This thesis concerns the Gotlandic hill-forts (sw. fornborg) situated on a cliff or in an elevated position and which traditionally have been referred to as cliff-forts (sw. klintborg/höjdborg). The study derives from the notion that these monuments, diverse in size and shape, by archaeologists have been viewed and treated as a homogeneous category of ancient remains. The author’s key aim is to challenge this perception by identifying various subcategories from the 28 cliff-forts on the island. Ever since the archaeological discipline initiated the study of cliff-forts in the late 1800s and more or less to present day, the interpretations have been almost solely dominated by explanations of the military and defendable nature of them. As a reaction towards this rather single handed view, research influenced by the so called post-processual archaeology in the 1990s and early 2000s emphasized on the mental and ritual aspects of these remains. Although these later studies stimulated a field of research which with few exceptions had been sleeping for some time, the author claims that neither one of the approaches could in a satisfactorily way portrait these complex monuments. A midway between these schools is thus desirable, where the dissimilarities of the remains are considered.Based on the quite spare but existing local archaeological data, complemented by interregional records from Sweden mainland (Mälardalen and Östergötland), the author identifies and describes three separate types of remains within the material: Type 1) a fortified farmstead from the Migration period; Type 2) a defensive con-struction from the Roman Iron Age; and Type 3) a cultic enclosure from the Bronze Age/Early Iron Age. When approaching a field of research with this amount of inherited pre-understandings it is vital to be aware of earlier works, and in a critical manner process them. An important step in this is to reflect upon which terms are used in the discourse. In particular, the phrases hill-fort/cliff-fort is rather unsuitable due to its connotation to fortification and other military issues. Furthermore, the author points out that there is a connection between the preconceptions of archaeological features and the later antiquarian recording of it, which in turn may affect the methodological approach if excavated, and indeed the subsequent interpretation.

Det var under 1920-talet som budgetering började användas som ett verktyg för att styra kostnader och kassaflöden. Budgeten började användas för att planera och samordna verksamheter och senare blev strategisk planering vanligt. Budgeten används som en plan för inkomster och utgifter under en viss tid. En plan upprättas för att skapa mål och handlingsvägar. Strategin och budgetprocessen utför tillsammans grunden för att besluta om vilka mål som är realistiska och hur de målen skall uppnås. Politikerna ställer idag krav på de myndigheter som de ansvarar för. De vill få underlag för att kontrollera att pengarna används på ett effektivt sätt och att verksamheten håller sig inom de angivna ramarna. Staten är idag ägare av Högskolan på Gotland och kontrollerar att deras verksamhet sköts. Högskolan på Gotland har en stabil ekonomisk situation och styrningen är idag inriktad på verksamhetsmål och vision. Kan en myndighet som Högskolan på Gotland då använda budgeten som ett verktyg för att nå sina verksamhetsmål? Problemformuleringen som växte fram var: - På vilket sätt använder Högskolan på Gotland budgeten och budgetprocessen som styrmedel? Syftet med uppsatsen är att studera Högskolan på Gotlands budgetprocess för att ta reda på om den används som ett styrmedel. I studien har det används organisationsdokument och det har även genomförts sju stycken intervjuer med personal som arbetar med dessa frågor för Högskolan på Gotland. För att förbättra sin verksamhet måste en organisation ha ekonomiska mål. Mål finns på de olika nivåerna i en organisation och används för att sammanföra planering och ansvar. För att kunna föra samman dessa krävs att organisationen har en plan, d.v.s. en strategi för hur de skall uppnå dessa mål. Det finns fyra olika styrmedel; organisation och bemanning, belöningssystem, formellt styrsystem och mindre formaliserad styrning. Dessa är beroende av varandra, men oftast läggs tyngden på en av dem. Budgeten är ett handlingsprogram för en organisations mål och handlingsramar och baseras på antaganden och förutsättningar under en bestämd tid. En budget har olika syften beroende på vilken organisation det är. Den är ett bra verktyg när en organisation skall göra en verksamhetsplan, budgeten är verksamhetsplanen i siffror. Med hjälp av strategi och budgetprocess kan en organisation fastställa mål och de strategier som en organisation behöver för att nå dessa mål. Budgetprocessen består av tre olika faser, budgetuppställning, budgetuppföljning och budgetanalys. Resultatet av studien är att Högskolan på Gotland använder budgeten och budgetprocessen som ett styrmedel tillsammans med verksamhetsplanen. Budgeten används som ett planeringsverktyg, då rektorn ger institutionerna anvisningar inför kommande perioder med hjälp av budgeten. Den används för att fördela ansvaret i organisationen och skapa en medvetenhet bland de anställda om varför en chef ibland säger nej till vissa saker. Den används också för att fördela de anslag som de får ifrån regeringen till de olika institutionerna. Budgeten används som styrmedel på både strategisk- och taktisk nivå.

