<p>The purpose with the work is to study Fortums activities with hydro power plants, dams and reservoirs mainly in a premise jurisdictional perspective and to show how GIS would be a helpful tool for the future.</p><p>A great deal of the information that the Generation Hydro-division at Fortum are managing have a spatial element. That means that it is possible to spatially join this information to a geographical polygon, line or point. This information is today gathered from several different sources, such as files, paper maps and digital data of several kinds. A Geographic Information System (GIS), as and aid besides the ordinary tools should be an effective support in the everyday work with questions of a premise jurisdictional nature.</p><p>The goal of this work is to account for how to organize, present and analyse geographic information. We will show how to link from the map to traditional tools such as calculation- and register programs. Linking to documents of different formats and to pictures will also be demonstrated.</p><p>Gathered and processed data in different formats and from different sources will result in a GIS-application overlooking two separate control areas. For the lower parts of the river Ljusnan in the municipalities of Bollnäs and Söderhamn it will be accounted for the handling of hydro power plants. The other area includes the municipalities of Arvika and Eda in the county of Värmland, in which the handling of dams and reservoirs also will be incuded. In the attempt to give suggestions of different solutions the two areas diverge somewhat in the matter of drawing manners and scales.</p> / <p>Syftet med examensarbetet är att studera Fortums verksamhet med kraftstationer, dammar och regleringsmagasin ur i första hand ett fastighetsrättsligt perspektiv att visa hur GIS kan vara ett lämpligt hjälpmedel i den framtida verksamheten.</p><p>En betydande del av den information, som hanteras av avdelningen Generation Hydro på Fortum, har en geografisk anknytning. Det innebär att den går att koppla till en yta, en linje eller en punkt i geografin. Idag hämtas sådan information från flera olika källor, däribland pärmar, papperskartor och i olika former av dataformat. Ett geografiskt informationssystem, GIS, som hjälpmedel vid sidan av befintliga hjälpmedel bör vara ett effektivt stöd i det vardagliga arbetet med fastighetsrättsliga frågor.</p><p>Målsättningen med examensarbetet är dels att redovisa hur man kan organisera, presentera och analysera geografisk information. Dels ska redovisning göras av hur man länkar från kartan till traditionella verktyg och information i form av kalkyl- och registerprogram samt dokument i olika format och länkningar till bilder. Användningen av kartor i olika format ska visas.</p><p>Utifrån diverse data i olika format från olika källor tas förslag på GIS-lösningar fram över två testområden. För Ljusnans nedre del i Bollnäs och Söderhamns kommuner redovisas hantering av kraftstationer. Det andra området innefattar Arvika och Eda kommuner i Värmland, i vilka även hantering av dammar och regleringsmagasin innefattas. För att ge exempel på olika lösningar skiljer sig utformningen av förslagen av de två områdena något vad gäller ritmanér och skalområden.</p>

Inom geotekniken behövs ofta jordlagerföljden och jordens egenskaper bedömmas. För att göra detta används ofta sonderingsmetoden Cone Penetration Test (CPT), som används främst till att ge en preliminär bedömning av jordlagerföljden och en uppskattning av geotekniska egenskaper. CPT-sondering är en avancerad metod som ställer högre krav på både fältgeotekniker och handläggande geotekniker jämfört med andra metoder och är en metod där många faktorer påverkar resultatet. Detta examensarbete undersöker vilka faktorer som påverkar CPT-sondering med fokus på utrustning och handhavandet hos teknikkonsultföretaget WSP i Östergötland. Syftet med arbetet är att jämföra och utvärdera metod och resultat hos WSP för att se om det finns några skillnader i handhavandet och mellan de tre olika sonderna som är använda i studien. I studien utfördes 12 stycken CPT-sonderingar i samma område och dessa utfördes av samma fältgeotekniker, där häften av sonderingarna var utförda med förborrning och vattenfyllt sonderingshål och den andra hälften utförda med endast förborrning. Dessutom utfördes en skruvprovtagning i området. När sonderingarna var gjorda utvärderades resultaten i programvaran Conrad. Sonderingarna utfördes i ett område mellan Vånga och Göten, väster om Norrköping och området består främst av silt med lager av sand. Resultatet av studien visar att sond A har de jämnaste resultaten och orsaken till detta är troligtvis att denna sond är den som senast har kalibrerats. Efter sondering 2-C upptäcktes en skada på friktionshylsan för sond C, friktionshylsan byttes ut och trots detta ser resultatet för denna sond bra ut. Den första sonderingen gjord efter byte av friktionshylsan avviker dock i resultatet jämfört med de andra sonderingarna gjorda med sond C. Resultatet från sond B visar att denna sond uppnår lägre värde jämfört med de andra sonderna. En orsak till detta anses vara att denna sond är den sond som är kalibrerad med det tidigaste datumet. Slutsatsen i studien är att de faktorer som påverkar resultatet mest är kalibrering, att sonden är vätskemättad och att kontroller har utförts av sonden innan och efter sonderingen.

