Studien undersöker hur arkeologiskt djurbensmaterial från Västergarn, Gotland har påverkats av tafonomiska processer på Västergarn. Syftet med uppsatsen är att framföra vikten av tafonomi inom arkeologi och osteologi, vinklat mot om de tafonomiska processerna skulle kunna påverka den osteologiska analysen och isåfall hur? En stor del ben frystes även för att få bukt på den aktiva mögelprocessen, hur har det påverkat benen? Kan samband ses mellan en viss fragmenteringsgrad, vissa frakturtyper och specifika tafonomiska processer från Västergarn? Detta diskuteras i samband med jordbeskrivningarna av de kontext som benen hittats i och undersöker vilken potentiell process som kan ha skapat förändringen på benet. Slutligen framför uppsatsen vikten av tafonomisk kunskap, då samtliga ben som undersöktes påvisar flera tafonomiska processer som kan påverka den osteologiska analysen. Vissa av processerna som identifierades var: rotavtryck, rotinvasion, erosion och frostsprängningar. / This study investigates how archaeological animal bones from Västergarn, Gotland has been affected by taphonomic processes on Västergarn. The purpose of the essay is to present the importance of taphonomic knowledge in archeology and osteology, angled towards whether the taphonomic processes could affect the osteological analysis and if so how? A large number of bones were also frozen to overcome the ongoing mold process, how has that affected the bones? Can relations be found between a certain degree of fragmentation, certain fracture types and specific taphonomic processes from Västergarn? This is discussed in connection with the soil descriptions of the contexts in which the bones were found and examines what potential process may have created the change on the bone. Finally, the essay presents the importance of taphonomic knowledge, as all the bones that were examined demonstrate several taphonomic processes that can affect the osteological analysis. Some of the processes identified were: root etching, root invasion, erosion and frost fracturing.

En av de största utmaningarna för Östersjöregionen gäller bekämpningen av övergödning orsakad av människors utsläpp av näringsämnen till havet. Övergödningen har flera allvarliga konsekvenser för miljön, inte minst enorma algblomningar samt stora mängder alger och tång som så småningom spolas upp längs Östersjöns stränder och börjar förmultna. På gotländska kallas dessa organiska massor på stränderna för “släke” och ses oftast som ett problem då de kan försämra kustmiljön och störa turister och lokalbor som vill bada eller vistas på stranden. Släken är dock rik på näring, och att skörda släken för att använda den som en resurs skulle kunna bidra till att skapa cirkulära flöden då näring återtas från havet, samtidigt som stranden rensas och släken kan bli en potentiellt värdefull resurs som exempelvis jordförbättringsmedel eller biobränsle. Det finns dock flera hinder i vägen för att få till en hållbar skörd och användning av släke.  Projektets syfte är att undersöka vilka möjligheter som finns för att på ett hållbart sätt skörda och använda släke som en bioresurs på Gotland. Detta gjordes dels genom att identifiera hinder och incitament för släkeskörd med hjälp av en litteraturstudie över släkeskörd i Östersjöområdet samt genom en intervju med en person som arbetar med släkehanteringsfrågan i Gotlands länsstyrelse. Det undersöktes även genom en fallstudie där hinder identifierades och utvärderades för att uppskatta möjligheterna för släkeskörd inom ett valt studieområde på Gotlands östkust.  Ett flertal hinder för skörd och användning av släke kunde identifieras i litteraturstudien, som sedan delades in i de följande huvudsakliga kategorierna: skräp, erosion, biologisk mångfald, maskiner, kostnader, juridiska hinder, tidspress, kvalitet, logistik samt tungmetaller. Resultat från intervjun styrker att flera av dessa hinder är aktuella på Gotland, däribland biologisk mångfald som kan riskera att ta skada vid skörd och avlägsnande av släke, olika juridiska hinder för att få bidrag för att skörda släke, och det potentiella innehållet av tungmetaller i släke som kan begränsa dess användning, bland annat. I fallstudien framkom det att några av de viktigaste hindrena är juridiska hinder i form av olika naturskydd, som exempelvis naturreservat, som begränsar eller på andra sätt påverkar möjligheten att skörda släke. Risk för erosion genom bortförande av sand samt kostnader i samband med skörd med maskiner är ytterligare faktorer som påverkar lämpligheten för släkeskörd. Även inblandning av antropogent skräp i släken togs upp.  