This paper discusses runic inscriptions from the middle ages on Gotland and how they portray social structure. It focuses on three themes: (1) fixed time and space, (2) women and the nuclear family and (3) profession and social status/structure. It also discusses changes brought on by a more structured and established Christianity, as well as differences between medieval rune stones on Gotland and their predecessors Viking Age rune stones in the Mälar Valley.

Fresh water has become more and more of a scarce commodity. Water scarcity isn't first and foremost a cause of drought and wasting, but a cause of inequality and mismanagement. This is not only a problem for developing countries, and there can also be variations within countries. The municipality of Gotland has a development program called Vision Gotland 2025, with goals for growth and sustainable development. The aim of this study is to examine whether the use and management of water resources on Gotland and Vision Gotland 2025 is conformed to the Water Framework Directive and the Ecosystem Approach in terms of sustainability. Focus is on the quantitative aspects of water supply. The study has mainly been done by studying publications from the authorities concerned. Although annual precipitation in general is enough to provide fresh water for the population, water shortage occurs in some areas during the summers. Three of the four main catchment areas on Gotland have unsatisfactory quantitative status, and is likely to have so also when the time limit of the next evaluation is due in 2015. Since both the population and tourism is presumed to increase, according to Vision Gotland 2025, the conclusion drawn is that the use of water resources is not sustainable, even though the management per se does conform to the ecosystem approach.

In 1886 Hans Hildebrand received a Bronze Age hoard found in a field that belonged to Eskelhem´s rectory. A record was made where Hildebrand presented and documented the artifacts. The following year Oscar Montelius reviewed the artifacts, which he described as horse gears. He compared the horse gears with similar artifacts found in Europe that roughly had the same dating in order to trace the origin of the hoard.  Montelius conclusion was that the hoard was created on Gotland around 500 BC. The entire hoard was made of bronze except for one of the bridles that was made of iron. According to Montelius this would mean that iron and the knowledge of iron making already had been adapted on Gotland in the late Bronze Age. Also the bridles were used so Montelius discussed the presence of horses on Gotland in the late Bronze Age, and if they had been of the race Gotland pony. Over100 years have passed since Montelius made his conclusion. The purpose of this paper is to see if Montelius conclusion on the Eskelhem hoard still holds, due to the progress of science, such as the discovery of new dating methods and all new artifacts that have been found. I will also review if the purpose of the deposition of the Eskelhem hoard was of sacral or profane purpose. In order to answer my questions I will use previous research in the areas of; the presence of horses in the Stone- and Bronze Age, iron making on Gotland during the time before the birth of Christ and hoards on Gotland dated to the late Bronze Age. Also I will use historical maps to create my own spatial analyze in order to see how the hoards were deposited.I have concluded that the Eskelhem hoard were deposited in peat soil, meaning that a connection to water and the Eskelhem hoard should be presumed and that the hoard were sacral. Montelius dating of the hoard to 500 BC are correct and also that the artifacts were used for horses on Gotland, which also means that horses existed on Gotland during the late Bronze Age. Most difficult to answer are the questionsconcerning the making of iron, whether or not the Eskelhem hoard was created on Gotland or not. Difficult due to the poor research made on iron making during the Bronze Age on Gotland. My conclusion is that parts of the hoard were made on Gotland, and parts were imported. The iron bridle was made on Gotland while the raw material used for iron production was imported.