The purpose with the work is to study Fortums activities with hydro power plants, dams and reservoirs mainly in a premise jurisdictional perspective and to show how GIS would be a helpful tool for the future. A great deal of the information that the Generation Hydro-division at Fortum are managing have a spatial element. That means that it is possible to spatially join this information to a geographical polygon, line or point. This information is today gathered from several different sources, such as files, paper maps and digital data of several kinds. A Geographic Information System (GIS), as and aid besides the ordinary tools should be an effective support in the everyday work with questions of a premise jurisdictional nature. The goal of this work is to account for how to organize, present and analyse geographic information. We will show how to link from the map to traditional tools such as calculation- and register programs. Linking to documents of different formats and to pictures will also be demonstrated. Gathered and processed data in different formats and from different sources will result in a GIS-application overlooking two separate control areas. For the lower parts of the river Ljusnan in the municipalities of Bollnäs and Söderhamn it will be accounted for the handling of hydro power plants. The other area includes the municipalities of Arvika and Eda in the county of Värmland, in which the handling of dams and reservoirs also will be incuded. In the attempt to give suggestions of different solutions the two areas diverge somewhat in the matter of drawing manners and scales. / Syftet med examensarbetet är att studera Fortums verksamhet med kraftstationer, dammar och regleringsmagasin ur i första hand ett fastighetsrättsligt perspektiv att visa hur GIS kan vara ett lämpligt hjälpmedel i den framtida verksamheten. En betydande del av den information, som hanteras av avdelningen Generation Hydro på Fortum, har en geografisk anknytning. Det innebär att den går att koppla till en yta, en linje eller en punkt i geografin. Idag hämtas sådan information från flera olika källor, däribland pärmar, papperskartor och i olika former av dataformat. Ett geografiskt informationssystem, GIS, som hjälpmedel vid sidan av befintliga hjälpmedel bör vara ett effektivt stöd i det vardagliga arbetet med fastighetsrättsliga frågor. Målsättningen med examensarbetet är dels att redovisa hur man kan organisera, presentera och analysera geografisk information. Dels ska redovisning göras av hur man länkar från kartan till traditionella verktyg och information i form av kalkyl- och registerprogram samt dokument i olika format och länkningar till bilder. Användningen av kartor i olika format ska visas. Utifrån diverse data i olika format från olika källor tas förslag på GIS-lösningar fram över två testområden. För Ljusnans nedre del i Bollnäs och Söderhamns kommuner redovisas hantering av kraftstationer. Det andra området innefattar Arvika och Eda kommuner i Värmland, i vilka även hantering av dammar och regleringsmagasin innefattas. För att ge exempel på olika lösningar skiljer sig utformningen av förslagen av de två områdena något vad gäller ritmanér och skalområden.

