No description available.

Hunting for marine mammals, mainly the seal species found in the Baltic Sea has long been on Gotland. Much research has been done on how and when seals have been hunted, mainly in the cave Stora Förvar on Stora Karlsö off the west coast of Gotland and on Ajvide. Hunting for porpoises has also occurred, the only whale species that live in the Baltic sea, but not to the same extent as hunting for seals in the Baltic Sea. This master thesis aims to gain a deeper understanding of the relationship between animals and humans by studying the hunting of marine mammals in the Baltic sea from a long-term perspective. The questions for this thesis is to understand how hunting methods have changed, evolved and the economic purpose of hunting marine mammals. For this thesis, six case-studies have been chosen to enable discussion about the hunting in more depth. These six case-studies are from different places and time periods on the island of Gotland were bones from seals and whales have been deposited. The result shows that four seal species and one whale species were hunted during different time periods on the island of Gotland and these were the harp seal, ringed seal, harbour seal, grey seal and the porpoise. These mammals have been an important source for food especially during the stone age but also throughout the later time periods.

Detta arbete tar upp begreppen etik och moral samt hur etiska teorier kan användas för att analysera ett visst handlande. Både generella etiska teorier samt en etisk modell/teori, kopplade till arbetet som offentlig tjänsteman, tas upp för att se på fallstudien ur ett etiskt perspektiv. Fallstudien är en händelse som utspelade sig på Gotland under sommaren 2009. Det var ingen vanlig storm som drabbade ön i Östersjön utan en väldigt intensiv ”mediastorm”. Dåvarande landshövding Marianne Samuelsson och storföretagaren Max Hansson var de två huvudaktörerna. Det var en ansökan om dispens för en tillbyggnad inom strandskyddsområde, från Hanssons sida, som näst intill slutade i ett tillstånd av kaos. Hansson beskylldes för att tidigare ha byggt till exempel tennisbana samt områden för golfspel utan dispens inom strandskyddsområde/naturreservat och där det existerade ett riksintresse. Anläggningarna var i så fall förbjudna och media var snabba med att skriva om svartbyggen och byggfusk. Det blev en konflikt mellan länsstyrelsens medarbetare och landshövdingen huruvida Hansson skulle få dispens eller inte. Landshövdingen tog ett eget beslut som skulle få oanade följder, speciellt för henne själv där media låg i startgroparna för hårdbevakning. Följden blev även att förtroendet för myndighetsväsendet på Gotland och antagligen i landet försvagades. Syftet med arbetet är att ur ett etiskt perspektiv undersöka om landshövdingen handlade rätt eller fel. Frågan varför hon tog de beslut hon gjorde ska även försöka besvaras. Andra detaljersom kan anses etiska eller oetiska kommer även att belysas.

Anteckningar från Sundre, Gotland sydligaste socken. Onsdag 11 april 2012 Rivet, en smal udde av grus. Stark vind, öppen horisont. Vatten på nära nog alla håll. Här, längst ut, drabbades jag av fasa när havet ville döda mig, sluka min kropp. Letade efter gravarna men fann inget. Gick upp till Arendt i fyren. --- Mitt examensprojekt är min promenad tillsammans med historia, tempo, minne, tröghet, förflyttningar och förändringar, ruiner, myter samt högst personliga reflektioner. Det finns platser man verkligen tycker om, som man älskar. Jag vet flera platser som jag älskar att vara på, det här är en av dem. Få stannar till här, det är ett ställe man passerar. Jag vill vara ensam här. Vid mina besök, som på senare tid under projektets gång har varit mycket riktade, blir jag extremt fokuserad på platsen och bara platsen. Också som att kliva ur tjockan. / Notes from the parish of Sundre, at the very south of Gotland. Wednesday April 11, 2012 Rivet, a small cpe of gravel. Strong wind, open horizon. Water in almost all directions. Here, at the nab, fright hit me when the sea wanted to liquidate me, swallow my body. Searched for the tombs but found nothing. Visited Arendt in the lighthouse. --- My degree project is my promenade together with history, tempo, memory, inertia, movements, ruins, myths and my very personal reflections. There are places you really like, that you love. There are several places that I love to be at, this is one of them. Few people halt here, this is a place you pass. I want to be alone here. At my visits, that during the project became more and more addressed, I become extremely focused at the place and the place only. Like stepping out of the mist.