<p>Övergången till digital marksänd television rönte stor uppmärksamhet i medierna. Debatten handlade om staten som genom övergången skulle få större möjligheter till att kontrollera me-diemarknaden, om en teknik som var föråldrad och om oförberedda tittare. Gotland var först ut i detta teknikskifte och uppmärksammades speciellt. De lokala dagstidningarna har stark ställning i Sverige och har flera funktioner. De fungerar ofta som den huvudsakliga källan för den lokala samhällsorienteringen, som ett forum för den lokala debatten med såväl kommen-tarer som opinionsmaterial, både på redaktionell nivå som insändarnivå. Vid ett teknikskifte som detta är det speciellt intressant att undersöka de lokala tidningarna roller och funktioner. Jag undersöker de två gotlandstidningarna Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar, och följer rapporteringen tidsmässigt kring själva implementeringen på Gotland, det vill säga pe-rioden före-under-efter starten av digitala marksändningar på Gotland.</p><p>Undersökningen är gjord utifrån tre nivåer i tidningarna; nyhetsartiklar, de läsarnära insändar-artiklarna och de politiska debattartiklarna. Mina resultat visar bland annat att de lokala tid-ningarna hade digital-tv-övergången högt på agendan under en lång period, men att nyheten i stort sett dog efter att implementeringen var genomförd. Tidningarna fungerade också utifrån flera av nyhetsmediernas traditionella funktioner som exempelvis informationsöverförare och kommentator, aktörer som Teracom och Digital-tv-kommissionen haft en stor möjlighet att nå fram till de gotländska läsarna med information om övergången. På insändar- och debattforum har dock i stort sett endast negativa åsikter obemötta kunnat figurera, en ensidig debatt har så-ledes förts och en bild av en totalt negativ samhällsopinion skapades.</p><p>Tidningarnas sammantagna rapportering av övergången avspeglar de åsikter gotlänningarna som de faktiskt hade enligt den tidigare DIGOT-undersökningen. Efter övergången hade de en betydligt mer positiv syn på digital-tv än vad de hade innan övergången. Tidningarnas bilder är konstruktioner som skapas i intim samklang tillsammans med läsarna. Medieinnehållet är ett urval av de händelser som finns under en viss period. Innehållet avspeglar både vad som händer, vad som tidningarna anser läsarna bör få ta del av, vad de tror läsarna vill ta del. Me-dieinnehållet och de budskap de sänder är således en konstruktion som både produceras och vidmaktshålls i nära samklang med dess användare.</p>

The Viking Age (800–1050 A.D.) is also called the “Silver Age”. Despite the fact that no silver mines were in use in Sweden at that time, most of the landowners for one reason or another had a lot of precious metal stored in their homes. Alone the Island of Gotland has found over 700 different hoards of which around 400 of these hoards have been excavated over the last 100 years. Archeologists are debating whether all this precious metal had been brought to the island by traders from the east, or if it came from the Viking raids in the west. Besides the coins, thousands of pieces of silver have been recorded. The intention of this essay is to attempt to clarify if it is possible to find differentiating factors between the hoards and to classify categories of these precious metal deposits. I indeed, such classifications and categorizations are achievable in the research findings in this paper.

LiDAR (Light Detection and Ranging) is an active remote sensing system which is used to map the surface of the Earth and which can be processed to show the ground surface under the canopy cover. The aim of this study is to examine if LiDAR can be used as a method for mapping karst on the island of Gotland, what kind of karst morphologies may be identified and their geographical distribution. LiDAR was visualized in the computer platform ArcGIS and in ArcMap version 10.3 (Esri). More than 2000 karst objects were mapped using LiDAR. Of these, eight different locations including 34 potential karst objects were chosen for field control. Six different classes of karst have been identified including three classes of dolines. The results show that LiDAR can be used for mapping karst, especially the bigger karst morphologies which are easier to identify. The results from the field control show that 45 % of the small dolines, 43 % of the medium sized dolines and 33 % of the large dolines which has been mapped in LiDAR were actual dolines. For larger scale karst morphologies the success rate was almost 100 %. The method did not lend itself well to identification of sinkholes, most likely related to the very small size of these on Gotland.

Analys av förutsättningarna för arters spridning i den gotländska gammelskogen sett ur ett landskapsperspektiv. Gammelskogens utbredning och konnektivitet analyseras. Områden som är extra viktiga ur bevarandesynpunkt pekas ut.

No description available.