Fältgeotekniska undersökningar är en viktig del av geotekniken och används vid nästan alla byggprojekt för att utreda markförhållanden och skapa underlag för dimensionering av konstruktioner. För att optimera grundläggningsdesign önskas ofta flera fältmetoder eftersom metodernas olika tillvägagångssätt kan resultera i skilda resultat och parametrar, vilka tillsammans möjliggör undersökningar i alla tänkbara jordförhållanden. En metod erkänd utomlands för sin höga tillförlitlighet och användningsbredd är pressometern, en metod som är på väg att glömmas bort i Sverige. Syftet med examensarbetet var att studera pressometerns potential och användningsområde i Sverige. Pressometern som metod bygger på radiell expansion och mäter jordens volymförändring genom trycksättning. Förfaringssättet som pressometern belastar jorden på liknar situationen som jorden kommer att utsättas för under byggnation. Pressometerförsök resulterar i metodspecifika hållfastighets- och deformationsparametrar, från vilka särskilda beräkningsmodeller för uppskattning av bärförmåga och sättningar har utvecklats. Målet var att förse svenska geotekniker med en referens för att förhålla sig till pressometerresultat och -modeller. Ett intressant område för pressometern i Sverige är friktionsjordar där ett behov av pålitliga in situ-metoder har identifierats. Beräkningsmodellerna baserade på pressometerresultat har utvärderats och jämförts med beräkningsmodeller för hejarsondering vilken är en vanlig sonderingsmetod i friktionsjord. Vidare har empirisk data från projekt där båda metoderna använts, analyserats och empiriska samband utvärderats mellan dem. Beräkningsmodellerna tolkades sedan mot det empiriska sambandet. Slutligen utfördes ett fältexperiment med de båda metoderna, som tyvärr misslyckades. Dataanalysen visar på ett tydligt empiriskt samband mellan hejarsondering och pressometerförsök, dock grundade sig den empiriska analysen på endast 14 observationer och hög standardavvikelse iakttogs. Beräkningsmodellerna för vardera metod visade sig skilja markant. Gällande beräknad vertikal bärförmåga kunde visas att för konstruktioner med stort relativt grundläggningsdjup beräknas den vertikala bärförmågan högre med pressometermodellen än hejarmodellen. För sättningsberäkningar ger pressometermodellen gynnsammare uppskattad sättning vid ökad plattbredd än hejarmodellen. Sammanfattningsvis visar studien på att pressometern har ett tydligt användningsområde i Sverige med bra beräkningsmodeller men att klara regler och normer saknas och borde förtydligas. Pressometern är en in situ-metod som i praktiken kantas av problem i utförandet men att den teoretiska grunden och behovet av verklighetsnära fältmetoder ändå skapar utrymme för metoden i svenska friktionsjordar.

The main objective of this thesis was to determine how and why peat fails with the aim of reducing the threat caused by this and also for prevention of the occurrence. Peat is a very common soil in both the UK and Ireland so knowing how it fails and how to prevent it is hugely beneficial. To do this three seperate case studies where analysised, all located in Ireland but in different areas, to see if the failure methods had any similarities or differences that could be linked together. The main finding was that therewas not one sole causal factor for all peat slides but instead a combination of different factors; although some factors are more influential than others for example rainfall. A number of solutions where put forward such as a drainage system for the peat slopes and while they are limited, due to most of the factors being of natural origin, they have the potential to reduce the likelihood and frequnecy of failures if properly implemented.