Då den nuvarande kunskapen om vilka träslag det är i de olika delarna av kvarnverken i gotländska väderkvarnar baserar sig på bristfälliga muntliga uppgifter, har författaren tagit totalt 59 träprov från sju väderkvarnar i Eksta socken, Gotland, och genom mikroskopanalys försökt identifiera träslagen. Resultaten gav fyra olika träslag (furu, ek, oxel och björk) till totalt nio olika delar. Författaren diskuterar sannolika skäl till varför just de träslagen har valts till just de delarna. Resultaten kan anses vara (mer eller mindre) representativa för hela ön. Resultaten har vidare jämförts med uppgifter från Gotland, Öland och Dagö (Estland). En intressant diskrepans uppmärksammades: de delar (kuggar och drevpinnar) som på Öland och Gotland är av oxel (med undantaget björk), är på Dagö av ask eller äppelträd. Övriga delar överensstämmer (mer eller mindre). Författaren sätter detta i samband med en tes som estländaren Dan Lukas har, som går ut på att den estländska kvarntypen tog sig dit söderifrån genom väg över Gotland. Om denna tes skulle stämma, finns det anledning att förvänta sig stora likheter öarna emellan när det gäller träslagsvalen. Anledningen till att kuggarna och drevpinnarna på Dagö, till skillnad från på Öland och Gotland, där de är tillverkade av oxel (och i enstaka fall av björk), tillverkades av ask eller äppelträd, kan bero på att endast enstaka fynd av oxel (eng. Swedish whitebeam) har påträffats där eller att oxel inte alls växte där på den tid då kvarnarna byggdes, medan oxel är allmänt förekommande på Gotland och mindre allmänt förekommande på Öland. Författarens förhoppning är att undersökningens resultat ska kunna fylla ett praktiskt syfte för lokala antikvarier och väderkvarnsägare på ön vid restaurering, ifall en önskan finns om att ersätta eller återskapa skadade delar på ett ”antikvariskt korrekt” sätt, vad gäller materialvalet. / The current knowledge of what types of woods there are in the different parts of the Gotland windmill machinery are based on unsatisfactory verbal information. The author has therefore himself taken in total 59 wood samples from seven windmills in the parish of Eksta, Gotland, and through microscope analysis tried to identify the types of woods. The results gave four different types of woods (pine, oak, Swedish whitebeam and birch) for in total nine parts. The author discusses probable reasons to why just those types of woods were chosen to just those parts. The results can be considered (more or less) representative for the whole island. The results have furthermore been compared with information from Gotland, Öland and Dagö (Estonia). One interesting discrepancy was observed: those parts (the cogs and the wallower’s staves) which on Öland and on Gotland are made from Swedish whitebeam (with the exception birch), are on Dagö made from ash or apple tree. Other parts accord (more or less). The author relates this with a theory of the Estonian Dan Lukas, and the drift of that theory is that the Estonian type of windmill came there from the south by way over Gotland. If this theory would be true, there is reason to expect great similarities between the islands when it comes to selection of types of woods. The reason why the cogs and the wallower’s staves on Dagö are made from ash or apple tree, unlike on Öland and on Gotland where they are made from Swedish whitebeam (and in a few cases from birch), can be that only isolated finds of Swedish whitebeam have been found there or that Swedish whitebeam didn’t grow there at all during the time when the windmills were built, while Swedish whitebeam is common on Gotland and less common on Öland. The author’s hope is that the results of the investigation will be able to serve a practical purpose for local antiquarians and windmill owners on the island during restauration work, in case a wish would be existent to replace or recreate damaged parts in an “antiquarian correct” way, with regards to the choice of the material.

In the mid-10th century the import of dirhems from Eastern Europe came to an end. From being a steady flow of Islamic coins from Viking-Age Russia the focus shifted to western European coins such as German and English. Most studies on Viking Age coins and hoards in general have focused on determine the individual coin type and the composition of the hoard in whole. Others have focused on the more social aspects on why the hoards even exist. My study will investigate if it is possible to detect if there are different networks behind the import of coins by analysing the composition of hoards in the transitional phase. By using a correspondence analysis and also GIS analysis, I want to investigate differences and similarities in the hoards composition. The correspondence analysis will show if there are any affiliations between different variables, which a means recurring pattern or combination of data represented in the hoards such as mints, size, TPQ and find distribution on Gotland etc. These presence or absence of affiliations will then be discussed if they could indicate different networks operating the coin import. The material the study is based on are 10th century hoards from Gotland which contain coins from late Islamic dynasties, Germany, England and the Byzantine empire. The result shows no specific indications in the hoards composition on different networks or groups that imported different kinds of coins. There is however a chance that different local groups have imported the same type of coins. The correspondence analysis also clearly visualizes the shift from the import of Islamic dirhams to Western coins.

The Vendel period, Early Medieval or Merovingian period as it’s called in the rest of Europe, is a time full of wonderful artefacts. Many are those that have heard of the fantastic boat-graves in Vendel and Valsgärde in Sweden and the very similar Sutton Hoo in Great Britain, but what about Gotland? Most of the papers discussing this period focus only on the area around lake Mälaren but I want to contribute by placing Gotland and its artefacts in the center. This paper will focus on disc-on-bow brooches, the special kind of gilded buckles, inlaid with garnets or niello, that are found mostly in women graves from the Vendel period on Gotland and how they can be dated from the differences in shape and the ornamentation. The aim of this text is to by analysing the grave finds in several women graves on Gotland get an idea about the woman who wore the brooch and her social status. The discussion has a gender theme and will discuss the sometimes flawed theory that graves that contain jewellery always belongs to women and graves with weapons always belongs to men. This study shows that the button-on-bow brooches does not indicate any clear differences between women with brooches and those who does not have them, but other artefacts in the graves might.

