Uppsatsen syfte är att undersöka det kausala sambandet mellan lokal överlägsenhet och seger på taktisk nivå inom markarenan. Detta sker genom att begreppen lokal överlägsenhet och seger på taktisk nivå analyseras och diskuteras. Uppsatsen har som ambition att även göra dessa begrepp mätbara för att testa det kausala sambandet i en fallstudie bestående av två fall; slaget vid Suomussalmi och slaget vid Golanhöjderna.  Uppsatsen visar att det i de valda fallen föreligger ett samband mellan lokal överlägsenhet och seger på taktisk nivå inom ramen för de definitioner som är gjorda i uppsatsen. Vidare redovisas den problematik som normativ forskning inom krigsvetenskapen är behäftad med. Uppsatsen resultat kan m.h.t. detta ej anses påvisa ett generellt kausalt samband.

Syftet med studien är att undersöka tre sekventiella teoriers förklaringskraft kring taktisk framgång vid defensiva operationer. Inom krigsvetenskapen är enigheten stor om att manöverkrigföring är den främsta metoden för en mindre armé som vill besegra en större motståndare i ett konventionellt krig. Teorin kring manöverkrigföring är dock offensivt inriktad och en oförsiktig tolkning kan leda till en övertro på möjligheten att snabbt nå avgörande resultat. Denna studie undersöker därför på vilket sätt manöverkrigföring kan leda till framgång vid defensiva operationer. Studien genomförs som en fallstudie med kongruensanalys av tre konkurrerande teorier som alla tar utgångspunkt i manöverkrigföring. Teorierna utgörs av Collins dynamiska modell, Biddles moderna system samt Thunholm och Henåkers idealmodell. Fallet som undersöks är Israels försvar av Golanhöjderna den 6-22 oktober 1973. Genom kongruensanalys med en konkurrerande ansats kan teorierna antingen stärkas eller försvagas vilket pekar på i vilken grad dessa kan användas vid analys, planering och genomförande av taktik. Resultatet av studien visar att Collins teori har högst kongruens med fallet samtidigt som denna typ av sekventiella modeller har begränsad användbarhet vid planering och genomförande av taktik. Resultatet pekar på att officerare och soldaters motivation samt kompetens på lägre taktisk nivå kan ha större påverkan på taktisk framgång än val av direkt eller indirekt metod. Dessutom visar studien på att fiendens organisatoriska sammanbrott kan uppnås genom en sekvens av försvar-motanfall-försvar och inte enbart som en följd av försvar-motanfall-exploatering.