Antalet vindkraftverk, både i Sverige och i världen, ökar från år till år samtidigt som de blir allt högre. Utvecklingen mot högre torn och kraftigare turbiner kräver allt större fundament för att klara de krafter och moment som uppkommer. Ofta varierar markförhållandena mellan de olika verkslägena inom en och samma park. För landbaserade vindkraftverk är tre olika typer av fundament vanligast; gravitationsfundament, bergförankrade och pålade. Arbetet har fokuserat på det första och behandlat hur varierande friktionsvinkel samt grundvattennivå påverkar storleken på fundamentet och därigenom produktionskostnaden för fundamenten. Arbetet utgår från olika friktionsvinklar och grundvattennivåer och jämför vilka kriterier som blir dimensionerande och hur produktionskostnaderna påverkas. De kriterier i brottgränstillstånd och bruksgränstillstånd som utvärderats är; risken för stjälpning, allmänt bärighetsbrott, glidning samt differentialsättningar. Vid allmänt bärighetsbrott har två brottmoder utvärderats, dels den ”vanliga” brottmoden ut från fundamentet, dels brottmoder in under fundamentet. Den senare är viktig att utvärdera då stora excentriska laster verkar och visar sig vara dimensionerande i flera fall med friktionsvinkel runt 38 grader och hög grundvattennivå. Resultaten visar att vid höga grundvattennivåer kombinerat med högre friktionsvinklar så blir risken för stjälpning dimensionerande och fundamentet kan inte minskas ytterligare trots att friktionsvinkeln går upp. Resultaten visar även att cirkulära fundament i samtliga fall är mera material- och kostnadseffektiva än kvadratiska. Resultatet visar tydligt att grundvattennivån har mycket större påverkan på hur stort fundamentet behöver vara för att erforderlig bärighet ska uppnås. Då grundvattennivån påverkar fundamentsstorleken kraftigt är det av stor vikt att den undersöks väl för att undvika att överdimensionerade fundament används. I grova drag kan det räcka med två fundament som är placerade på platser med en gynnsammare grundvattennivå (en meter lägre än övriga) för att motivera projekteringskostnaden för en ytterligare fundamentsstorlek. Fundamentets storlek beror även på jordens friktionsvinkel men påverkas i något mindre grad än av grundvattennivån. / The number of wind turbines are increasing in Sweden as well as in the rest of the world. At the same time the business goes towards higher towers and more powerful turbines to increase production of electricity. This requires larger and more stable foundations to handle the forces and moment that the wind generates. Since wind farms often consists of multiple turbines and covers a great area the ground properties varies between the turbine sites. For wind turbines onshore, three different types of foundations are the most common. Gravity based foundations, rock anchored foundations and piled foundations and the selection is based on thickness of soil strata (down to rock), soil type and properties as well as the level of the groundwater table. This thesis examines how variations in friction angle and level of ground water table affects the production costs of gravity based foundations. Different criteria in ultimate limit state and serviceability limit state is checked; risk of overturning, general shear failure, sliding and differential settlements. General shear failure is evaluated with two rupture lines, both outwards from the foundation and inwards under the foundation. The later one is of importance when the foundation is subject to large eccentric loads and turns out to be the critical parameter in cases with friction angle about 38 degrees and a high groundwater table. With higher friction angles (in combination with high groundwater table) overturning is the designing criterion. In all cases the circular foundations are more size and cost effective than square shaped. The results shows that the groundwater table has greater impact on the required size of the foundation compared to the friction angle of the soil. Therefore it’s important to examine the groundwater situation well at an early stage of construction to avoid larger than necessary foundations.

This project is a Master's Thesis which extent is 30 credits in the specialization Soil and Rock Construction within Civil Engineering at the Technical University of Luleå. The project is a laboratory study, which has been executed at the Technical University of Brunswick in Ger-many.The project has looked into how uniaxial strength of stabilised soil is affected when the mate-rial has been exposed for ground frost. The study also checked whether there is a recovering effect in the material after thaw. The study was performed in laboratory by studying two soils and two stabilisation agents. The materials were a clay stabilised with lime and a silty sand stabilised with cement. Both soils where taken from the Stockholm area in Sweden. In total 108 samples were manufactured with different combinations of content of stabilization agent, hardening time, number of freeze-thaw-cycles and curing time. This resulted in 18 combinations of samples for each soil. The questions the project answered are:impact of freeze-thaw-cycles on the uniaxial compressive strengthif the curing after freeze-thaw can repair the material with respect to its uniaxial compressive strength.The results show that the uniaxial compressive strength of the lime-stabilised clay is reduced by about 40 to 80 %. The magnitude depends on the amount of stabilizer, hardening time and freeze-thaw-cycles. The cement-stabilised sand gets a change of its uniaxial compressive strength by ±10 %. Consequently there is no evidence that the freezing has an impact on the uniaxial compressive strength in this case. After curing of the stabilised clay samples exposed to freezing and thawing the uniaxial compressive strength was found to be 20 to 115% of the original value. Therefore, there is only a small actual recovery in the clay samples. For the ce-ment-stabilised sand a more continuous growth of strength was found rather than recovery during the after curing. This was in the range of about 0 to 25%.The cement-stabilised sand has shown to be brittle and sensitive to deformations. This makes its limitation not to be carrying capacity. The limitations are rather deformation and move-ment.