En slutsats som kan dras är att det finns många fördelar men även många hinder kring skörd och användning av släke. För att kunna avgöra huruvida det är möjligt att skörda och använda släke på ett hållbart sätt behöver skördeområdet först analyseras utifrån dessa hinder och sedan vägas mot fördelarna. Fallstudien visade att stränderna i studieområdet hade olika förutsättningar för hållbar släkeskörd utifrån de studerade hindrena. Flera hinder kunde dock inte appliceras på studieområdet på grund av bristande data, och det går därför inte att dra någon fullvärdig slutsats om hållbar släkeskörd i studieområdet. / One of the biggest challenges for the Baltic Sea region concerns the mitigation of eutrophication induced by nutrient emissions caused by humans. Eutrophication has numerous severe impacts on the environment, such as massive macroalgal blooms that contribute to the presence of large amounts of algae and seaweed that are eventually washed ashore on the Baltic Sea coast where they begin decomposing. On Gotland, these organic masses are called “släke”, beach wrack or beach cast in English, and are usually considered a nuisance as they can bother beach tourists. Beach cast is however very rich in nutrients, and harvesting beach cast to use it as a resource could contribute to creating circular flows as nutrients are removed from the sea while simultaneously the beach is cleaned and the beach cast could pose a potentially valuable resource useful for soil improvement or biofuel, for example. There are, however, several obstacles in the way of sustainably harvesting and using beach cast. The purpose of this project is to investigate the available possibilities to sustainably harvest and use beach cast as a bioresource on Gotland. This was done partly by identifying obstacles and incentives for beach cast harvesting in the Baltic region using a literature study as well as an interview with a government figure on Gotland. It was also explored through a case study where these obstacles were used to estimate the possibility of harvesting beach cast in a chosen study area on the east coast of Gotland. Several obstacles for harvest and use of beach cast could be identified in the literature study and were then divided into the following main categories: trash, erosion, biodiversity, machines, costs, juridical obstacles, time constraint, quality, logistics and heavy metals. Results from the interview corroborate that many of these obstacles are present on Gotland, among others, biodiversity that is susceptible to damage caused by harvesting or the removal of beach cast, various juridical obstacles to attain funding, and the potential contents of heavy metals in beach cast that can limit its possible uses. The case study also showed that some of the most important obstacles are juridical obstacles such as different forms of environmental protection such as nature reserves, that limit the possibility to harvest beach cast. The risk of erosion through removal of sand and costs due to harvesting with machines are other factors that affect the suitability of harvesting beach cast. Also, anthropogenic trash mixed in with the beach cast was mentioned. A conclusion that can be drawn is that there are many advantages as well as obstacles when it comes to harvest and use of beach cast. To be able to harvest and use beach cast in a sustainable manner the harvest site needs to be analyzed using these obstacles and be weighed against the advantages in order to determine whether harvesting is suitable. The case study also showed that different beaches have different qualifications for sustainable beach cast harvesting based on the obstacles. Several of the obstacles found in literature or from the interview couldn’t be applied to the study area, however, due to limited data, and therefore it is not possible to draw any exclusive conclusions concerning sustainable beach cast harvesting in the area.

