Gotland has a very long tradition of lime burning. Traces of lime burning on Gotland stretch back to the 12th century. An inventory of all the lime kilns in Gotland was made in 1942. Since then the market, the use and the tradition of lime burning have changed significantly. By the start of WW2 a shortage of black coal occurred. This meant that the large, traditional lime kilns could no longer be operated with the same capacity. The small, wood-burning kilns were the only furnaces that survived. With the cement's entry the demand for lime mortar got heavily reduced, which in turn meant the end for the last lime kilns. The cement quickly proved inadequate in many situations, especially in the field of monument care​​, and the demand for traditional lime mortar increased again already in the 1960s. Since then, three lime kilns were taken into use on Gotland; two smaller, traditional lime kilns and one large, industrial kiln. This thesis intends to follow up on the inventory that was made in 1942 in order to create a basis for further discussion of the historical values the lime kilns possesses and how these values can be cared for. In order to ensure the being of cultural heritage of the traditional lime industry, it requires popular demand, care and knowledge of the furnace, its use and production and its product. / Gotland har en mycket lång tradition av kalkbränning. Spår av kalkbränning sträcker sig på ön tillbaks till 1100-talet. En inventering av samtliga kalkugnar och kalkmilor på Gotland gjordes år 1942. Sedan dess har marknaden, användningen och traditionen av kalkbränning förändrats kraftigt. Vid andra världskrigets början uppstod en bristsituation på stenkol. Detta medförde att de stora, traditionella kalkugnarna inte längre kunde drivas med samma kapacitet. De mindre, vedeldade ugnarna var de enda ugnarna som överlevde. Med cementens intåg minskade även efterfrågan på kalkbruk, vilket i sin tur betydde slutet för de sista kalkugnarna. Cementen visade sig snabbt vara bristfällig i flera situationer, särskilt inom kulturvårdens praktik, och efterfrågan på traditionellt kalkbruk ökade igen redan på 1960-talet. Sedan dess har tre kalkugnar tagits i bruk på Gotland; två mindre, traditionella kalkugnar och en stor, industriell ugn. Uppsatsen ämnar följa upp inventeringen som gjordes 1942 för att skapa ett underlag för att vidare resonera kring de kulturhistoriska värden kalkugnarna besitter och hur dessa tas till vara. För att kunna vårda kulturarvet från den traditionella kalkindustrins dagar fordras efterfrågan på kalk, vård och kunskap om ugnarna, dess användning och produktion och dess produkt.

This study investigates the impact of wind power on tourism on Gotland. The main objective is toidentify how tourists on Gotland during their holidaying perceive the visual features associated withwind turbines in the landscape. Additionally, it is sought to establish whether tourists plan to return toGotland despite the presence of wind power installations, with a special focus on first-time tourists.Using a structured questionnaire technique on a sample size of 735 respondents, this study reveals that8% of tourists perceive wind turbines negatively. Next, the study identifies that the decision to returnto Gotland of absolute majority of tourists, including first-time visiting tourists, is not impacted by thepresence of wind turbines. Lastly, it has been concluded that a potential on the island exists to developa form of ‘wind power tourism’.

<p>It is a difficult task to define the little word “modernity”. One may argue quite a lot about what modernity is as well as when modernity breaks trough. The burgess class was the group who initiated modernity in most cases. Since these people mainly dwelled in the cities it was in the cities were modernity started. The creation of an industry demanded new methods of working. Discipline, rationality and a new conscience of time followed as consequences of the industry. Modernity reached small towns and countryside slowly and the old structures were hard to break down. There are of course different aspects of modernity as the modernity of material life, the modernity of ideas and the modernity of culture. The modernity of material life tends to reach people before that of ideas or culture. In the small city of Visby existed many parts of modernity in the material life between 1880-1910. Telephones reached the city very early just like sewing machines or bicycles. Electricity lighted streets and homes just a few years after the turn of the century. Modern things seem to have reached the shopkeepers first, even before the upper class. The paper “Gotlands Allehanda” held a liberal view towards new ideas or writers and seems to have supported the enlightenment of the commons. The modern drama gained slowly ground among the many comedies on the local stage. But through the papers can we find many articles that indicate that Visby was a bit backward in many ways. Hogs were still housed in the streets and there were problems with clean water as well as public sanitary. So in many ways Visby before 1910 was modern on the surface and the old structures gave way only with difficulty.</p>

Föreliggande rapport är en sammanfattning av undersökningarna vid Ajvide, år 2008, utförda av Högskolan på Gotland inom ramen för fältkurser i arkeologi. Detaljerad dokumentation finns i databasen för Ajvideprojektet. Massmaterialet har lämnats till Gotlands Fornsal på det sätt som museet kräver. Inmätta fynd förvaras så länge projektet pågår i Högskolans lokaler på Cramergatan 3 i Visby. Sammanställningen av rapporten har gjorts av Johan Norderäng och de osteologiska analyserna av Margareta Kristiansson.

No description available.

Föreliggande rapport är en sammanfattning av undersökningarna vid Ajvide, år 2002, utfördaav Högskolan på Gotland inom ramen för fältkurser i arkeologi. Detaljerad dokumentationfinns i databasen för Ajvideprojektet. Materialet lämnas till Gotlands Fornsal på det sätt sommuseet kräver. Ett samarbete har påbörjats för att utarbeta riktlinjer för överlämnande avmaterial. Sammanställningen av rapporten har gjorts av fil mag Johan Norderäng. / Ajvideprojektet

Föreliggande rapport är en sammanfattning av undersökningarna vid Ajvide, år 2004, utförda av Högskolan på Gotland inom ramen för fältkurser i arkeologi. Detaljerad dokumentation finns i databasen för Ajvideprojektet. Materialet lämnas till Gotlands Fornsal på det sätt som museet kräver. Sammanställningen av rapporten har gjorts av fil mag Johan Norderäng. Den osteologiska analysen är gjord av fil mag Margareta Kristiansson.

Föreliggande rapport är en sammanfattning av undersökningarna vid Ajvide, år 2004, utförda av Högskolan på Gotland inom ramen för fältkurser i arkeologi. Detaljerad dokumentation finns i databasen för Ajvideprojektet. Materialet lämnas till Gotlands Fornsal på det sätt som museet kräver. Sammanställningen av rapporten har gjorts av fil mag Johan Norderäng. Den osteologiska analysen i avsnittet om Grav 75 samt analysen av humanmaterialet är gjord av fil mag Margareta Kristiansson.

Föreliggande rapport är en sammanfattning av undersökningarna vid Ajvide, år 2006, utförda av Högskolan på Gotland inom ramen för fältkurser i arkeologi. Detaljerad dokumentation finns i databasen för Ajvideprojektet. Materialet lämnas till Gotlands Fornsal på det sätt som museet kräver. Sammanställningen av rapporten har gjorts av fil mag Johan Norderäng. Den osteologiska analysen av gravarna fil mag Petra Molnar.

Föreliggande rapport är en sammanfattning av undersökningarna vid Ajvide, år 2007, utförda av Högskolan på Gotland inom ramen för fältkurser i arkeologi. Detaljerad dokumentation finns i databasen för Ajvideprojektet. Massmaterialet har lämnats till Gotlands Fornsal på det sätt som museet kräver. Sammanställningen av rapporten har gjorts av fil mag Johan Norderäng.