Denna undersökning syftade till att undersöka om människor uppfattade karaktärers personlighet olika beroende på vilken geometrisk form som vävts in i deras design. För att ge en bakgrund till undersökningen går arbetet igenom tidigare undersökningar gällande geometriska former och känslor, ikonografisk analys av bilder på karaktärer, stereotypiska karaktärer och karaktärsdesign. Som material för undersökningen skapades sex stycken konceptbilder på karaktärer, en kvinnlig och en manlig för var av de geometriska former som undersöktes: Cirkel, rektangel och triangel. Undersökningen utfördes med hjälp av en enkät där högstadieelever fick kryssa i de personlighetsdrag de förknippade med de olika karaktärerna, samt motivera sina val. Resultatet visade att geometriska former påverkade hur respondenterna uppfattade karaktärernas personlighet, men också att många andra attribut spelade en roll, som till exempel ansiktsdrag, kroppshållning och kläder. Slutsatsen skulle kunna bevisas bättre om fler, liknande arbeten gjordes, som fokuserade på flera åldersgrupper eller ställde fler djupgående frågor.

No description available.

No description available.

Syftet med detta examensarbete har varit att genom lektioner, observationer, utvärderingar samt intervjuer med elever och lärare få en uppfattning om hur närmiljön vid skolan används idag i matematikundervisningen, hur den skulle kunna användas mera samt få en uppfattning av hur eleverna upplever utomhusundervisning i matematik och hur det påverkar elevernas lärande. Efter en litteraturstudie genomfördes ett projekt utomhus med matematiklektioner som handlade om geometri. Lektionerna bestod bland annat av att öva på geometriska former, skala, mäta med olika mätredskap, beräkna omkrets och area, uppskatta längder och använda gamla mätmetoder.   Resultatet av projektet och intervjuerna visar att lärarna till viss del, mestadels sporadiskt, använder utemiljön i sin matematikundervisning speciellt tillsammans med de yngre barnen. Det finns en vilja bland lärare att använda närmiljön mer om tid kan frigöras till att få idéer, inspiration och planera övningar. En fördel som lärarna ser med matematikundervisning ute är att eleverna verkar komma ihåg och få en djupare kunskap för de moment som genomförts ute. Eleverna som deltagit i projektet med matematiklektioner i utemiljö uppfattar utomhusundervisning som något positivt och  flertalet upplever att de lär sig matematik bättre då de får vara ute och röra på sig samtidigt i friska luften. Det negativa var det kyliga vädret.

Datorstöd i matematikundervisning och matematiklärande – att simulera och modellera i problemlösning, handlar om vilka förmågor som kan utvecklas och vilka kursmål i matematik som kan realiseras i elevernas interaktivitet med programvara för dynamisk geometri. Studien baseras på en lektionsserie som bygger på en problemlösningssituation med GeoGebra som verktyg. Arbetet har en del beröringspunkter med aktionsforskning, men kan närmast definieras som undervisningsförsök. I studien görs ett försök att följa undervisnings- och inlärningsprocessen och reflektera över vad som sker. Undersökningsmetoden har varierat mellan deltagande observation, enkätundersökning och intervjuer. Resultat visar att ett noggrant valt problem och en flexibel lektionsplanering uppmuntrar eleverna att använda sina befintliga kunskaper och ta till sig ny kunskap. Eleverna lär sig nya arbetssätt som simulering och modellering. De får också kunskap om vad en matematisk modell är. / Computer aid in teaching mathematics and mathematics learning - simulation and modeling in problem solving is about what abilities can be developed and the course goals in mathematics can be realized in the students' interactivity with software for dynamic geometry. The study is based on a lecture series based on a problem solving situation with GeoGebra as a tool. The work has some similarities with action research, but can best be defined as teaching experiment. The study attempts to follow the teaching-learning process and reflect on what is happening. The survey methodology has varied between participant observation, questionnaire survey and interviews. Results show that a carefully selected problems and a flexible lesson plan encourages students to use their existing skills and absorb new knowledge. Students learn new ways of working as simulation and modeling. They also acquire knowledge of what a mathematical model is.

No description available.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka kunskaperna i plangeometri hos elever på samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmen.  Elevernas kunskaper kartläggs med ett kunskapstest, och detta kunskapstest genomförs även i två gymnasieklasser i Finland. De finska eleverna inkluderas för att bidra med ett internationellt perspektiv på de svenska elevernas resultat. Elevsvaren bedöms med hjälp av van Hieles teori om kunskapsutveckling. Resultaten visar att eleverna klarar av att utföra de beräkningarna som krävs, men att det saknas en djupare förståelse för geometri, speciellt inom området area. Jämförelsen mellan de finska och de svenska eleverna visar att det inte finns någon större skillnad mellan eleverna.

No description available.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på om och i så fall hur pedagoger använder geometriska begrepp i samtal med barnen på förskolan. I litteraturgenomgången ges exempel på hur man genom historien sett på geometrin inom förskolan, men även barns begreppsutveckling och pedagogens roll. Data för undersökningen har samlats in via observationer och intervjuer vilka gjordes på tre förskolor. Vid observationerna studerades hur pedagogerna använde de geometriska begreppen. Pedagogerna observerades i vardagliga situationer för att se hur de använde sig av begreppen cirkel, kvadrat, rektangel och cirkel. Under intervjuerna fick pedagogerna berätta om hur de tyckte att de använde sig av geometriska begrepp i sin verksamhet. Pedagogerna presenterades också för bilder på geometriska former, där de skulle redogöra för det sätt på vilket de skulle tala om bildernas former med barnen Resultatet visar att begreppen inte används av pedagogerna i så många situationer och att pedagogerna ibland inte upptäcker begreppen i de vardagliga situationerna. Resultatet tyder också på att pedagogerna utgår från barnens ålder när de använder sig av matematiska begrepp men även att det i pedagogernas vardag finns mycket att ta vara på i de olika situationer som uppstår.