<p>The topic of this essay is the strategic importance of the <em>Golan Heights</em> during the period <em>1967-1973, </em>specifically targeting the following<em> </em>questions;</p><p>-          <em>Why were the heights strategically important</em>?</p><p>-          <em>What are the gains of either of the states in controlling the Golan Heights?</em></p><p>A theoretical framework based on Jerker Widén´s and Jan Ångström´s <em>Militärteorins grunder</em> (The fundamentals in Military Theory) and its chapter regarding the strategic context will be used as an analytical framework.</p><p>The framework has been applied on the specific conditions of the Golan Heights during a given and limited period of time; stretching from 1967 to 1973, however, the study will <em>not</em> deal with the <em>war of attrition</em> in 1970 as the impact on the Golan Heights and the surrounding geographical strategically important area was limited if at all. The two wars waged during this particular time are used in an attempt to give a somewhat objective picture of the strategic importance of the area.</p><p>The conclusions are that the importance of the Golan heights during the selected period was significant as the Golan Heights provided a “strategic lock” both ways and provides a favourable area to deploy artillery, intelligence and surveillance sensors.</p> / <p>Denna uppsats behandlar främst de grundläggande teorierna kring strategi applicerade på referensobjektet Golanhöjderna under åren 1967-1973.</p><p>Syftet är att svara på frågorna:</p><p><em>Varför var höjderna viktiga ur ett strategiskt perspektiv?</em></p><p><em>Vilka fördelar vinner endera</em> <em>staten på att besitta dem?</em></p><p>Tidsrymden har valts med tanke på att det är under denna tid som de häftigaste striderna ägde rum på detta specifika terrängavsnitt. Utnötningskriget 1970 berörs ej då det inte berörde terrängavsnittet. De parter som behandlas är Israel och Syrien då dessa gränsar till varandra runt Golanhöjderna.</p><p>De bägge parternas planer och mål under stridigheterna kommer att analyseras enligt en deskriptivt-analyserande metod och även till viss del jämföras vad avser deras avsikter och önskade slutläge.</p><p>Den teoretiska referensramen, vilken skall fungera som ett analysverktyg, består huvudsakligen av sex belysande aspekter som tillsammans kan beskriva den strategiska bilden, hämtade ur Jerker Widéns och Jan Ångströms bok <em>Militärteorins grunder</em>. Utöver dessa sex aspekter kommer även manöverkrig, linjaritet samt rysk krigskonst att beskrivas. Dessa operationaliseras sedan på referensobjektet och leder fram till en diskussion som sedan mynnar ut i ett antal slutsatser.</p><p>De slutsatser som har dragits är att Golanhöjderna har en strategisk vikt i området 1967-1973 då de fungerade som ett ”strategiskt lås” för bägge sidor samt att höjderna var värdefulla ur underrättelse-/spaningshänseende.</p>

The topic of this essay is the strategic importance of the Golan Heights during the period 1967-1973, specifically targeting the following questions; -          Why were the heights strategically important? -          What are the gains of either of the states in controlling the Golan Heights? A theoretical framework based on Jerker Widén´s and Jan Ångström´s Militärteorins grunder (The fundamentals in Military Theory) and its chapter regarding the strategic context will be used as an analytical framework. The framework has been applied on the specific conditions of the Golan Heights during a given and limited period of time; stretching from 1967 to 1973, however, the study will not deal with the war of attrition in 1970 as the impact on the Golan Heights and the surrounding geographical strategically important area was limited if at all. The two wars waged during this particular time are used in an attempt to give a somewhat objective picture of the strategic importance of the area. The conclusions are that the importance of the Golan heights during the selected period was significant as the Golan Heights provided a “strategic lock” both ways and provides a favourable area to deploy artillery, intelligence and surveillance sensors. / Denna uppsats behandlar främst de grundläggande teorierna kring strategi applicerade på referensobjektet Golanhöjderna under åren 1967-1973. Syftet är att svara på frågorna: Varför var höjderna viktiga ur ett strategiskt perspektiv? Vilka fördelar vinner endera staten på att besitta dem? Tidsrymden har valts med tanke på att det är under denna tid som de häftigaste striderna ägde rum på detta specifika terrängavsnitt. Utnötningskriget 1970 berörs ej då det inte berörde terrängavsnittet. De parter som behandlas är Israel och Syrien då dessa gränsar till varandra runt Golanhöjderna. De bägge parternas planer och mål under stridigheterna kommer att analyseras enligt en deskriptivt-analyserande metod och även till viss del jämföras vad avser deras avsikter och önskade slutläge. Den teoretiska referensramen, vilken skall fungera som ett analysverktyg, består huvudsakligen av sex belysande aspekter som tillsammans kan beskriva den strategiska bilden, hämtade ur Jerker Widéns och Jan Ångströms bok Militärteorins grunder. Utöver dessa sex aspekter kommer även manöverkrig, linjaritet samt rysk krigskonst att beskrivas. Dessa operationaliseras sedan på referensobjektet och leder fram till en diskussion som sedan mynnar ut i ett antal slutsatser. De slutsatser som har dragits är att Golanhöjderna har en strategisk vikt i området 1967-1973 då de fungerade som ett ”strategiskt lås” för bägge sidor samt att höjderna var värdefulla ur underrättelse-/spaningshänseende.