Vattenbrist är ett stort problem i många delar av världen. En lösning som tar vara på nederbörden och eventuellt kan säkerställa vattenförsörjningen lokalt är rainwater harvesting metoden. Det som denna rapporten analyserar är huruvida det finns potential att implementera rainwater harvesting system på Storsudret, på södra Gotland. Projektet inleddes med en litteraturstudie över befintliga metoder för rainwater harvesting. En sammanställning och utvärdering har gjorts för vad som lämpar sig för området. Detta tillsammans med data från lokala myndigheter, SMHI och Lantmäteriet har analyserats och sammanställts med hjälp av programmen Excel och ArcMap för att bedöma potentialen. Resultatet av rapporten visar att, utifrån de beräkningar och kartanalyser som gjorts, potential finns för rainwater harvesting metoder på Storsudret, Gotland. De bidragande faktorerna till hur stor potential metoden har är nederbördens fördelning över året, den totala mängden nederbörd samt boendesituationen som råder på Storsudret. Boendesituationen handlar främst om storleken på takytor i relation till antalet människor som är bosatta i de fem socknar som utgör området. Slutsatsen av i hur stor grad rainwater harvesting lösningar kan påverka det enskilda hushållets vattenförsörjning är individuellt, och beror på främst på hushållens förbrukning, takyta och lagringspotential. Lösningar som denna bidrar inte enbart med minskad belastning på grundvattendepåerna, utan hjälper även de hushåll där vattnet är otjänligt och/eller där det kommunala vattennätet inte är tillgängligt. Rainwater harvesting är därför en ingenjörsteknik som kan vara en del av det vattenbristproblem som råder, inte bara på Storsudret, utan även på andra platser i Sverige och världen med vattenbrist på grund av gällande hydrogeologiska förutsättningarna. / Many places around the world, including parts of Sweden, suffers from seasonal lack of water. This can be dealt with by storing precipitation in times when the availability is good. One example of such an area is Storsudret on the southernmost part of Gotland. The focus of this report was to analyze the potential of implementing rainwater harvesting methods in Storsudret. The project was initiated with a literature study of existing methods for rainwater harvesting and an evaluation was made whether or not they were suited for the area and data from SMHI and Lantmäteriet was analyzed and compiled in Excel and ArcMap to assess the potential for rainwater harvesting. What this report shows, according to the calculations and map analysis made, is that there is potential in applying rainwater harvesting methods to the area Storsudret, Gotland. The main factors include the meteorological conditions, more specifically, the general spread of precipitation over a year and to the total amount of precipitation in a year. This together with the other factors is needed to evaluate if rainwater harvesting is a viable option for water supply at Storsudret. The other factors are mainly the size of rooftops in relation to the amount of people living in this area. Depending on each households’ own conditions, mainly water usage, rooftop size and storage capacity, the extent of which rainwater harvesting can be applied, varies. These types of solutions can not only help with a less stress on the groundwater storage, but it can also help those households that doesn’t have acceptable groundwater quality or cannot be connected to the municipal water systems. What this comes to show is that rainwater harvesting is an engineering technique that could help solve problems concerning shortage of water, not only at Storsudret, but also in other places in Sweden or in the world.

Syftet med studien är att utforskar vad stolphålen i ”Buttlekrigaren” indikerar utifrån hur de förhåller sig till varandra, till andra konstruktioner i graven samt till den övriga gravkontexten. Ytterligare har de omkringliggande lämningar i Buttle Änge samt de källkritiska aspekterna av dokumentation av stolphål beaktas. Materialet avgränsas till Buttle Änge och grävningarna sedan 2009. Analysen av materialet har genomförts utifrån ett kronologiskt och rumsligt perspektiv samt via tolkningar och definitioner av konstruktionselement av gravar; rituella företeelser och minnen kopplade till gravar; samt utifrån källkritiska aspekter över metodik och tolkning. Resultatet indikerar att stolphålen i ”Buttlekrigarens grav” var en del av begravningsritualen och utgjordes av en eller flera konstruktioner som var uppförda tidigare eller samtida med primärgraven. Graven har successivt förändrats jämte bruket av den och området Buttle Änge samtidigt som de ursprungliga avgränsningarna och användningsområden har behållits. Å andra sidan är stolphål enklare att tolka men svårare att fastställa. / The aim of this study is to explore what the postholes in the “Buttlewarrior’s grav” indicate based on how they relate to each other, to other constructions in the grave and to the rest of the grave context. Additionally, the surrounding remains of Buttle Änge, and a source-critical aspect of the documentation of postholes has been taken in consideration. The material is delimited to the area of Buttle Änge and to the excavation conducted since 2009. The study applies a chronological and spatial perspective and analyses the material though interpretations and definitions of construction parts of graves; ritual aspects and memories connected to graves; and source-critical aspects of methodology and interpretation. The results shows that the postholes in the “Buttlewarrior’s grave” were a part of the burial ritual and consisted of one or a few constructions erected later or contemporary with the primary grave. The grave has gradually changed along with the use of it and the area of Buttle Änge, while the original boundaries and areas of use have been preserved. On the other hand, postholes are easier to interpret but more difficult to verify.

