59.30, SD=21.41), t(218)=-3.439, p=0.01, vilket tyder på ett samband mellan ökad användningstid av mobiltelefon och försvårad nomofobi som bör undersökas vidare. / This study explores nomophobia, shortened for no mobile phobia, where an individual experiences negative thoughts or emotions in situations without limited or no access to their mobile phone. Based on the Nomophobia Questionnaire (NMP-Q), a Swedish version NMP- Q-SE was designed consisting of 19 items. Exploratory factor analysis identified three underlying factors of nomophobia explaining 64% of variance which were named; (1) losing access to communication. (2) losing connectedness and (3) losing access to information and convenience, with Cronbach's α=.939, thus proving the NMP-Q-SE an adequate instrument for exploring nomophobia with validity and reliability. Statistical analysis showed a mean NMP-Q-SE score for the 220 participants reflecting a moderate degree of nomophobia according to the classification, M=64.47, SD=24.267. Significant differences between sexes were found for factor 1, where women (M=30.75, SD=10.38) scored higher than men (M=25.91, SD= 12.40), t(76.67)=2.573, p=0.012. ANOVA results showed that participants with a higher level education (M=66.50, SD=23.59) scored significantly higher than their lower-level education counterparts (M=57.89, SD=23.83) in total scores and factors 2 and 3, p=0.02. There were significant differences in NMP-Q-SE total and factor scores between participants averaging a lower screen time (M=59.30, SD=21.41) and those higher (M=70.28, SD=25.88), t(218)=-3.439, p=0.01, indicating a relationship between extended phone usage time and more severe nomophobia which should be further examined.

No description available.