Den första januari 2011 blir den Svenska övergången till Eurocode inom Geoteknik mer definitiv i samband med att Boverket antar det nya regelverket. Geotekniska handläggare och fält-/labtekniker får i och med övergången ett nytt ramverk för rapportering och redovisning att arbeta efter. Den nya standarden kommer leda till en förbättrad kvalité på arbetet då kraven på redovisningens innehåll samt tillgänglighet ökar. Den kommer även befrämja den fria marknaden, både nationellt och internationellt. Det rapporteringssystem som i dagsläget används kommer ersättas av ett nytt som innefattar fem olika dokumenttyper. Dessa dokumenttyper är: Underlagsrapport Försöksrapport Markteknisk undersökningsrapport Projekterings PM Förfrågningsunderlag. Innehållet i de nya rapporttyperna knyter i många avseenden an till innehållet i de som används idag. Den nya rapporteringsmodellen ställer dock ur ett dokumenteringsperspektiv högre krav på handläggare och tekniker. Modellen kommer provocera fram en mer detaljerad och innehållsrik kommunikation mellan fält, laboratorium och kontor. Tanken är att personer som inte varit inblandade i ett projekts tidigare skeden skall kunna ta till sig alla förutsättningar med hjälp av de nya dokumenten. Mer ansvar kommer läggas på lab-/fälttekniker vad avser kvalitet och dokumentation i projektens undersökningsfas. För att man från fält och lab. skall kunna ta fram rätt underlag till fortsatt projektering måste handläggare tydligare precisera vilken typ av information, utöver den traditionella, som måste finnas med i resultatredovisningen. För att övergången inte i för stor utsträckning skall påverka handläggningstid och projekteringskostnad måste företagen anpassa sin verksamhet efter de nya spelregler som Eurocode medför.

När ett vattendrag regleras genom byggnation av dammar och vattenkraftverk skapas hinder, även så kallade vandringshinder för fiskar och andra vattenlevande organismer. Genom att bygga en fiskväg möjliggörs åter denna vandring. På senare år har det blivit vanligt att anlägga fiskvägar på ett naturligt sätt. Den senast framtagna metoden för att anlägga naturliga fiskvägar är att bygga ett så kallat inlöp. Inlöpet uppförs genom att en del av en damm skiljs av med hjälp av en skiljevägg som ansluts mot befintlig dammkonstruktion. Skiljeväggen kan utföras på flera sätt, ett av dess är genom att driva ner en kontinuerlig stålspont. Syftet med examensarbetet är att undersöka möjligheten att uppföra ett inlöp med hjälp av en tät kontinuerlig konsolspont av stål, i anslutning till befintlig dammkonstruktion. Målet med examensarbetet är att öka kunskapen vid användning av kontinuerlig stålspont för byggnation av fiskvägar i anslutning till befintliga dammkonstruktioner.

Freezing-thawing, changes the properties of soil due to the phase change of the water in the soil body. Freezing-thawing cycles in the soil have been studied for several decades including extensive laboratory research. In this study, the main focus is thawing based on laboratory investigation. The soil used in the laboratory study is taken from a minor road where an additional field study has been carried out. A freezing-thawing laboratory apparatus is manufactured and used in order to get better understanding of the freezing-thawing process. The apparatus is designed for cylindrical sample, one dimensional heat flow, freezing/thawing from top to bottom, water supply from bottom (access to external water) and possible to apply overburden load. he laboratory tests were conducted at similar soil samples at different boundary conditions. Water is liberated in the thawing zone of the sample. During thawing the only drainage path is to the surface, however, water migrates upwards even when entire soil is thawed. Upwards water migration after thawing period can be due to the changes in thawed soil properties such as permeability and fine particles redistribution. The rate of thawing is a very important factor for thawing conditions. At low thawing rate the drainage capacity of sample is sufficient to drain the liberated water from ice. Moreover, freezing condition i.e. access to water, has high impact on thawing process. If the volume of ice lenses is high,the thawed soil fluidizes as the water migrates upwards. Pore pressure transducers will be added to the apparatus for further investigation regarding both freezing and thawing. The field study has been conducted in order to study thaw behavior in low volume road embankment. The scope of the study is to investigate the thaw weakening progress by Falling Weight Deflectometer (FWD) and Dynamic Cone Penetration (DCP) tests on low volume embankment road near Luleå,northern Sweden. The results from methods is compared and the differences in how they are capturing the thawing is discussed. DCP which is known as an easy and cheap method to estimate stiffness of soil layers is applied to estimate thawing period and the layer which thaw weakening takes place at. Stiffness gained by back calculation of FWD results which is performed on the same road embankment and same period of time DCP test is done.