Pollinering är en viktig ekosystemtjänst, där insekter är några av de viktigaste pollinatörerna. Under de senaste åren har mängden av pollinatörer minskat på grund av olika faktorer somklimatförändring och minskning av både antal habitat och mängd arealyta i habitat. Några avde habitat som är viktiga för pollinatörer finns i skogslandskapet, exempel glesare skogar,betesmarker i skogen, hyggen samt häll- och alvarmarker. Denna studie tittar närmare på två olika skogsområden belägna på Gotland. Ett område utgören produktionsskog (finns i Träkumla socken) och ett en naturskog (Ojnareskogen i Bunge socken). Naturskogen har en större totalyta av lämpliga habitat än produktionsskogen i Träkumla. Det fanns typer av habitat som var både lika och olika i och inom i respektiveområde där olika arter av pollinatörer kan gynnas. I naturskogen var den i areal största habitattypen glesare tallskog medan den minsta var sandmark. För produktionsskogen var den i areal största habitattypen hyggen och den minsta var vägkanter. En viktig faktor sompåverkar möjligheter för hur olika arter av pollinatörer gynnas eller inte är skötseln av skogsområdena. Olika skötselmetoder påverkar också på olika sätt. Studien visar vikten av att redan i planering och vidare skötsel av skogsområden ta hänsyn till och gynna pollinatörer. Förutsättningarna i en produktionsskog respektive naturskog är olika när det gäller såväl påverkan av pollinatörer som möjligheterna för habitatplanläggning.

Located on the island of Gotland, Sweden, the File Hajdar limestone quarry is an important locality for domestic cement production. With depositional settings generally related to shallow sea carbonate ramps, the lithologies encountered on File Hajdar range from reef-associated limestone units to more basinal deposition of marls. As the depositional setting is related to the CaCO3-content (carbonate), which is an important property to consider during cement production, geological investigation of the area through conceptual 3D modelling could be a very powerful tool to enhance the general knowledge of the area or for planning future prospecting campaigns. Since the quality of the 3D model is related to the amount and quality of data utilized, data acquisition and management are very important steps in the construction of a 3D model. Two main campaigns with drill core extractions were done in 1993 and 1999, respectively. Along with resistivity data collected from skyTEM-measurements and ground surveys, subsurface geological information is quite extensive in the area. Using overall data and a reclassification of the lithologies, three main areas associated with reef complex deposition have been identified on File Hajdar. Corresponding to elevated resistivity measurements as well as classification in drill cores, two reef complexes centered around the quarry, have been described as the central- and southeastern reef complexes. Based on high resistivity anomalies in skyTEM-data along with field interpretations, the emplacement of a third reef complex is also interpreted in the northwestern parts of the study area (northwestern reef complex). However, as overall data is lacking at the location of the northwestern reef complex, further investigation is necessary before the relationship between the central- and northwestern reef complex can be fully investigated. Due to the generally indistinct transition between clay-rich limestone and marl, the subsurface boundary to the marl is rather insinuated. However, corresponding to low resistivity anomalies, outcroppings of the surfacing marl unit are outlined at the base of the File Hajdar rise. Future utilization of the produced 3D model could include the implementation of additional data or as a foundation during the planning of further prospecting campaigns in the area. Corresponding to the locations of the central- and northwestern reef complexes, these two areas are suggested to be most suitable for further investigation. / Som en viktig komponent i cementproduktion har Gotland sedimentära berggrund haft en historisk anknytning till kalstensutvinning. File hajdar brottet är beläget ca 5 km väst om tätorten Slite, på nordöstra Gotland, och står i dagsläget helt för den lokala kalkstensutvinningen av Cementa AB. Kalkstensenheterna på File hajdar kan generellt kopplas till revbildning under den geologiska silurperioden. Men baserat på den interna relationen till de innersta