No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Årets undersökning har bekräftat att vi nu funnit delar av den senvikingatida/tidigmedeltida verksamhet som västergarnsvallen byggdes för att omgärda. Hur omfattande bebyggelsen på platsen varit, dess rumsliga omfattning och datering är fortfarande inte klargjort. Inte heller kan vi i nuläget avgöra vilken eller vilka verksamheter som funnits i området. Men de dateringar och fynd vi så här långt har gör dock att vi nu kan säga att verksamhet innanför vallen säkert kan daterat till 1000-tal. Den tidigare framförda uppfattningen om att Västergarnsvallen inte tycks omgärda något som står i relation till vallens omfattning och de efterhängsna benämningarna ”staden som aldrig blev och en ofullgången stad” kan nu på allvar börja diskuteras. Även om de husgrunder vi nu lokaliserat innanför vallen ännu inte regelrätt kan benämnas stad visar fynden på att Västergarn måste betraktas mer som en stadsmiljö, om än inte av Visbys omfattning, än regelrätt gotländsk landsbygd. Vallens omfattning och konceptet med två samtida mycket nära varandra liggande kyrkor har ju redan tidigare gjort stadsdiskussionen aktuell men avsaknaden av dateringar och annan medeltida bebyggelse innanför vallen har gjort att man mer eller mindre avfört tanken på en stad i Västergarn. Undersökningarna i Västergarn innanför vallen har också satt nytt ljus på Paviken och förhållandet mellan Paviken och Västergarn. Enligt tidigare uppfattning upphörde verksamheten vid Paviken vid ingången av 1000-talet och påbörjades inte förrän runt 1150 nere i Västergarn, den senare tidpunkten bygger främst på uppförandet av den romanska kyrkan och avsaknaden av fynd daterade innan 1150. De nya dateringar som nu finns visar att denna besvärliga lucka på 150 år nu inte tycks existera. Men att sedan klargöra förhållandet dem emellan kräver mer undersökningar och fram för allt forskning. Ett helhetsgrepp med Paviken, Västergarn innanför vallen och Kronholmsområdet bör på sikt anläggas för att man ska kunna bringa klarhet i områdets funktion och betydelse från vikingatid in i tidig- och högmedeltid. Västergarns hade av allt att döma ett mycket strategiskt läge inte bara som hamn- och handelsplats på den gotländska västkusten utan också som knutpunkt för vidaretransport av handelsvaror till gotlands inland. Möjligheten att lasta om gods i Västergarn för vidare transporter in i ön via de vattensystem man når från Västergarn upp i västergarnsån in i Paviken och vidare in i sjösystemen bör ha gjort Västergans läge ytterst fördelaktigt. Det är heller inte orimligt att denna vattenled till och med kan användas för att transportera gods ända ut till öns östkust med destination mynningen av gothemsån. Även här måste man i den fortsatta forskningen lyfta blicken och ta ett helhetsgrepp på det vikingatida och medeltida landskapet och dess fornlämningar och andra fyndomständigheter kring inlandets vattensystem.

This thesis discusses the differences between how archaeologists and cultural geographerdescribe the early Iron Age on Gotland. What objects, phenomenon and arguments do theyuse to describe this period. Four publications have been analysed in this study, two written byarchaeologists, two by geographers.The differences in how they describe the period in question are significant. Both disciplinesgive a very fragmentary description of the older Iron Age in Gotland.

The aim of the study was to through empirical studies interpret the relation between three partially investigated house foundations, on an abandoned farm in Langhammars on northern Fårö. This relation focused upon two main questions; the time of use and the spatial distribution of the archaeological finds. Trough comparative analysis two of these houses can establish to have been contemporary, the third one is too roughly examined. A discussion about the hypothec idea of two or three contemporary farms was made with a negative result. In house 1 smaller processing of tools of flint has taken place near the fireplace in the larger room. A concentration of pottery was also visible near the fireplace, likely to be connected to cooking and eating. The smallest room in the northeast part of the house could have functioned as a storeroom and/or held workshop activities. The archaeological finds and the distribution of it, strongly indicates that house 1 mostlikely consisted of a dwelling house and house 2 functioned as a workshop; linked to activities with handicrafts. Furthermore the finds reveal the present of a smithy on the farm, maybe placed somewhere between the two houses.

The aim of this study was through applying a new perspective reach the people who during medieval time lived and worked on the farm. On the basis of my previously study and a gender perspective this study have compared general literature with local and then interpreted the farm from a local context. The questions raised here concerns division of work and spatial distribution on the farm as well as local impact on gender constructions.This study resulted in interesting problems within the archaeology itself but also in significant details about the farm. No gender restrictions could be seen in the houses except in Hus 1 were a smaller space, which probably used as storage or a workshop had been restricted tomales. Instead the buildings social space mainly consisted of a mixed gender environment. Furthermore, the women on the farm worked with food preparation and cooking as well as textile handicrafts, while the men’s work consisted of hunting, fishing, stone knapping, blacksmith and wood work. An impact from the local law could also been seen on the farm.

This assignment focuses on the concept of ”school trips” and Gotland. Pedagogically, the school trip was initially focussed on practical and national aspects, the education to be made visible and the idea was to present Sweden, its nature and its industries. The Gotland administration chose to focus on the unique and cultural history, and it was unusual that visits were undertaken to factories and workshops. This was also the start of the current tourism trend where knowledge of the value of the countryside and the opportunities for tourism is a successful combination, which can be seen today even if the school trips now have different areas to visit. The idea of the project is to investigate how the school trip as an educative method has been initiated and progressed within the Gotlandic development of tourism and whether stakeholders within Gotlandic school trips are successful in their intentions to develop school trips as object lessons. In relation to the previous historical research on the Swedish basic education system this project has a supplementary objective. The project will study those steps agreed by Folkskollärarföreningen [Association of Teachers] and Svenska Turistföreningen [Swedish Tourist Association] as well as the Gotlandic stakeholders in order to develop and streamline the implementation of the school trips. The study of the Gotlandic school trip industry highlighst a hitherto relatively unknown part of the local school trip culture. The project therefore contributes to Gotlandic tourism and cultural history research.

The aim of this study has been to see what the Ajvide location and its surroundings mighthave been used as. The author is going to compare a couple of sites, Stora Förvar, Snausarve, Bjerges and Ajvide, and see if these sites might have some connection to each other. Thesesites are going to be studied and see what they might have been used as, maybe a burialground or a settlement.