Den här studiens syfte är att undersöka hur Ryssland framställs diskursivt i Aftonbladet i samband med den svenska återmilitariseringen av Gotland och om en orientalistisk diskurs kan skönjas i Aftonbladets nyhetsförmedling. Detta i sin tur bidrar till teoretisering kring rådande världshegemoni och om den kan påverka hur journalister genomför sitt arbete. För att kunna utläsa Aftonbladets konstruktioner används kritisk diskursanalys (CDA) som teori och metod. Det teoretiska ramverket utgår ifrån kritisk diskursanalys som teori och Edward Saids postkoloniala teori orientalism. Studiens frågeställningar är ställda för att ta reda på hur Ryssland konstrueras diskursivt i Aftonbladet, hur olika språkliga resurser används i konstrueringen av Ryssland och inom vilka diskursiva teman Ryssland framställs ur ett orientalistiskt perspektiv. Studiens metod grundar sig i analysbegrepp hämtade från CDA som gör det möjligt att analysera det empiriska materialet utifrån Aftonbladets språkanvändning. De analyserade språkliga resurserna i materialet delas in i fyra olika diskursiva teman. Det första temat är Ryssland som militärt överlägsna, det andra temat är Ryssland som provokativa, det tredje temat är Ryssland som oberäkneliga och det fjärde och mest prominenta temat är Ryssland som motpol till Väst. Studiens resultat antyder att en orientalistisk diskurs kan skönjas genom dessa fyra teman. / This study aims to examine how Russia is constructed discursively in the Swedish newspaper Aftonbladet in connection to the re-militarization of the Swedish island Gotland, and if an Orientalistic discourse can be discerned in the coverage. This in turn contributes to theorizing about how the current global hegemony may affect the journalistic profession. To find semiotic patterns in Aftonbladet we used critical discourse analysis (CDA) as the theory and method. The theoretical framework is based on critical discourse analysis theory and Edward Said's postcolonial theory of Orientalism. The questions in this study are asked to find out how Russia is constructed discursively in the Swedish newspaper Aftonbladet, how different linguistic resources are used in constructing Russia and in what discursive themes Russia is fabricated from an oriental perspective. The study's methodology is based on analysis concepts drawn from CDA that makes it possible to analyze the empirical material based upon Aftonbladet’s use of language. The analysed linguistic resources in the material fall into four different discursive themes. The first theme is Russia as militarily superior, the second theme is Russia as provocative, the third theme is Russia as erratic and the fourth and most prominent theme is Russia as the antithesis of the West. The study's results suggest that an oriental discourse may be discerned through these four themes.

This master thesis aims at portraying the living and dead body in Roma monastery at the island of Gotland through archaeological and osteological analyses. The osteo-archaeological material from Roma analysed consists of two individuals from coffin burials in the chapter-house and possibly four individuals from a chamber in the cloister. The main question in this thesis is to investigate the relationship between these individuals and the understanding of the religious body in the Cistercian order, especially in respect to the Rule of Sankt Benedict. Manual and spiritual work have been two important factors in Cistercian houses, and this could be seen in the osteo-archaeological material. Through osteological analysis degenerative changes in the spine and knees of the individuals were detected. These changes indicate that the individuals were active workers during a period of their life, and thereby lived according to the Rule. By means of an isotopeanalysis and a study of the dental status it is argued that the buried individuals were omnivores. The two burials from the chapter house are interpreted as abbot burials. It is also argued that all the interments studied in terms of burial practice display a high degree of liturgical expertise within the congregation of Roma monastery. The living had a will and a need to provide physical and spiritual care for their dead in line with the Rule of Sankt Benedict. / Romaprojektet

In the small town of Västergarn on Gotland lies a rather impressive rampart, circa one kilometre long. Excavations of the area inside of the rampart, as well as excavations of the rampart itself, have yielded no conclusive answers regarding the dating and main purpose of the rampart and the settlement that supposedly lies within. This paper aims to shed some light on the date and purpose of the Västergarn rampart. This will mainly be done by a comparative study, where the Västergarn Rampart will be compared to other ramparts, one in Waterford and one in Birka. In this analysis the construction, mainly of the core construction of the ramparts, will be taken into consideration but aspects such as terrain and building material will also be considered. The results of earlier research in and around the Västergarn area will also be used to then come to a comprehensive theory regarding the dating and purpose of the Västergarn rampart.