revkropparna kan även underklassificeringar av kalkstensenheterna konstrueras. Eftersom relationen till reven även är kopplat till kalkstenens karbonathalt (CaCO3), vilket är en väsentlig beståndsdel att beakta under cementproduktion, är det viktigt att urskilja mellan de olika kalkstensenheter som påträffas på File hajdar. En sådan urskillning kan visuellt uppnås om en konceptuell 3D-modell över geologin på File hajdar brottet och dess omnejd konstrueras. Med data från borrkärnor, framtagna under två prospekteringsprojekt, samt från mätningar av berggrundens elektriska egenskaper kan man indirekt tolka geologin i området. Då det mer massiva revkropparna förväntas ha sämre ledningsförmåga relativt de mer lerberikade märgel- och kalkstenarna, kan man anknyta områden med hög resistivitet (oförmåga att leda ström) till revstrukturer. Från mätningar tolkas området norr- och söder om täkten inkludera större revstrukturer. Även nordväst om täkten kan man antyda att en större revstruktur är lokaliserad. Men eftersom den nordvästliga strukturen sakna större utsträckning av data behöver denna studeras närmare. Då övergången mellan den underliggande märgelstenen och File hajdars ytliga kalkstenen sker gradvis blir gränsen mellan dessa två enheter svår att placera ut med någon större säkerhet. Detta medför att den underliggande märgelgränsen bör betraktas som en generaliserad övergång i den slutgiltiga 3D-modellen. Den resulterade 3D-modellen ger en bra överblick över den generella geologin som påträffas i File hajdar området. Praktisk tillämpning av 3D-modellen kan exempelvis innefattar vidare tänktplanering eller fortsatt utvärdering av området genom implementering av mer data. Baserat på 3D-modellen framställs två förslag på lokaler lämpliga för vidare undersökningar. Motsvarande placeringarna av de norra- och nordvästra rekvkropparna tolkas dessa utgöra potentiella områden för kalkbrytning och i behov av ytterligare undersökning.

Introduction: For more than 10 years, public debate has stated that men’s reading and presence in the library is problematic. This is mostly due to a comparison between men and women, where women’s reading and library use is statistically much higher than men’s. By looking into the small region of Gotland, this inquiry’s purpose is to nuance the phenomena of men’s problematic reading and library use. Method: By using gender theory, and more specifically, masculinity theories, a deeper understanding of the history and practice of men’s relationship with novel reading has been attained. By using statistics, a survey, and research interviews, many aspects have been taken in to consideration as to how men read and use the library.  Analysis: 36 men answered a survey and 6 others were interviewed to attain a better understanding of how men read and use the library. Semi-structured interviews proved efficient in gaining understanding of men’s reading and library use. The online survey was efficient in gaining small statistics regarding how men on Gotland read in their spare time and used the library. Results: The qualitative analysis resulted in the men giving several aspects of their thoughts about reading and the library as well as their own practices. For example, a couple of informants stated that the reading they did at school and as children most likely did have an effect on their reading practices as adults. Conclusions: It became apparent that men do read, but that the constant comparison between men and women shifted the statistics in favour of women. The survey as well as the interviews showed that men on Gotland do visit the library often, but they rarely do an activity that is shown in the statistics. They read, work and browse in the library, but rarely make loans. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Under vikingatiden och medeltiden hade Gotland förmodligen en omfattande tingsorganisation. För Banda ting har Suderting förmodats vara en tingsplats utmed Idån och Fjäle Myr som syntes vara betydelsefulla på Mejer’s 1600-tals karta. Vilken betydelse har våtmarker som Fjäle Myr och vattendrag som Idån haft för tingsorganisationen och kommunikationer i Banda ting under järnålder? Syftet med denna uppsats var att undersöka vattendrag och tingsgränser i Banda ting under järnålder, samt identifiera nätverk och kommunikationsleder. Uppsatsen har utifrån historiskt kartmaterial återskapat vattendrag, våtmarker och gränser. Samt använt rumsliga metodanalyser i GIS av fornlämningar i landskapet. Kommunikationsleder och gränser har studerats med ett teoretiskt ramverk att landskapet, i form av topografi, vattendrag och våtmarker, formar dessa. Resultatet av analysen visar att fornborgar har haft en viktig funktion i att försvara kommunikationsleder, även att nätverk och makt hänger ihop i en bredare tingsorganisation. Vattendrag och våtmarker som Fjäle Myr och Stormyr var farbara och utgjorde ett större kommunikationsnätverk. Samt att tingsgränser har en korrelation till vatten och är möjliga att återskapa med rumsliga analyser. / During the Viking Age and the Middle Ages, Gotland likely had an extensive thing organization. Suderting is assumed to be the thing place for Banda, located along Idån and Fjäle Myr which appeared to be significant on Mejer's 17th century map. What significance did wetlands such as Fjäle Myr and waterways such as Idån have for the thing organization and communication during the Iron age in Banda ting? The purpose of this essay was to investigate waterways and boundaries in Banda ting during the Iron Age, also to identify network and communication routes. Based on historical map material, the essay has recreated watercourses, wetlands and borders. As well as used spatial method analyzes in GIS of ancient remains in the landscape. Communication routes and borders have been studied with a theoretical framework that the landscape shapes these in the form of topography, waterways and wetlands. The result of the analysis shows that hill forts have had an important function in defending communication routes, that network and power connect in a wider organization of things. Waterways and wetlands such as Fjäle Myr and Stormyr were navigable and formed a larger communication network. And that thing boundaries have a correlation to water and can be recreated with spatial analyses.

<p>Joakim Schyman, 2009. Den gotländska vikingatida bebyggelsens rumsliga placering ilandskapet - En empirisk detaljstudie av Hemse socken (The spacial distribution of the VikingAge settlements on Gotland – An emperical study of remains from Hemse Parish.)</p><p>This essay investigates whether a relation between Viking age graves and Viking agesettlements in Hemse parish can be found. This was done by using database information onViking age findings, such as silver hoards, phosphate levels and location of graves in Hemseparish. Literature and maps were also used. Earlier research shows that the Viking agesettlements can be found by silver hoards and relatively high phosphate levels. This essay'sanalysis verifies this. The analysis also shows the possibility of a prehistoric court leet locatedin the center of Hemse parish. The Viking age graves are located close to the possible courtleet, along the ridge running through the parish. These graves are seen as a grave fieldcommonly used by all the settlements in the parish. Findings close to the settlements showthat inhabitants also buried their dead close to their settlements as a marking of territory. Thisgives us a complex picture of the connection between the habitants and their burials duringthis period.</p>

Joakim Schyman, 2009. Den gotländska vikingatida bebyggelsens rumsliga placering ilandskapet - En empirisk detaljstudie av Hemse socken (The spacial distribution of the VikingAge settlements on Gotland – An emperical study of remains from Hemse Parish.) This essay investigates whether a relation between Viking age graves and Viking agesettlements in Hemse parish can be found. This was done by using database information onViking age findings, such as silver hoards, phosphate levels and location of graves in Hemseparish. Literature and maps were also used. Earlier research shows that the Viking agesettlements can be found by silver hoards and relatively high phosphate levels. This essay'sanalysis verifies this. The analysis also shows the possibility of a prehistoric court leet locatedin the center of Hemse parish. The Viking age graves are located close to the possible courtleet, along the ridge running through the parish. These graves are seen as a grave fieldcommonly used by all the settlements in the parish. Findings close to the settlements showthat inhabitants also buried their dead close to their settlements as a marking of territory. Thisgives us a complex picture of the connection between the habitants and their burials duringthis period.